Syftet med denna uppsats var att genom kvalitativa djupintervjuer av chefer och medarbetare studera, beskriva och förstå fenomenet utvecklingssamtal. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk försvarsindustri enligt en fenomenologiskt inspirerarad metodik. För att analysera studiens resultat utvecklades ett teoretiskt ramverk baserat på förväntansteori, moderna psykologiskakontraktoch Maslows behovshierarki. Studien visade att utvecklingssamtal fyller flera behov och har potential att öka medarbetarnas trivsel, engagemang och motivation. På motsvarande sätt kan dock utvecklingssamtal även skapa missnöje och sänka motivation om dess resultat upplevs som ett brott mot de informella psykologiska kontrakt som återfinns på arbetsplatsen. Det är därför mycket viktigt att moderna kunskapsorganisationer försöker hitta rätt former för utvecklingssamtal och därmed skapar förutsättningar för engagemang och motivation bland sina medarbetare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare uppfattar sitt arbete med bedömning inför utvecklingssamtal och betygsättning samt vilka former av bedömning som de anser att de arbetar med. Syftet var också att se om det fanns någon skillnad i lärarnas uppfattning kring sitt arbete inför utvecklingssamtal och betygsättning. Metoden som använts för att ge svar på studiens syfte och frågeställningar är kvalitativa intervjuer. Tre kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare som arbetar i grundskolan. Den empiri som framkommit ur dessa intervjuer har sedan legat till grund för resultatet i studien.Studiens resultat visar att lärarna använder sig av både formativa- och summativa former av bedömning i sitt arbete och att det sker på många olika sätt. När det gäller arbetet med bedömning inför utvecklingssamtal och betygsättning så är underlaget och processen för dessa densamma. Lärarna använder sig av formativa- och summativa bedömningsformer inför båda dessa arbeten, men vid utvecklingssamtalet så tas även mer elevnära ämnen upp. En gemensam uppfattning som framkommit kring betygsättning är att lärarna anser det arbetet svårt och jobbigt. Vilka bakomliggande faktorer som gör att lärarna uppfattar betygsättningen på detta sätt framgår inte tydligt i denna studie.Slutsatsen av studiens resultat är att lärarna anser sig använda ett varierat bedömningsunderlag och att själva arbetet med bedömningen av elevernas prestationer och kunskaper inför utvecklingssamtal och betygsättning genomförs på ett likartat sätt. Det som skiljer dessa åt är inte själva bedömningsarbetet inför dem, utan innehållet i de samtal som genomförs och de personliga upplevelserna hos lärarna.

I Förskolans läroplan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) står att pedagoger i förskolan är skyldiga att skapa en dialog med föräldrar avseende verksamhet och barnets utveckling. Utvecklingssamtalet är ett bra tillfälle att skapa goda relationer med föräldrarna. Detta uppnås genom ett kvalitativt utvecklingssamtal. Reggio Emilia är en speciell pedagogik som bygger på frågor och gensvar utifrån ett demokratiskt perspektiv. Genom att kombinera ämnet på ett nytt sätt, undersöks utvecklingssamtal ur ett Reggio Emilia perspektiv. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur ett utvecklingssamtal utförs i en Reggio Emilia-pedagogiskt inriktad förskola. Syftet är dessutom att ge ökade kunskaper i detta hänseende och att konkretisera vad som är viktigt att tänka på vid ett utvecklingssamtal. Undersökningen är gjord med hjälp av semistrukturerad intervjumetodik. Frågeställningarna är utformade för att klargöra vad som är viktigt att tänka på när man genomför ett utvecklingssamtal Resultatet visar hur viktig pedagogernas inställning till samt genomförande av utvecklingssamtalet är. Det påvisar vikten av att göra goda förberedelser för att uppnå optimalt resultat. De intervjuade pedagogerna anser att Reggio Emilias pedagogik är överlägsen därför att Reggio Emilia-pedagogiken alltid sätter barnets tillgångar främst vilket ger barnet stora möjligheter att lyckas. Reggio Emilia-pedagogikens grundtanke är att barnet synliggörs utifrån sina egna möjligheter. Här finns möjligtvis framtidens pedagogik.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om utvecklingssamtal i förskolan och utifrån pedagogernas perspektiv belysa samverkan med vårdnadshavare vid utvecklingssamtal Det har lett till studiens frågor: Hur ser pedagogerna sin möjlighet att samverka genom utvecklingssamtalet? Hur förbereder pedagogerna sig inför utvecklingssamtalen? Vad är pedagogernas uppgift vid utvecklingssamtal? Jag har genomfört en intervjustudie med fem pedagoger som utfört utvecklingssamtal.  Resultaten visade att pedagogerna är noggranna att förbereda sig inför i utvecklingssamtalet och det är viktigt att bygga relationer. Pedagogerna intar rollen som samtalsledare vid samtalet men behöver ändå vara lyhörda för vårdnadshavares funderingar och deras åsikter. Pedagogerna uttycker samtidigt att utvecklingssamtal är betydelsefullt för barnets utveckling och för verksamheten.

Syftet med studien är att undersöka och sammanställa hur utvecklingssamtalet inom skolan, samt samtalet mellan hem och skola har förändrats genom åren. Syftet är också att visa på hur pedagoger och föräldrar upplever dagens samtal. Jag har i denna undersökning använt mig utav intervjuer som arbetsmetod, och som underlag till studien ligger intervjuer med fyra föräldrar med barn mellan sju och tolv år, samt fyra pedagoger med olika lång erfarenhet inom läraryrket. I intervjuundersökningen framgår det att utvecklingssamtalet upplevs olika beroende på vilka egna erfarenheter och vilken roll man har i samtalet. Både lärare och föräldrar upplever att utvecklingssamtalet är en samverkan mellan hemmet och skolan, där elevens utveckling kommer främst. Nyckelord: skola, hem, samverkan, utveckling, samtal, utvecklingssamtal.

I c-uppsatsen Individuella utvecklingsplaner – argument anförda till barn, föräldrar och pedagoger, skriven av Fredrik Fridén, har jag haft som utgångspunkt att ta reda på vilka argument som främst framhålles inför beslutet av individuella utvecklingsplaner (IUP). Jag har gjort textanalyser i officiella texter och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på Björkskolan (fingerat namn). I den första och andra problemformuleringen utgår jag från tre perspektiv; barns, föräldrars och pedagogers perspektiv. 1.Med vilka olika motiv/argument föreslår de statliga utredarna för individuella utvecklingsplaner?2.Vilka argument anför pedagogerna på Björkskolan om IUP?3.Vilka skillnader finns i de officiella skälen för IUP och pedagogernas uppfattning på Björkskolan?De statliga utredarna anför bl.a. att IUP är ett redskap för att öka föräldra- och elevinflytandet, att det ska ske kontinuerlig dokumentation och att nå ökad måluppfyllelse. Pedagogerna som medverkat i studien bedömer att IUP kan bli ett utmärkt stöd till utvecklingssamtalen, men också att de på ett tydligare sätt kan se elevernas utveckling. Avslutningsvis lägger utredarna stor vikt på IUP’n vid elevens övergång från en skolenhet till en annan. Björkskolans pedagoger nämner inte ens IUP som ett redskap för att underlätta vid elevens övergång.

Sammanfattning Syftet med vår studie var att undersöka vilket innehåll som lyfts fram i utvecklingssamtalen, dels utifrån de riktlinjer och mallar som finns, dels vad enskilda förskollärare betonar som betydelsefullt. I vår studie använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Våra analyser gjordes på intervjuerna, men även på dokumentet Riktlinjer för förskolans utvecklingssamtal som används av de kommunala förskolorna inom en kommun i Sverige. Frågan gällande plattformen Unikum och dokumentationen på plattformen fångade vårt intresse, vilket gjorde att vi valde att inkludera detta i studien. Vår teoretiska utgångspunkt för studien har varit ett fenomenologiskt perspektiv. Ett av de centrala begreppen inom teorin är essenser. Detta ligger till grund för vår studie genom att analysen bygger på begreppet. Det huvudsakliga resultatet av vår studie visar att det sker en styrning i relation till vad riktlinjerna poängterar och hur förskollärarna väljer att följa riktlinjerna. Ingen av förskollärarna har medgett att de gått ifrån mallen helt, utan de berättar att de håller sig relativt nära mallen när de genomför utvecklingssamtal. Mallen fylls i av förskollärarna som där med styr innehållet i samtalet. Vårdnadshavarna har ett begränsat utrymme utifrån mallen. Förskollärarna menar att samtalet kan kännas som en monolog och inte en dialog och att det utifrån detta finns en risk att det inte blir ett flyt i samtalet. Plattformen Unikum nämndes i flera intervjuer och det är där utvecklingssamtalen kommer att publiceras. En av slutsatserna utifrån vår studie är att utvecklingssamtalet bidrar till en styrning och granskning av förskolan, vilket bekräftar den tidigare forskningen. En annan slutsats är att vårdnadshavare är mer intresserade av att lyfta frågor kopplade till omsorg under utvecklingssamtalet än av att samtala om lärande. Detta bekräftas också av den tidigare forskningen. Vår studie visar att dokumentationen av utvecklingssamtalet ska hanteras varsamt och raderas enligt riktlinjerna, detta går ej att genomföra på samma sätt när Unikum används. Detta bidrar med ett skäl till att revidera riktlinjerna för att de skall fungera tillsammans med plattformen Unikum.

<p>The purpose of this case study is to see how all the involved parties; students, custodians and teachers look upon ”A meeting of learning – personal development dialogue that is led by children and young people”, on a school south of Stockholm. Our questions at issue were to see what the students had learned from their personal development dialogue, if the custodians had received all the information they expected to get from a personal development dialogue, and last but not least if all the involved parties; students, custodians and teachers, wanted to continue with this model? We used interviews and paper questionnaires to collect answers to our case study and the questions at issue. In both the interviews and paper questionnaires we could see that an overwhelming majority had a positive opinion about students leading and “owning” their personal development dialogue, especially the students themselves. In their own comments they express that this experience has been fun, instructive, exciting and that they have developed their skills in; taking their own responsibility, planning, becoming aware of their knowledge and proficiency and what they need to improve, and making presentations about themselves. </p><p>A few custodians expressed that they hadn’t got all the information they expected from a personal development dialogue, things like more contact and more feedback from the teacher.</p><p>Over all 87% wanted to continue with this type of personal development dialogue that is led by children and young people.</p>

The purpose of this case study is to see how all the involved parties; students, custodians and teachers look upon ”A meeting of learning – personal development dialogue that is led by children and young people”, on a school south of Stockholm. Our questions at issue were to see what the students had learned from their personal development dialogue, if the custodians had received all the information they expected to get from a personal development dialogue, and last but not least if all the involved parties; students, custodians and teachers, wanted to continue with this model? We used interviews and paper questionnaires to collect answers to our case study and the questions at issue. In both the interviews and paper questionnaires we could see that an overwhelming majority had a positive opinion about students leading and “owning” their personal development dialogue, especially the students themselves. In their own comments they express that this experience has been fun, instructive, exciting and that they have developed their skills in; taking their own responsibility, planning, becoming aware of their knowledge and proficiency and what they need to improve, and making presentations about themselves. A few custodians expressed that they hadn’t got all the information they expected from a personal development dialogue, things like more contact and more feedback from the teacher. Over all 87% wanted to continue with this type of personal development dialogue that is led by children and young people.

The purpose of this study is to investigate how pupils think different kinds of parent teacher conferences has any significance on the feeling of participation and motivation in their learning. The purpose is also to find out how pupils think of using different kinds of assessment.This study is based on a hypothesis that studentled parent teacher conferences increases the students participation in it ́s own knowledge development. It is also based on the hypothesis that this increases the students metacognition and its internal motivation. This study is founded on a quantitative survey answered by students in eighth grade in two different schools with different kinds of parent teacher conferences. I have analyzed the results of the survey by comparing the results of two groups; they who have studentled parent teacher conferences and they who have more traditional parent teacher conferences.The result shows that students use and believe teachers use several different kinds of assessment in preparing their parent teacher conferences. Peer assessment is though underrepresented and considering the power it has, according to research it needs to be developed. Using studentled conferences increases the feeling of participation and motivation in general, not only internal motivation. My conclusion is that studentled conferences promote motivation and participation. Therefor methods for implementation of parent teacher conferences needs to be developed in many schools. / Syftet med denna studie är att undersöka elevers upplevelse av hur olika former av utvecklingssamtal påverkar dem när det gäller motivation för skolarbetet och delaktighet i sitt eget lärande. Syftet är också att kartlägga hur elever tänker kring användning av olika bedömningsformer. Undersökningen baseras på en hypotes om att elevledda utvecklingssamtal medför en ökad delaktighet i elevens egna kunskapsutveckling samt att detta i sin tur ökar kunskapen om det egna lärandet och den inre motivationen. Underlaget till undersökningen är en kvantitativ enkätundersökning genomförd bland samtliga elever i år 8 i två skolor med olika typer av utvecklingssamtal. Resultatet av denna enkät har jag sedan analyserat genom att jämföra skillnader och likheter mellan de två kategorierna; de som genomfört elevledda utvecklingssamtal samt de som haft mer traditionella utvecklingssamtal. Resultatet visar att elever, som underlag för sina utvecklingssamtal, använder sig av ett flertal olika former av bedömning. Dock visar det sig att kamratbedömning som bedömningsform är underrepresenterat och behöver utvecklas med tanke på den kraft forskning visar att den har. Både den inre och den yttre motivationen ökar när man genomför elevledda utvecklingssamtal. Resultaten visar också att känslan av delaktighet ökar när man genomför elevledda utvecklingssamtal. Min slutsats är att elevledda utvecklingssamtal främjar både motivation och delaktighet. För många skolors del innebär det att man behöver arbeta fram mer medvetna metoder för deras genomförande.