No description available.

The parent-student-teacher conference presumes school responsibility of the development of the student. Teacher, student and parents are supposed to talk freely and in confidence, the conference should lead to a forward looking and long term plan. The parent-student-teacher conference should presume equality amongst the parties. The intention of this paper is to illuminate how the conference can be a way to clarify the process of learning. I intend to do this by showing the practice of four teachers, by making conclusions from their experiences they have made in their practice. The research will be done by qualitative interviews. The paper will show that the interviewed teachers think that they have good documentation and that good documentation before the conference will clarify the development of learning towards the set goals to student and parent. Keyword: documentation, goal, individual plan of development, parent-student-teacher conferences

The purpose of the essay is to study documentation of teachers in reports of students’ development at school. The study will concentrate on what teachers write in the reports, to what degree the written text refers to the aims of the Swedish curriculum and also to study what kind of language the teachers use in the reports, based on theories of professional language. The material used consists of written reports from two classes, one in the 6th and one in the 8th grade from two different schools. The reports come from six teachers altogether, and the text has been divided in phrases which have been categorized in different groups depending on the content and the language used. The result of the study shows that the content of the reports, the size and the language used vary much from one teacher to another, and that they seldom refer to the aims of the curriculum. Another result is that teachers often address the pupil directly and use a everyday language, or mixed everyday and learned language in the reports.

No description available.

Utvecklingssamtalet har idag en given roll i samarbetet mellan hem och skola. Ändå noterades under min lärarpraktik att många upplever mötet som intetsägande. Denna studie vill undersöka hur parterna i samtalet lärare, vårdnadshavare och elever upplever kvaliteten på samtalet och försöka finna vilka faktorer som påverkar kvaliteten. Ett antal enkätintervjuer har här sammanställts i ett försök att få mera kunskaper. Resultaten stämmer väl med tidigare forskning att lärarnas alltmer administrativa uppgifter och avsaknad av samtalstekniker spelar en avgörande roll för samtalets upplevda kvalitet.

Arbetets syfte är att beskriva hur man som lärare kan förbereda sig själv, eleven och föräldrarna inför ett utvecklingssamtal, vilka svårigheter samt positiva faktorer som kan finnas för läraren i ett utvecklingssamtal. Detta är även frågeställningarna i arbetet. För att kunna besvara dessa frågeställningar har jag studerat litteratur som rör ämnet och även genomfört en empirisk undersökning genom att intervjua sex lärare från år 1-6. Resultatet är ganska omfattande med mycket tips på hur man kan förbereda utvecklingssamtalen för att få ut det bästa av dem. Även vad som kan vara svårt och jobbigt för en lärare i utvecklingssamtal och vad som är positivt och roligt med samtalen, finns med i resultatet. En del resultat var väntade medan andra resultat överraskade. I diskussionen förs ett resonemang kring de resultat som uppkommit i arbetet.

SAMMANFATTNING Examensarbete, Human Resource Management, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Organisation, VT2013.   Titel: ”Medarbetarsamtal – vilken funktion fyller de?” Handledare: Kjell Arvidsson Författare: Josephine Berg, Magnus Ivarsson och Martina Jonsson Examinator: Mikael Lundgren   Bakgrund: Att det hålls årliga medarbetarsamtal tillhör vanligheterna på de flesta företag, såväl inom privat som inom offentlig sektor. Men är det någon mening med att ha medarbetarsamtal? Vi undrar om de finns endast för att fylla ett ceremoniellt syfte, om det är något ledningen bestämt utan att förklara varför för de anställda?   Syfte: Syftet med vår studie är att försöka ta reda på hur chefer och medarbetare upplever medarbetarsamtalför att se om dessa samtal fyller någon funktion eller om de existerar någon egentlig anledning.   Metod: För att besvara studiens syfte har ett induktivt angreppssätt med en kvalitativ metod valts som grund för uppsatsen. Vi har intervjuat sex medarbetare och lika många chefer.   Resultat och slutsatser: Vi har i vår studie sett att många företag använder sig av medarbetarsamtal utan att de egentligen inte vet varför. Det är något som görs för att det ska göras och för att alla andra gör det. Men trots att de flesta inte vet varför de genomförs tycker våra respondenter att det är bra att de finns, om inte annat så får de lite ensamtid med sin chef och det kan vara nog så viktigt. Vi har i vår studie kommit fram till att det inte finns något entydigt svar, samtalen fyller olika funktioner i olika organisationer och för olika människor. / ABSTRACT Bachelor Thesis, Human Resource Management, Linnaeus University, Organization, 2013. Title: ”Medarbetarsamtal – vilken funktion fyller de?” Supervisor: Kjell Arvidsson Author: Josephine Berg, Magnus Ivarsson och Martina Jonsson Examiner: Mikael Lundgren   Background: That annual performance is held every now and then is quite usual for most companies, both in the private and public sector. But is there any point in having appraisals? We wonder if they are only there to fill a ceremonial purpose, whether it is something that the management decided without explaining why the employees?   Purpose: The aim of our study is to try to find out how managers and employees are experiencing performance reviews to see if these conversations have any point or if they exist without any proper reason.   Method: To answer the study's end, an inductive approach with a qualitative method was selected as the basis for the essay. We interviewed six employees and an equal number of directors.   Results and conclusions: We have in our study found that many companies use appraisals but they do not really know why. It is something they do just to have it done and because others do it. But even though most do not know why they implemented our respondents think that it is good that they are, if nothing else, they get some time alone with the boss, and that may be just as important. We have in our study concluded that there is no clear answer; the appraisals serve different functions in different organizations and for different people.

Studiens syfte var att kvantitativt undersöka hur medarbetare upplever sina utvecklingssamtal ur ett kommunikations- och relationsperspektiv. I frågeställningarna ingick också att utreda eventuella skillnader, dels mellan kvinnor och män och dels mellan valda arbetsgivarsektorer. Studien genomfördes som en enkätundersökning och resultatet visar att medarbetarna i stora drag är nöjda med sina utvecklingssamtal, trots att de inte verkar fylla någon större funktion för den egna utvecklingen. De ger både chefen och sig själva genomgående höga betyg. Dessutom är medarbetarna nöjda med den gemensamma kommunikationen och relationen. Men som motsats till detta finns det också medarbetare som är starkt missnöjda med sina utvecklingssamtal, både ur ett kommunikations- och relationsperspektiv. När det gäller skillnader mellan kvinnor och män, visar resultatet att kvinnorna anser sig vara bättre på att berätta om egna önskemål och förmågor i arbetet. Med avseende på skillnader mellan arbetsgivarsektorerna är de privatanställda mer nöjda med sin chef och med stämningen i utvecklingssamtalet. De är också mer nöjda med relationen till chefen i allmänhet, inklusive deras gemensamma kommunikation.

Syftet med uppsatsen var att ta reda vilka likheter och skillnader som finns samt hur elever på två olika skolor i en medelstor svensk kommun upplever ett utvecklingssamtal. Anledning till detta är att vi vill veta hur vi ska förhålla oss när vi sedan ska ut till skolorna och möta eleverna. Den metodik vi har använt oss av är kvalitativ enkät och intervju. Denna metod valdes för den gav oss möjligheten att fråga två klasser om deras erfarenhet och upplevelse av utvecklingssamtal. Samtidigt som intervjuerna gav oss en möjlighet att gå in på djupet vad eleverna tycker. Resultatet visade på likheter och skillnader samt hur eleverna upplever utvecklingssamtal. De likheter som har framkommit av resultaten är vad som tas upp under samtalet samt vem samtalet är till för. De skillnader som har framkommit är ledandet och förberedelsen av samtalet.

I detta arbete har jag undersökt hur pedagoger i förskolan följer barns utveckling och hur de hanterar läroplanen för förskolans intentioner om att det inte är det enskilda barnet som ska utvärderas utan att det är verksamheten som ska utvärderas. Metoden har varit litteraturstudier och intervjuer av pedagoger som arbetar på förskolor. Resultatet av studien visar att pedagoger gör bedömningar av barns utveckling inför utvecklingssamtal och upprättandet av individuella utvecklingsplaner. Trots att läroplanen för förskolan säger att det inte ska finnas några uppnåendemål för det enskilda barnet blir det mer och mer vanligt att även förskolor upprättar individuella utvecklingsplaner med uppnåendemål för varje barn. Den mesta av litteraturen avspeglar inte resultatet av mina intervjuer. Pedagogerna skrev inte några uppnåendemål utan var väl medvetna om att det var verksamheten som de skulle skriva mål för. I diskussionen berörs olika sätt att följa barns utveckling utan att bedöma. Sammanfattningsvis blir min slutsats att pedagogerna kan undvika att göra en bedömning av det enskilda barnets resultat, men för att kunna föra förskoleverksamheten framåt och utmana barnet till utveckling måste en bedömning av barnen göras. Det krävs att man som pedagog är insatt i läroplanen och att man tar sig tid att observera och formulera eventuella individuella utvecklingsplaner.