Denna studie utgör ett examensarbete på kandidatnivå vid Lantmätarprogrammet med ekonomisk/juridisk inriktning på Högskolan i Gävle.  Kommuner i Sverige förvaltar och bekostar väghållningen av enskilda vägar frivilligt, trots att det ansvaret egentligen ska vara ålagt fastighetsägarna. En av orsakerna till att det förekommer är de stora kommunsammanslagningarna som ägde rum på 60- och 70-talet, som gjorde att de kvarvarande kommunerna tog över förvaltningen av de enskilda vägarna. Över tid kan kommuner besluta att återlämna dessa frivilligt förvaltade enskilda vägar till fastighetsägarna. Återlämnandet sker genom anläggningsförrättningar för att säkerställa en långsiktigt fungerande förvaltning. Syftet med denna studie är att utreda anläggningsförrättningar som skett avseende övergångar från kommunal till enskild förvaltning av enskilda vägar. Målet är att få fram ett kunskapsunderlag, som svenska kommuner och lantmäterimyndigheter i förrättningsprocesser kan förhålla sig till, gällande enskilda vägar som tidigare haft kommunal förvaltning. För att uppnå syftet och målet har fem sakkunniga och fem samfällighetsföreningar intervjuats. Dessa intervjuer ger värdefull information från såväl experter i ämnet som från fastighetsägare intill vägen. Fem förrättningsakter har granskats för att ge en djupare förståelse för förrättningsprocessen och för att komplettera intervjuerna.  Det framgår av studien att väghållningen, i de granskade och intervjuade fallen, oftast blir bättre när en enskild väg övergår från kommunal till enskild förvaltning. Ibland kvarstår det dock irritationer hos fastighetsägarna efter förrättningsprocessens avslutande, men detta har inte visats kunna påverka väghållningen negativt. För att åstadkomma en smidig förrättningsprocess som möjliggör en ändamålsenlig förvaltning bör kommunerna bistå fastighetsägarna i ansökningsskedet. Som utgångspunkt bör den statliga lantmäterimyndigheten handlägga denna typ av ärenden, även om det finns en kommunal lantmäterimyndighet att tillgå, för att uppnå en bättre objektivitet och neutralitet. Slutligen är det viktigt att förrättningsprocessen präglas av kommunikation, dialog och tydlighet, för att på så sätt få fastighetsägarna införstådda i situationen. / This study is a bachelor thesis at the Study Programme in Land Management with financial/legal orientation at the University of Gävle.  Municipalities in Sweden are voluntarily responsible for road maintenance and financing of private roads, even though the actual responsibility is imposed on the property owners. One of the reasons behind these occurrences is the mergers of the municipalities that took place in the sixties and seventies, which made the remaining municipalities take over the management of the private roads. Over the decades, municipalities may decide to return these voluntarily managed private roads to the property owners. The returning of these private roads to the property owners is done through facility procedures to secure a long-lasting road maintenance.  The aim of this study is to investigate these types of facility procedures that have occurred in reference to transitions from municipal to private management of private roads. The objective is to create a base of knowledge that the Swedish municipalities and cadastral authorities can use when working with these kinds of phenomenon. To reach the aim and objective, interviews have been done with five experts in the field and with five joint property management associations. These interviews provide valuable information from both experts and property owners. Five cadastral dossiers have been analysed to give a deeper understanding of the cadastral process and to supplement the interviews.  The study shows that the road maintenance, in the analysed and the interviewed cases, often gets better when a private road’s management transfers from municipal to private. The property owners sometimes remain frustrated after the ending of the cadastral process, but this frustration has not been shown to affect the road maintenance in a negative way. In order to achieve a smooth cadastral process that leads to an appropriate management, the municipalities should assist the property owners with the application. As a starting point, the State cadastral authority should handle these types of cases to achieve better objectivity and neutrality, even though there is a municipal cadastral authority available. It is at last important that the cadastral process include communication, dialogue and clarity, and by doing so making the property owners aware of the situation.

Sveriges vägnät utgör en viktig del av det sammanhängande transportsystemet. Vägnätet är indelat i tre olika vägtyper, allmän väg, kommunal gata och enskild väg, vilka i sin tur regleras i olika lagstiftningar. För att säkerställa att vägarna är öppna och framkomliga finns det för varje väg en avsedd väghållare som är ansvarig för byggande och driften av vägen. Väghållare för allmän väg är primärt staten (genom Trafikverket), men om det främjar en god och rationell väghållning kan en kommun kan förordnas som väghållare för allmänna vägar inom hela eller delar av kommunen. När en kommun förordnas som allmän väghållare upprättas ett kommunalt väghållningsområde runt huvudorten inom vilket kommunen blir huvudsaklig väghållare.  Genom tillämpning av kombinerade metoder syftar detta arbete till att utifrån en historisk översikt och gällande institutioner översiktligt studera det statliga och kommunala väghållaransvaret, med fokus på allmänna vägar. Arbetet kombinerar en litteraturstudie, en enkätundersökning och ett antal mindre fallstudier, vilka avser att närmare undersöka synen på dagens fördelning av väghållaransvar, förändringar i väghållaransvar mellan stat och kommun, samt de kommunala väghållningsområdena roll och funktion i praktiken.  Arbetet visar på att kommunerna idag generellt ser positivt på det kommunala väghållaransvaret för allmänna vägar. Vid förändringar i väghållaransvaret är det primärt en kommun som övertar ansvaret från staten, och då vanligtvis genom att kommunen övertar vägrätten genom en ändring i det kommunala väghållningsområdet. Att ändringar i väghållaransvar mellan stat och kommun idag kräver överenskommelser, samtidigt som det saknas tvångsmedel, kan ifrågasättas ur både effektivitets- och rättviseaspekter. De incitament som idag framhålls för ett kommunalt väghållaransvar är samhällsekonomiska vinster, dock påpekas det av ett antal kommuner att dessa inte i tillräcklig omfattning kompenserar den ökade ekonomiska bördan.  Vidare har det konstaterats i arbetet att den kommunala kunskapen kring väghållarfrågor är viktig och skulle behöva förbättras. Ökad kompentens samt bättre information ifrån Trafikverket skulle potentiellt kunna leda till att fler samhällsekonomiska ändringar av väghållare genomförs, att fler kommuner engagerar sig i den allmänna väghållningen och att kommunerna i större utsträckning utnyttjar sin roll som allmän väghållare. Dagens regelverk rörande väghållaransvar leder även till en viss splittring av vägnätet inom tätorter då en väg i kommunal väghållning potentiellt kan ändra karaktär mellan allmän väg, gata och enskild väg flera gånger. Något som eventuellt skulle kunna motverkas av en mer enhetlig lagstiftning och större distinktioner mellan statlig och kommunal allmän väghållning. / The road network in Sweden is a crucial part of the overall transportation system. Today, the road network is divided into three different types of roads, public roads, municipal streets and private roads. These different types of roads are in turn regulated by different legislations. To ensure that the roads are open and accessible to the public, there is a designated road manager for each road. The road manager is the responsible party for the construction and operation of roads. The road manager for public roads are primarily the state, but if it promotes rational road maintenance, a municipality can be appointed as public road manager. When municipalities are appointed as road manager for public roads, a municipal road maintenance area is established around the main town, within which the municipality becomes the main road manager.  Based on a historical overview and current institutions, this work aims at studying state and municipal road maintenance responsibility for public roads, using a combined method strategy. The paper combines a literature study, a survey and a number of minor case studies, which all aims to study the distribution of road maintenance responsibility today, changes in road maintenance responsibilities, as well as the function of the municipal road maintenance areas. The results in the thesis shows that the municipalities today generally are positive towards a municipal road maintenance responsibility for public roads. In cases of changes in road maintenance responsibility, the most common case is that a municipality that takes over responsibility from the state. The most common way for a municipality to take over a responsibility for a public road is by changing the municipal road maintenance area, and thereby also taking over the public road right. The fact that changes in road maintenance responsibility between the state and a municipality today require agreements, while there are no compulsory methods, can be questioned from both efficiency and justice aspects. The incentives that today are emphasized for a municipal road maintenance responsibility are mainly of socioeconomic aspects. However, most municipalities emphasize that the economic burden from a road maintenance responsibility today aren’t sufficiently compensated by socioeconomic gains.  Furthermore, it has been found that the municipal knowledge regarding road maintenance issues is important and something that needs to be improved. Increased knowledge could potentially lead to more socioeconomic changes of road managers and that municipalities take greater advantage of their role as public road managers. The current regulations concerning road maintenance may also lead to a certain shattering of the road network within urban areas. This since a road with a municipal road maintenance responsibility can change between being a public road, municipal street and private road multiple times. Something that could potentially be compensated by the use of a more uniform legislation where greater distinctions are made between state and municipal public road maintenance.