Syftet med denna studie är att bidra till efterfrågat empiriskt material gällande hur intressentengagemang implementeras i företag, hur detta påverkar arbetet med hållbara värdekedjor och vilka möjligheter och utmaningar som detta medför. Studien är baserad på sex intervjuer med svenska verkstadsindustriföretag, vilka belyser hur intressentengagemang används i organisationen för att främja hållbarhet i dess värdekedjor. Studien indikerar att intressentengagemang är en del av företags hållbarhetsstrategier och utgör en del i hållbarhetsarbetet i stort. Resultaten ger argument för att intressentengagemang i värdekedjan drivs på en lägre nivå där kommunikation är den gemensamma nämnaren, med direkt hänvisning till brist på tid och resurser, olika prioriteringar och kompetensbrist. Trots detta ges belägg för att intressentengagemang skapar drivkraft till innovation, ökad kunskapsspridning och gemensamt värdeskapande.

One of the largest challenges’ mankind is currently facing has been recognized to be climate change. Moving towards climate neutrality, decoupling economic growth from resource use, and at the same time ensuring long-term competitiveness becomes highly important. A possible path to decrease our impact on the environment is to switch from linear to circular material flows, which is today referred to as a circular economy. In a circular economy, assets that are being reused will induce a demand for transportation. Understanding how the transportation demand could be affected is important, since the sector is widely known through its environmental impact causing impaired life expectancy in many parts of the world. This study examines therefore variables in circular businesses that could affect transportation demand both directly and indirectly. These variables have been identified by interviewing eight businesses that employ repair & reuse configurations in a circular context. The study concludes that transportation could be affected in numerous ways, depending on the system's future development. If the current linear paradigm still governs the original equipment manufacturers (OEMs), it will be hard to increase the amount of viable products circulating in the system. The current paradigm has been recognized to be a large barrier due to the high uncertainty of OEMs continuance in a transition to a circular economy. If OEM collaboration could be increased extensively, the system could increase its growth. Further, customer behaviour has also been identified to be a driver for both increasing and decreasing transportation in the system. Increasing the amount of viable products circulating in a circular system comes naturally, as the trade-off in Co2-emissions between increased transportation and newly produced products is prominent. Having such a holistic view argues for the implementation, but the system still has implications regarding sustainability. As the trade-off is continuously made, demand for transportation will be increasing as the system grows. Looking at this from the perspective of the transportation industry, such implementation could make it harder to decrease its Co2-emissions with 70% by 2030, which is the goal set by the Swedish government. / De pågående klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Att minska resursanvändningen och samtidigt bibehålla samhällets ekonomiska tillväxt ses därför som väsentligt för att nå ökad klimatneutralitet. Till följd av detta har den cirkulära ekonomin utvecklats där linjära produktflöden ersätts av cirkulära. Skiftet till cirkulära flöden kommer troligen bidra till ett nytt transportbehov då produkter i större utsträckning byter användare. Att förstå och kunna redogöra hur det uppkomna transportbehovet ser ut är av betydelse då transportsektorn i sig utgör en stor utmaning i arbetet med att minska den totala klimatpåverkan. Denna studie ämnar därför att studera åtta cirkulära företag och dess verksamheter för att identifiera centrala variabler som har en direkt eller indirekt påverkan på behovet av transporter. Studien visar på att transportbehovet kan tänkas påverkas på olika sätt beroende hur det cirkulära systemet utvecklas framöver. Om det linjära paradigmet fortsätter att gynna originaltillverkare, tillika produkttillverkare, kommer det bli svårt för det cirkulära systemet att uppnå några betydande volymer. Det linjära systemet har identifierats vara en barriär då det förblir osäkert till vilken grad produkttillverkare är redo att bidra till de nya cirkulära flödena. Om tillverkare blir mer öppna och möjliggör för externa aktörer att reparera och hantera deras produkter så spås de cirkulära flödena öka. Vidare så har kundbeteende identifierats som en drivande faktor som både kan leda till en ökad och minskad mängd transporter inom det cirkulära systemet. Att öka mängden cirkulerande produkter kommer naturligt eftersom utsläppsnyttan är betydande vid jämförelse av ökade transporter och nytillverkning av produkter. Helhetsperspektivet argumenterar således för att öka cirkulära produktflöden. En ökad mängd cirkulära produkter kan dock innebära stora utmaningar för transportsektorn och dess förmåga att nå de uppsatta klimatmålen.

Purpose: The primary purpose of this thesis is investigating barriers and mitigation strategies faced by manufacturing firms in when transitioning from a linear value chain. Thus,to bridging the gap on how manufacturing firms successfully can implement Circular Value Chains.   Method: This research employs a detailed case study approach, focusing on a Swedish manufacturing firm. Data were collected over a 20-week periodthrough through 16 interviews in three phases: exploratory-, semi-structured-, and validatory. The study utilized abductive and qualitative and methods to identify and analyse the barriers and strategies for implementing CBM and CVC. The results from the interviews were analyzed through a thematic analysis.  Findings: The findings reveal several critical barriers to CVC implementation, including technological constraints, financial limitations, and cultural resistance within firms. Strategies for overcoming these barriers include enhancing interdisciplinary collaboration, leveraging organizational vision, and adopting value reclamation and retention strategies such as product life extension, maintenance, and refurbishing. Theoretical contribution: This thesis contributes to the literature in three essential ways. First, it identifies and analyses specific barriers faced by manufacturing firms in implementing CVC, addressing a gap in existing research. Second, it provides a comprehensive analysis of value reclamation and retention strategies within CVC from the perspective of these firms. Third, it extends the theoretical understanding of the role of collaboration and partnerships in the successful implementation of CVC. Managerial implications: The transition to CVC is crucial for manufacturing firms to stay competitive. This study offers insights for managers, emphasizing strategies like value reclamation, interdisciplinary collaboration, and innovative business models. Effective reverse logistics, CE training, and governmental support are also vital. By adopting these strategies, firms can navigate towards sustainable practices, ensuring long-term viability in the evolving market. The challenges and strategies that pertain to this study are presented in a framework for guidance.  Limitations and future research: The study's limitations include its focus on a single case study within the Swedish manufacturing industry,  which may limit the generalizability of the findings. The research duration of 20 weeks also restricted the scope of data collection. Future research could expand the geographical and industrial scope, incorporate longer study durations, and explore additional technologies such as AI, blockchain, and IoT to enhance the understanding and practical application of CBM and CVC. / Syfte: Det primära syftet med denna avhandling är att undersöka barriärer och begränsningsstrategier som tillverkningsföretag står inför när de övergår från en linjär värdekedja. På så sätt överbryggar klyftan om hur tillverkningsföretag framgångsrikt kan implementera cirkulära värdekedjor. Metod: Denna forskning använder sig av en detaljerad fallstudie, med fokus på ett svenskt tillverkningsföretag. Data samlades in genom 16 intervjuer i tre faser: utforskande, semistrukturerad och validerande. Studien använde abduktiva och kvalitativa metoder och metoder för att identifiera och analysera barriärer och strategier för att implementera CVC. Resultaten från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys. Resultat: Resultaten avslöjar flera kritiska hinder för implementering av CVC, inklusive tekniska begränsningar, ekonomiska begränsningar och kulturellt motstånd inom företag. Strategier för att övervinna dessa barriärer inkluderar att förbättra tvärvetenskapligt samarbete, dra nytta av organisatoriska visioner och anta strategier för värdeåtervinning och bibehållande som förlängning av produktens livslängd, underhåll och återställning. Teoretiskt bidrag: Denna avhandling bidrar till litteraturen på tre väsentliga sätt. För det första identifierar och analyserar den specifika hinder som tillverkningsföretag står inför när de implementerar CVC, och fyller en lucka i befintlig forskning. För det andra ger den en omfattande analys av värdeåtervinnings- och bevarandestrategier inom CVC ur ett företagsperspektiv. För det tredje utökar det den teoretiska förståelsen av rollen av samarbete och partnerskap i en framgångsrik implementering av CVC. Ledarmässiga konsekvenser: Övergången till CVC är avgörande för att tillverkande företag ska förbli konkurrenskraftiga. Den här studien erbjuder insikter för chefer, med betoning på strategier som värdeåtervinning, tvärvetenskapligt samarbete och innovativa affärsmodeller. Effektiv omvänd logistik, CE-utbildning och statligt stöd är också avgörande. Genom att anta dessa strategier kan företag navigera mot hållbara metoder, vilket säkerställer långsiktig lönsamhet på den växande marknaden. De utmaningar och strategier som hänför sig till denna studie presenteras i ett ramverk för vägledning. Begränsningar och framtida forskning: Studiens begränsningar inkluderar dess fokus på en enskild fallstudie inom den svenska tillverkningsindustrin. Framtida forskning skulle kunna utöka den geografiska och industriella omfattningen, införliva längre studietid och utforska ytterligare teknologier som AI, blockchain och IoT för att öka förståelsen och den praktiska tillämpningen av CVC.

<p>Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader. Leverantörer från träindustrin måste sålunda gå ifrån produktions- och volymfokusering till kundutveckling och kundfokus. Deras produktivitetsutveckling och samarbetsvillighet har en stor betydelse för att generera en välfungerande interaktion med sina kunder. Sålunda kan en koppling mellan deras egen produktion och deras kunders behov utvecklas. Det kommer sannolikt att bli mycket kostsamt och svårt för träindustrin att försöka bearbeta den svenska och europeiska marknaderna utan att använda byggvaruhuskedjorna som marknadskanal. Byggvaruhuskedjornas ökade konsumentfokus och riktade marknadsföring medför enligt dem själva en expansion av marknaden samtidigt som prismedvetenheten och kraven från GDS- och byggmaterialmarknaderna ökar. Byggvaruhuskedjorna verkar alltmer fungera som systemintegratör och anser själva att de känner av en större makt gentemot sina leverantörer. Byggvaruhuskedjorna förefaller dock svårare att definiera som antigen mega-retailers eller category-killers. Branschgränserna blir alltmer oklara och det blir sålunda svårare att avgöra vilka företag som specifikt kan klassificeras att tillhöra bygghandeln Den nationella bygghandeln blir samtidigt alltmer internationell och sammanfattningsvis verkar en marknadskanal med nya funktioner och strukturer att utvecklas.</p>

Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader. Leverantörer från träindustrin måste sålunda gå ifrån produktions- och volymfokusering till kundutveckling och kundfokus. Deras produktivitetsutveckling och samarbetsvillighet har en stor betydelse för att generera en välfungerande interaktion med sina kunder. Sålunda kan en koppling mellan deras egen produktion och deras kunders behov utvecklas. Det kommer sannolikt att bli mycket kostsamt och svårt för träindustrin att försöka bearbeta den svenska och europeiska marknaderna utan att använda byggvaruhuskedjorna som marknadskanal. Byggvaruhuskedjornas ökade konsumentfokus och riktade marknadsföring medför enligt dem själva en expansion av marknaden samtidigt som prismedvetenheten och kraven från GDS- och byggmaterialmarknaderna ökar. Byggvaruhuskedjorna verkar alltmer fungera som systemintegratör och anser själva att de känner av en större makt gentemot sina leverantörer. Byggvaruhuskedjorna förefaller dock svårare att definiera som antigen mega-retailers eller category-killers. Branschgränserna blir alltmer oklara och det blir sålunda svårare att avgöra vilka företag som specifikt kan klassificeras att tillhöra bygghandeln Den nationella bygghandeln blir samtidigt alltmer internationell och sammanfattningsvis verkar en marknadskanal med nya funktioner och strukturer att utvecklas.

This study aims to investigate the effects of the integration in global value chains on the specialization in the production of services and the relative demand for high-skilled labor in the Swedish manufacturing industry. The empirical model and the predictions are based on theories and findings such as the phenomenon of servicification, the Hecksher-Ohlin theorem, and the Stolper-Samuelsson theorem. The study is conducted using a regression analysis of panel data and employs a fixed effects model to control for unobserved heterogeneities between the entities. An interaction variable based on the initial ICT capital stock of each sector is used in an attempt to establish causality. The results show that there is a positive and significant correlation between the growth of intermediate imports and the growth value added through total services and business services between 2000 and 2018. The results also display a positive and significant correlation between the growth of intermediate trade and the value added through total services between 1995 and 2018. The direction of causality of the relationships are not established. Furthermore, the results for growth of relative employment and relative wage are insignificant. Based on these findings it is concluded that there is a correlation between increased participation in global value chains and the growth of value added through services.