Syftet med den här studien är att undersöka vårdnadshavares uppfattningar av utvecklingssamtal. Studiens frågeställningar är: Vilka förväntningar har vårdnadshavare på utvecklingssamtal? och Hur beskriver vårdnadshavare utvecklingssamtal? Som teoretisk utgångspunkt har ett sociokulturellt perspektiv använts. Datan har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fjorton vårdnadshavare. Materialet har analyserats på grundval av den kvalitativa innehållsanalysen med en induktiv ansats. I vår analys av vårdnadshavarnas förväntningar på utvecklingssamtal framträdde två teman: Förväntningar på innehåll och Förväntningar på deltagare. Vårdnadshavarnas beskrivningar av utvecklingssamtal resulterade i fem teman: Informationstillfälle, Varierande upplägg, Olika roller, Upplevelser i samband med utvecklingssamtal och Utvecklingssamtal som skolkontakt. Resultatet av studien visar att samtliga vårdnadshavare förväntar sig att få en samlad bild av sitt barns utveckling såväl akademiskt som socialt. Många föräldrar upplever en brist på information inom det sociala området, om utvecklingsplaner och om framtida mål. Förväntningarna på utvecklingssamtalen ökar med barnets ålder och kunskapsnivå men det tycks svårare att få en tydlig bild ju äldre barnet blir. Vårdnadshavarna ser lärarens roll som den mest aktiva och sin egen roll som stödjande men samtidigt den mest passiva. Elevens roll är den som varierar mest beroende på om utvecklingssamtalet är elevlett eller ej. Oavsett samtalstyp är det enligt vårdnadshavarna viktigt att det blir en dialog där alla parter får komma till tals. Majoriteten av respondenterna beskriver en positiv känsla inför och under ett samtal medan det är större variation i upplevelsen efter ett samtal. De som anser skolkontakten otillräcklig vill ha mer information kring sociala aspekter. Vårdnadshavare med barn som har en problematisk skolsituation har tätare kontakt med skolan. / The aim of this study is to examine experiences and perceptions of parent-teacher conferences from a parental point of view. The questions of the study are: What expectations do parents have on parent-teacher conferences? and How do parents describe parent-teacher conferences? The theoretical framework is a socio-cultural perspective. The data has been collected through qualitative interviews with fourteen parents. The material has been analyzed on the basis of the qualitative content analysis with an inductive approach.  In our analysis of parents' expectations of parent-teacher conferences, two themes appeared: Expectations on content and Expectations on participants. Parents' descriptions of parent-teacher conferences resulted in five themes: Information opportunity, Varied types of conferences, Different roles, Experiences in connection with parent-teacher conferences and Parent-teacher conferences as a means of school contact. The result of the study shows that all parents expect to have an overall picture of their child´s development academically and socially. Many parents experience a lack of information in the social area and about development plans and future goals The expectations increase with the child's age and level of knowledge, while it seems more difficult to get a clear picture with increasing age of the child. The parents perceive the teacher's role as the most active and their own role as supportive but at the same time the most passive. The student's role is the one that varies the most depending on if the parent-teacher conference is student-led or not. According to the parents it is very important that all parties get the opportunity to participate in the conversation regardless the type of conference. The majority of the respondents describe a positive feeling before and during a conference, while there are greater variations in the experiences afterwards. Those who consider the school contact insufficient want more information about social aspects. Parents with children who have a problematic school situation have a closer contact with the school.

<p>The purpose with this final paper was to examine how the collaboration between parents and teachers can manifest itself. With collaboration, we mean the dialogue that has to exist between parents and teachers in regards to e.g. how well informed the parents are about the regulated principles on which the education plan is built on, and in which way they can take part in and influence the system. This is to empathize on the fact that a good collaboration between parents and teachers help create a good foundation for the pupil’s ability to learn.</p><p>The method that we have used are questionnaires given to parents and teachers along with studies of literature both as means of furthering our studies as well as a basis for the design of the questionnaires. The in depth study of the literature shows that the education plan (Lpo 94) empathizes on a good relationship between the home and the school environment, since it contributes to endow the pupils with the best conditions to succeed in school.</p><p>Many of the parents seem to be very well informed about the set goals and they feel that they therefore do not need to take part in the work to achieve these goals. One interesting result of the research with our questionnaires and our in depth study is that there are some specific factors that either complicates or helps the collaboration between the school and the home, it’s just a matter of making it clear what these factors are.</p><p>An important conclusion is that it takes an open dialogue for the collaboration to evolve. As a teacher there is therefore very important to concretize how one wants to collaborate with the parents since there presence is important for their child’s schooling. This important connection can develop through formal as well as informal meetings between teachers and parents.</p>

<p>Syftet med denna studie är att få insikt i hur verksamma lärare i grundskolans tidiga skolår uppfattar arbetet med IUP</p><p>Våra frågeställningar är:</p><p>- Hur uppfattar lärare i grundskolans tidiga skolår arbetet med IUP?</p><p>- Vad uppfattar lärare i grundskolans tidiga skolår att en bra IUP är?</p><p>För att besvara dessa frågor genomförde vi åtta kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i grundskolans tidiga skolår. Vi fann detta ämne intressant då man som lärare är ålagd att skriva individuellautvecklingsplaner för varje elev. Då detta är en ny företeelse ville vi se vad lärare har för uppfattning om detta. I vårt resultat presenterar vi de olika uppfattningarna vi ringat in. Vi har kommit fram till att åsikterna om de individuella utvecklingsplanerna är många och att flera lärare fortfarande är osäkra på hur de ska skrivas och utformas.</p>

Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser ett antal förskollärare och vårdnadshavare ger uttryck för gällande utvecklingssamtal i förskolans kontext, vilket besvaras genom forskningsfrågan: hur talar förskollärare och vårdnadshavare om utvecklingssamtal i förskolans kontext. Studien vilar på socialkonstruktionistisk teoribildning med diskurspsykologi som metodologisk utgångspunkt. Insamlingen av materialet har skett kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare samt fokusgruppssamtal med fyra vårdnadshavare. Resultatet i studien synliggör fyra teman: någon annan har uppfunnit hjulet, titta lite i läroplanen, vi satte upp personliga mål och de håller väl oftast med samt diskurserna kring den osäkra förskolläraren och den legitimerade bedömningen. Resultatet visar att förskollärarna är osäkra gällande hur de ska uttrycka sig om innehållet i utvecklingssamtalet samt att både förskollärare och vårdnadshavare uttrycker sig positivt gällande bedömning av det enskilda barnet under utvecklingssamtalet.

Denna vetenskapliga essä handlar om ett, från pedagogens perspektiv, egenupplevt utvecklingssamtal och de bedömningar av barnet som sker inom ramen för detta samt de olika ageranden såväl som alternativa ageranden vilka är och kunde ha blivit möjliga under detta samtal. Utvecklingssamtalet på förskolan är ett institutionellt samtal med ett specifikt syfte att avhandla barnet och ska även resultera i en vidare utveckling för barnet. Bedömning (utvärdering, granskning, utveckling) på förskolan ska i enlighet med de senaste läroplanerna göras på själva verksamheten samt pedagoger och miljö, inte på barnen. Trots detta, menar denna essä, görs bedömning av barnen. Utifrån diskursteori samt hermeneutik reflekterar denna essä kring frågan hur barnens bedöms inom ramen för utvecklingssamtalet, hur olika tolkningar av utvecklingssamtalet påverkar samt vad ett bra utvecklingssamtal kan vara. Å ena sidan finns en nedskriven diskurs inom vilken verksamheten bedöms och godkänns. Å andra sidan finns en muntlig version där barnet bedöms och där man på detta sätt anpassar sig efter en normalitet. Utvecklingssamtalet och pedagogen styrs av flera olika diskurser och åligganden. Då den nedskrivna officiella pappersversionen i denna essä inte räcker till för att svara på vårdnadshavarnas fråga om barnets normalitet frångås mallen vilket skapar en osäkerhet men också ger möjlighet till en annan dynamik i samtalet såväl som nya möjligheter för hur utvecklingssamtalet kan gå vidare. Hermeneutiken och filosofen Bornemark ger eventuella svar på hur dessa två världar kan närma sig varandra mot en mer öppen och unik väg framåt med hjälp av samtalet, fråga – svar samt den egna subjektiviteten i den professionella rollen på förskolan.

I förskolans utvecklingssamtal skall personal och föräldrar diskutera barnets utveckling ochlärande, vad barnet gör, hur det trivs och hur barnet fungerar socialt (Skolverket 2005). Detfinns inga mål barnet skall uppnå, som beskriver vad barnet skall kunna vid en viss tidpunkt.Det anses dock viktigt att följa barnets utveckling och lärande, men det är inte detsammasom att bedöma barnet utifrån fastställda kriterier och normer (Prop.2004/05:11).SYFTE:Vårt syfte med studien är att ta reda på vad föräldrar förväntar sig av utvecklingssamtal iförskolan, och vad de anser vara av betydelse i pedagogens roll under utvecklingssamtalet.METOD:Vi har valt att använda oss av self report som metod till vår studie. En self report är enskriven text av en person om ett fenomen som en forskare vill veta mer av. I vår studie är detföräldrar som skrivit ner berättelser utifrån frågeställningar om utvecklingssamtal iförskolan.RESULTAT:Resultatet visar att föräldrar vill veta hur barnet har det på förskolan. Föräldrarna villframförallt veta hur barnet fungerar i gruppen, i det sociala samspelet. Något somframkommer är föräldrars funderingar på om barnet passar in i gruppen och har vänner attleka med. Ytterligare en förväntning på utvecklingssamtalet är hur barnet fungerar i dedagliga rutinerna. Föräldrarna vill ha information om barnet, de vill få ta del av sådant somfungerar bra och sådant som fungerar mindre bra / Uppsatsnivå: C

Brist på kommunikation mellan chef och medarbetare kan leda till missförstånd som iblandfår allvarliga konsekvenser. Missuppfattningar och missförstånd kan orsaka konflikter påarbetsplatsen, ekonomiska förluster och tidsödande arbete med att rätta till det som gått feloch de kan också medföra säkerhetsrisker. Brister i kommunikationen rubbar också vårarelationer på arbetsplatsen.Detta arbete utgår från utvecklingssamtalet mellan chef och medarbetare. Genom intervjuermed chefer och deras medarbetare om det gemensamma utvecklingssamtalet undersöks omchefer och medarbetare uppfattar utvecklingssamtalet på liknande sätt. Om inte; i så fall påvilka sätt?Med hjälp av en fenomenografisk ansats presenteras undersökningens resultat i kategorier,vilka representerar olika faktorer som påverkar utvecklingssamtalets tolkning.Det finns en ganska god förståelse för ordens betydelse i kommunikationen mellan chef ochmedarbetare, men över ordens betydelse står begreppens betydelse. Ordet utvecklingssamtalär inte att betrakta som bara ett ord utan som ett begrepp, som innefattar normer, känslor ochvärderingar vilka gör ordet till mer än bara ett ord. Chef och medarbetar må ha uppfattat deord som sagts på samma sätt, däremot förstås begrepp och fenomenen på skilda sätt, vilketsätter nivån för samtalet. Problem med förståelsen ligger inte bara i det som sägs, utan i detsom medvetet inte sägs. Där över styr självbild, diskursivt tänkande och begreppsuppfattningbaserat på tidigare.På vilket sätt och om vad det talas på utvecklingssamtalet beror även på vad de olika individernabygger in i sitt begrepp ”utvecklingssamtal” och vad de därmed förväntar sig av samtalet.Utvecklingssamtalet kan i föreliggande studie inte beskrivas som ett jämbördigt samtal.Samtalet speglar de samtalandes begreppsförståelse av utvecklingssamtalet som fenomenoch av den egna rollen i förhållande till samtalspartnerns roll.

När förändringar genomförs finns det lika många bakomliggande syften som det finns förändringar. När vi genom en kontakt med den administrativa chefen vid Schenker Privpak fick vetskap om det förändringsarbetet som företaget befann sig i väcktes ett intresse hos oss att ta del av detta i samband med vår kandidatuppsats. Syftet med uppsatsen har varit att titta närmare på hur medarbetare och gruppledare vid ett distributionsföretag har upplevt det förändringsarbete som har genomförts vid företaget, i fråga om delaktighet och förväntningar på framtida effekter. Vi ville även undersöka vilka tankar kring förändringsarbetet den konsult har som medverkat i detta arbete. Utifrån detta syfte utarbetades sedan tre frågeställningar ”Hur har medarbetare respektive ledare upplevt förändringsarbetets olika delar?”, ”Hur ser medarbetare respektive ledare på effekterna av detta förändringsarbete?”, ”Hur upplever konsulten förändringsarbetet?”. Genom en kvalitativ metod har dessa frågeställningar sedan undersökts. Tidigare forskning kopplat till förändringsarbete och utvecklingssamtal finns i denna uppsats med som teoretisk utgångspunkt. För att beskriva förändringsarbete har Kurt Lewins förändringsteori varit i fokus. Det resultat som framkommit var att utvecklingssamtal vid Schenker Privpak numera ingår i ett större sammanhang och en del i ett strategiarbete. I och med att det nu blir en uppföljning av utvecklingssamtalen ses samtalen som mer givande. Vad det gäller framtiden utifrån denna process så finns det förhoppningar bland både medarbetare och ledare att detta arbete kommer att fortskrida samtidigt som konceptet bör anpassas än mer till företaget och dess situation. Utifrån konsultens roll kan vi se att denne främst har agerat som utbildningsledare under förändringsarbetets gång och att ansvaret sedan har varit företagets. I diskussionen kopplas sedan teori, tidigare forskning och resultat samman samt att den avslutas med en metoddiskussion.

<p> </p><p>Forskning inom området efterlyser nya sätt att möta anställdas behov av kompetensutveckling på en mer föränderlig arbetsmarknad. Rapporten syftar till att undersöka chefers erfarenhet av och syn på utvecklingssamtal som de håller med anställda. Detta för att studera utvecklingssamtalets koppling till kompetensutveckling av personal. I studien har fem chefer med ansvar för utvecklingssamtal intervjuats. Studien är genomförd med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att syftet med utvecklingssamtal i första hand är att få en effektivare verksamhet. Utvecklingssamtalet antas leda till det genom att medarbetarna får en chans att samtala med chefen i lugn och ro. Kompetensutveckling uppfattas som viktigt och något som skall diskuteras i utvecklingssamtalet men svårt att verkligen genomföra i det dagliga arbetet. Utvecklingssamtalet ses inte som rätt arena för att tillgodose individens behov av samtal kring sin egen karriärutveckling.</p> / <p> </p><p>Research in this area calls for new ways to meet employees' needs in competence development in a more changeable labour market. The report aims to examine manager's experiences with, and view on the performance appraisal dialogues held with employees. This is done to study the performance appraisal in connection to competence development of employees. Five managers with performance appraisal responsibilities have been interviewed. The study is done with a qualitative method by semi-structured interviews. The study shows that the main purpose with performance appraisals is to achieve a more efficient work place. It is assumed to lead to this by giving the employee a chance to talk to the manager under calm and private circumstances. The competence development is seen as important and as something that should be discussed in the performance appraisal, though difficult to accomplish in the daily work. The performance appraisal is not perceived as the right arena to meet the individuals need for dialogue regarding their own career developments.</p>

<p>Fokus i vårt examensarbete ligger på utvecklingssamtal med föräldrar och elever med annat modersmål än svenska. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur lärare förbereder utvecklingssamtal. För att ta reda på detta undersökte vi vissa förhållanden. Kallar läraren till möte eller inbjuder hon? Bestämmer läraren plats eller får föräldrarna vara med och bestämma? Hur får föräldrarna veta syftet med mötet? Verkar föräldern uppfattas som en jämlike/jämbördig till läraren? Vi delade ut enkäter på två skolor, en på skola A som ligger i en av Stockholms förorter och en på skola B som ligger i en större ort i Dalarna. Andelen elever med svenska som andraspråk varierade mellan skolorna. Tidigare forskning har funnit att språksvårigheter och oklarheter i skolans syften och mål varit de största hindren för föräldraengagemang från familjer med annat modersmål än svenska. Våra resultat, som bland annat tar upp vad lärarna tror är orsaker till frånvaro vid utvecklingssamtal, tyder på att lärarna i vår undersökning inte anser att språksvårigheter eller otydlighet i skolans mål och syfte skulle vara en orsak till frånvaro vid utvecklingssamtal.</p><p>The aim of this paper was to study how teachers prepare student-parent meetings regarding the student’s educational development. Parents and students with Swedish as their second language was our focus. For this we have examined certain circumstances. Does the teacher summon or invite the parents to the school? Does the teacher decide where the meeting is to take place or can the parents influence the location? How are the parents informed about the purpose of the meeting? Does it seem like the parents are treated as equals by the teachers? We used a questionnaire in two Swedish schools to answer the questions. Other research has identified the parent’s language difficulties and limited knowledge of the curriculum as the cause of low parental involvement. However, the teachers in our research do not identify language or limited knowledge as the main cause of low parental involvement.</p>