Bakgrund: Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är idag ett globalt samhällsproblem. En uppskattning av World Health Organisation har påvisat att ungefär 35 procent av kvinnor i världen har upplevt fysisk, psykisk eller sexuellt våld av sin partner under sin livstid.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation.  Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design har genomförts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats. Databaser CINAHL och Pubmed har använts för att söka artiklar mellan år 2009 till 2019.  Resultat: Det finns tydliga brister i vårdandet av våldsutsatta kvinnor och det förkommer känslomässig påverkan hos sjuksköterskor både under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet visade även att samtalet har betydande roll för identifikation av våld då det förekommer utmaningar i att få kvinnor att avslöja våld i nära relationer.  Slutsats: Det finns ett ökat utbildningsbehov för sjuksköterskor gällande våld i nära relation. Litteraturöversikten visar att våld i nära relationer är ett ämne som bör uppmärksammas då det är ett samhällsproblem och sjukvården är en plats där sjuksköterskor kan fånga upp våldsutsatta kvinnor. / Background: Women who are exposed to intimate partner violence is today a global societal issue. An estimate by World Health Organisation has demonstrated that approximately 35 percent of women all over the world have experienced physical, psychological or sexual violence performed by their partner during their lifetime.  Aim: The aim was to describe nurses experiences of caring for women who have been exposed to intimate partner violence. Method:A qualitative litterature review was drafted where 13 scholarly articles were reviewed, analyzed and categorized. The databases CINAHL and PubMed were used to find articles between year 2009 – 2019. Result: There are result showed shortcomings in caring of abused women and nurses experience emotional impact both during and after meeting abused women. The result also showed that dialog have a significant role in identifying violence because there are challenges to get women to reveal intimate partner violence.  Conclusion: Nurses are in need of increased education regarding how to care for abused women. The litterature review show that intimate partner violence is a subject that should be noted because it is a societal issue and the health care is a place where nurses can identify these women.

Syftet med studien var att undersöka hur personal på skyddat boende beskriver effekter som blir av att kortsiktigt skyddsplacera kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Studien baseras på personalens perspektiv på skyddsplaceringar genom semistrukturerade intervjuer som genomförts med anställda i verksamheter som bedriver skyddat boende för kvinnor i Sverige. Materialet bearbetades i en tematisk analys och analyserades utifrån tidigare forskning och de teoretiska perspektiven systemteori, ekologisk systemteori och kristeori. I avslutande kapitel förs en fördjupad diskussion kring de säkerhetsbedömningar som genomförs vid en skyddsplacering, att barnperspektivet behöver förstärkas och att kvinnors utsatthet inte är till salu.  Resultatet visade på att personalen upplever att kortsiktiga skyddsplaceringar förekommer och att antalet skyddsplaceringar generellt har minskat under de senaste åren. Det påverkar verksamheterna genom att personalen känner tidspress att hinna med arbetsprocessen att hjälpa de skyddsplacerade kvinnorna, samt att verksamheterna har fått ta till olika åtstramningsåtgärder för att klara sig ekonomiskt. Personalen tolkar att kvinnor vid kortsiktiga skyddsplaceringar uttrycker oro och rädsla för sin framtid. De visar särskild oro för sina barns säkerhet och är rädda att de (eller barnen) ska behöva träffa förövaren igen om de inte har någonstans att ta vägen. Personalen upplever att det är privata aktörer med låga dygnspriser som konkurrerar ut dem från marknaden och att det har medfört att även dem har behövt sänka sina dygnspriser. Resultatet visar vidare på att de riskbedömningar som socialtjänsten gör kring hotbilden mot kvinnan kan bedömas för lågt i förhållande till verkligheten och inte visar på förövarens fulla kapacitet. Kvinnor riskerar då att bli utan skyddsinsatser eller blir placerade hos aktörer som saknar kunskap om våldets karaktär, lämpliga skydd- och säkerhetsåtgärder och utan personal som kan tillgodose stöd- och behandlingsinsatser.

Våldet mot kvinnorna är idag ett stort socialt problem som diskuteras världen över och är ett högst aktuellt ämne i Sverige. Socialtjänsten bär det yttersta ansvaret för att hjälpa och stötta dessa kvinnor. Stor del av våldet sker bakom stängda dörrar där socialtjänstens svårighet blir att identifiera och nå fram till de kvinnor som är utsatta. Syftet med denna studie är att undersöka de vanligaste insatserna som socialtjänsten använder sig utav i sitt arbete och ifall Covid-19 pandemin har påverkat arbetet. Vi undersökte även socialarbetenas kompetens samt effekten av de insatser som används i arbetet. Vårt material består av kvantitativa data i form av enkäter insamlade från 55 socialarbetare. Majoriteten av socialarbetarna är socionomer som erhållit specifik utbildning om våldsutsatta kvinnor. De vanligaste insatserna som de arbetar med är stödsamtal och skyddat boende medans ekonomiskt bistånd, som är en avgörande insats för huruvida kvinnorna kan frigöra sig från sin partner, inte används i lika stor utsträckning. Covid-19 pandemin har visat sig haft en påverkan på hur socialtjänsten arbetar då fysiska möten ersatts med digitaliserade möten vilket påverkat utfallet för kvinnorna. Antalet utredningar har inte visat sig öka under pandemin men det finns en oro inför en kommande ökning när samhället öppnar upp igen. Något som framkom i studien och är viktigt att lyfta är att socialtjänsten bör arbeta utifrån varje individs specifika behov för att kunna hjälpa kvinnorna på bästa sätt. Hur socialtjänsten använder sig utav olika insatser och hur de ställer om verksamheten i en samhällskatastrof, såsom Covid-19 pandemin, är något som det krävs vidare forskning inom. / Violence against women is today a major social problem that is discussed around the world and is a highly topical issue in Sweden. The social services carry the ultimate responsibility for helping and supporting these women. Much of the violence takes place behind closed doors where the social services difficulty becomes to identify and reach the women who are vulnerable. The purpose of this study is to investigate the efforts that the social services use in their work and whether the Covid-19 pandemic has affected the work. We also examined the skills of social workers and the effect of the tools used in the work. Our material consists of quantitative data in the form of surveys collected from 55 social workers. The majority of social workers have a degree as a Socionom who have received a specific education about abused women. The most common tools they work with are supportive meetings and sheltered housing, while financial aid, which is a crucial tool for whether women can free themselves from their partner, is not used to the same extent. The Covid-19 pandemic has been shown to have an impact on how the social services work as physical meetings have been replaced by digitized meetings, which has affected the outcome for the women. The number of investigations has not been shown to increase during the pandemic, but there is concern about a future increase when society reopens. Something that emerged in the study and is important to highlight is that the social services should work based on each individual's specific needs in order to be able to help women in the best way. How the social services use their tools and how they reajust their work during a societal crisis, such as the Covid-19 pandemic, is something that requires further research.

Background: Intimate partner violence (IPV) is the most common form of men's violence against women. It is a public health and societal problem that threatens women's lives and well-being. Victims of IPV often seek care at the emergency department (ED) first hand. Nurses need knowledge about this subject and have a responsibility to screen for IPV. Aim: The aim of this study was to describe how women exposed to IPV experience the meeting with healthcare staff when seeking care at the emergency department. Method: A literature study was conducted with ten articles that had a qualitative approach. The collected data was analysed with manifest content analysis. Results: Two categories and four subcategories were generated from the analyse. The first category was :the women’s emotional process within with subcategories: barriers for disclosing intimate partner violence and the care environments impact. The second category was: the health care staff's attitude affects the care with subcategories: the need for empathic behaviour to enable trust and to be ‘seen and heard’.  Conclusion: Women who are victims of IPV experience fear and a loss of their autonomy and control when seeking care at an ED. It was crucial that these women were treated with empathy to overcome the fear of disclosing the IPV and to be able to continue to seek care. / Bakgrund: Våld i nära relationer är den vanligaste formen av mäns våld mot kvinnor. Det är ett samhälls- och folkhälsoproblem som hotar kvinnors liv och hälsa. Våldsutsatta kvinnor söker ofta vård på akutmottagningen i första hand. Sjuksköterskan behöver kunskap inom ämnet och har ett ansvar att fråga om våld i nära relationer. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer erfar mötet med vårdpersonal på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Insamlade data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier framkom utifrån analysen. Den första kategorin var: kvinnornas emotionella inre process med subkategorierna: barriärer kring att berätta om våldet och vårdmiljöns påverkan. Andra kategorin var: vårdpersonalens attityd påverkar vårdmötet med subkategorierna: Förtroendeingivande bemötande och att inte bli ‘sedd och hörd’.  Slutsats: Kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplevde rädsla och förlust av kontroll och autonomi när de sökt vård. Att bli bemött med empati var avgörande för att kvinnorna ska våga berätta om våldet de utsätts för och för att fortsätta söka vård.

Introduktion: Våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och har en stor inverkan på kvinnors hälsa, dels under pågående våld men även under lång tid efter att våldet har upphört. Våld i nära relation utövas ofta under längre tid och ökar i intensitet ju längre relationen pågår.  Syfte: Syftet var att beskriva våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal.  Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk sökning och innehållsanalys av kvalitativa studier.  Resultat: Kvinnorna beskrev att hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande var av stor vikt när det kom till hur mycket de valde att prata om sin våldsutsatthet. För att kvinnorna skulle våga berätta behövde de känna förtroende för personalen. När personalen var engagerad kände kvinnorna sig respekterade och tagna på allvar. Kvinnorna tyckte att det var viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal lyssnade, visade omtanke, empati och respekt. Efter ett bra bemötande upplevde kvinnorna en känsla av lättnad, hopp och lugn. Kvinnorna fick negativa upplevelser från vården när hälso- och sjukvårdspersonal saknade tålamod, empati och respekt. Känslan av att inte bli bra bemött och tagen på allvar ledde till bristande självförtroende hos kvinnorna och en känsla av skuld och skam. Slutsats: Kvinnorna upplevde bemötandet varierande, en del kände sig stöttade och stärkta efter att ha berättat om våldet medans andra kvinnor kände större skuld och skam. Resultatet visade att det finns ett behov av kunskap och kompetens för att utveckla bemötandet från vårdpersonal till våldsutsatta kvinnor. / Introduction: Violence against women is a public health problem and has a major impact on women's health, partly during ongoing violence but also for a long time after the violence has ceased. Intimate partner violence is often exercised for a longer period of time and the intensity increases the longer the relationship lasts.  Aim: The aim was to describe abused womens experiences of treatment from health care professionals.  Method: A general literature study with systematic search and content analysis of qualitative studies.   Result: Women considered that the treatment of the health care staff was of great importance when it came to how much they chose to disclosure about their exposure to violence. The women felt that they needed to feel confident in the staff to be able to disclosure the violence. The women thought it was important that health care professionals listened, showed consideration, empathy and respect. When the staff was engaged, the women felt respected and taken seriously. After a good treatment, the women experienced a feeling of relief, hope and peace. The women had negative experiences from the care when the health care staff lacked patience, empathy and respect. The feeling of not being treated well and taken seriously led to a lack of self-confidence in the women and a feeling of guilt and shame.  Conclusion: The women experienced the encounter with health care professionals different,  some felt supported and strengthened after telling about the violence while other women felt greater guilt and shame. The results showed that there is a need for knowledge and competence to develop the treatment from healthcare professionals to abused women.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett folkhälsoproblem globalt och i Sverige. Hälso- och sjukvården anses vara den instans dit våldsdrabbade kvinnor först söker sig för hjälp. Detta innebär att sjuksköterskor oavsett arbetsområde troligtvis kommer möta våldsutsatta kvinnor. För att kunna bemöta, ge omvårdnad och trygghet till dessa kvinnor personcentrerat, är det av vikt att belysa hur den våldsutsatta kvinnan upplever mötet med vårdpersonal. Syfte: Identifiera hur vuxna kvinnor utsatta för våld i nära realtioner upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En allmän litterturstudie där 10 resultatartiklar granskades och analyserades med tematisk analys. Resultat: Känslor av att bli förminskad eller inte bli tagen på allvar identifierades. Känslor av skuld, skam och pinsamhet förstärktes genom vårdpersonalens bemötande. Detta bidrog till att kvinnor tvekade eller avstod från att söka hjälp. Många kvinnor upplevde att fokus låg på att behandla fysiska skador medan deras psykiska behov prioriterades i andra hand. Kvinnor uppgav att vårdpersonal inte frågade dem om våld i hemmet. När frågan ställdes upplevde kvinnorna att det var av vikt att den ställdes på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Konklusion: Våldsutsatta kvinnor upplever brister i mötet med hälso- och sjukvårdpersonal. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal kan genom sitt bemötande skapa en bättre vårdupplevelse för dessa kvinnor. / Background: Intimate partner violence against women is a public health problem, both globally and in Sweden. Healthcare is considered to be that instance were abused women primarily seeks help. This means that nurses, regardless of workplace, probably will meet abused women. To be able to respond and provide person-centered care and a feeling of safety, it is important to illustrate how the abused woman experiences the encounter with healthcare professionals. Aim: Identify how abused adult women experiences the meeting with healthcare professionals. Method: A general literature study in which 10 articles were examined and analyzed with a thematic analysis. Result: Feelings of beeing diminished and not taken seriously were identified. Feelings of guilt, shame and embarrassment were increased by the actions of healthcare professionals. This contributed to women hesitating or refraining from seeking help. Many women felt that the focus was on treating physical injuries, while their mental health was prioritized secondarily. Women stated that helathcare did not ask them about domestic violence. It was important that the question was asked in the right way and at the right time. Conclusion: Abused women experience deficiencies in meeting with healthcare professionals. With their treatment, nurses and other healthcare professionals can create a better experience of care for these women.

The study is a qualitative systematic literature study that maps existing research on help-seeking barriers for abused women. The purpose of the study was to identify which help-seeking barriers exist. Violence in a close relationship is a worldwide problem. It affects every third woman at some point in her life. Despite several measures to counteract and prevent violence, the statistics rather show an increase. Social agencies work hard with various information campaigns, and research has come a long way in mapping and understanding how violence in close relationships works. Various action programs have been launched to counteract harmful gender norms, and unhealthy masculinity norms. Men's violence against women, even if we call it violence in close relationships, stems from patriarchal societies and values, where control and the need for power constitute a strong driving force for men. The violence is usually of an escalating nature, and lasts for a long time. Violence can take the form of physical, psychological, sexual and material violence, and through systematic combinations of these, the man restricts his female victim's freedom of action and controls her behavior. There are various explanatory models for acts of violence, the most common of which are the need to control the woman and maintain the position of power as a man. Despite preventive work, efforts and information campaigns, knowledge-seeking and outreach from social services, women's shelters and the police, the problem remains. Why do women not seek help? The result of our study were several barriers, which have been divided into different themes, including barriers based on stigma, and various structural barriers, among others. The thematization has then been analyzed on the basis of selected psychological and sociological theories. We present suggestions for future research, and provide an overall picture of the research which is reviewed.

Bakgrund: 15–50% av kvinnorna över hela världen har upplevt någon typ av våld. Våld förekommer i olika former och påverkar kvinnan fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans skyldighet är att identifiera våld samt bidra med stöd men det förekommer fortfarande svagheter när det gäller att identifiera våld. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda våldsutsatta kvinnor. Metod: En allmän litteraturöversikt grundad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utifrån en tematisk analys genomfördes. Resultat: Resultatet presenterar hur sjuksköterskor upplever vårdandet av våldsutsatta kvinnor. Resultatet har sammanställts i tre teman: hög arbetsbelastning, behov av utbildning, negativa och positiva upplevelser av mötet med våldsutsatta kvinnor; och i fyra kategorier. Att vårda våldsutsatta kvinnor väcker olika känslor. Olika faktorer som försvårar identifiering av våld är tidsbrist samt okunskap. Slutsatser: Sjuksköterskor har en viktig roll för att kunna uppmärksamma att kvinnor utsätts för våld och erbjuda stöd. För att sjuksköterskor ska kunna identifiera våld samt bidra till adekvat stöd krävs det att arbetsbelastning avlastas samt att kunskap och emotionellt stöd ökar. Implikationer: Författarna föreslår vidare forskning kring vilken utbildning som är lämplig vid omhändertagande av våldsutsatta kvinnor samt hanteringsstrategier för sjuksköterskans negativa känslor. / Background: Around the world, 15–50% of women have experienced some type of violence. Violence occurs in various forms and affects women physically and mentally. The duty of the nurse is to identify violence and offer adequate measures, but there are still weaknesses when it comes to identifying violence. Aim: to describe nurses' experiences of caring for abused women. Method: A literature review based on a thematic analysis of 10 scientific articles with a qualitative approach was conducted. Results: The results present how nurses experience the care of abused women and have been compiled in three themes: high workload, need for education, negative and positive experiences of meeting abused women; and into four categories. Caring for abused women arouses different emotions. Various factors that make it difficult to identify violence are lack of time and knowledge. Conclusions: Nurses have an important role to play in being able to draw attention to the fact that women are exposed to violence and offer support. In order for nurses to be able to identify violence and contribute to adequate support, it is necessary that the workload is relieved and that knowledge and emotional support increase. Implications: The authors further suggest research on what education is appropriate in the care of abused women and management strategies for nurse's negative feelings.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem som får stora konsekvenser på både samhälls- och individnivå. Konsekvenserna är stora både för hälsa och ekonomi. Studien syftar därför till att undersöka och analysera vad socialtjänsten kan bistå med för stöd ur ett ekonomiskt perspektiv till våldsutsatta kvinnor samt hur samhället i stort kan motverka negativa långsiktiga ekonomiska konsekvenser för dessa kvinnor. Sex intervjuer genomfördes med sju kommunalt anställda socionomer som arbetar inom den kommunala individ- och familjeomsorgen med inriktning på våldsutsatta kvinnor. Det insamlade empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analys, där materialet sorterades under olika teman. I studien har ett genusteoretiskt perspektiv använts, då det är relevant för att förklara samhälleliga strukturer och normer som i sin tur kan ge en ökad förståelse för våld mot kvinnor och de förutsättningar män och kvinnor har utifrån genus. De slutsatser som kunnat dras av studien är att våldsutsatthet ofta får långtgående negativa konsekvenser på den utsattas ekonomi och att konsekvenserna ibland blir enorma och bestående resten av livet. Socialtjänsten kan bistå dessa kvinnor på flera sätt ekonomiskt. Några viktiga stöd som kan bidra till ekonomisk självständighet och gynna individernas ekonomi på lång sikt är att socialtjänsten kan finnas till som praktiskt stöd genom att informera, hänvisa och samverka. Det är även av stor vikt att arbeta med att begripliggöra och bearbeta våldet, eftersom arbete med mental hälsa och självständighet kan bidra till en ekonomisk självständighet. Studien visar även att samhället behöver göra betydligt mer för att möta kvinnornas behov ur ett ekonomiskt perspektiv. Ökad kunskap om våld i nära relation samt ökat ansvarstagande av olika samhällsaktörer kan bidra till att förbättra stödet för våldsutsatta kvinnor och motverka långtgående negativa konsekvenser på deras ekonomi.

Bakgrund: Kvinnor som utsätts för våld i nära relation är ett globalt problem som strider mot de mänskliga rättigheterna. Våldet kan ske i olika former och leder till allvarliga konsekvenser för kvinnan. Sjuksköterskor har en möjlighet och ett ansvar att fånga upp tecken på våld, men kvinnorna upplever inte alltid sig hörda vid kontakt med vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som lever i en våldsutsatt relation i en somatisk vårdmiljö. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med 13 vetenskapliga artiklar har granskats med en induktiv ansats. Analysen är gjord enligt Fribergs fem steg. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna CINAHL och MEDLINE och manuell frisökning.  Resultat: Tre huvudkategorier och 8 underkategorier. Där kunskapsbrist visade på bristande träning, kunskap och okunskap kring ansvarsområdet. Hämmad av arbetsförhållanden visade på tidsbrist och hög arbetsbelastning. Känslomässig involvering inkluderar känslor i mötet, egna erfarenheter av våldsutsatthet samt att vara lik förövaren. Slutsats: Sjuksköterskorna erfor att de varken hade kunskap eller tid att möta den våldsutsatta kvinnan. Mötet med kvinnorna gjorde sjuksköterskorna känslomässigt involverade vilket påverkade kvalitén på vården. Litteraturöversikten var därför viktig för att få en inblick i hur sjuksköterskornas erfarenheter påverkade utfallet av hur mötet med dessa kvinnor blev. / Background: Women living with intimate partner violence is a global health issue and a threat to the human rights. The violence takes place in different forms and leads to devastating consequences for the women. Nurses plays a key role in recognising signs of intimate partner violence, but women do not always feel heard in contact with healthcare. Purpose: The purpose was to describe nurses’ experiences meeting women living with intimate partner violence in a somatic care environment. Method: A qualitative literature review including 13 scientific articles analysed with an inductive approach using Fribergs five steps. The databases CINAHL and MEDLINE have been used combined with manual search during the searching process. Results: Three main categories and 8 subcategories. Were lack of training, knowledge, and ignorance about responsibilities. Inhibited by working conditions showed lack of time and heavy workload. Emotional involvement includes feelings in the meeting, own experiences of domestic violence and to be like the perpetrator.  Conclusion: Nurses experienced lack of knowledge and time meeting the abused women. Meeting these women made nurses emotionally involved which affected the quality of the care. The literature review was therefore important to get an insight into how nurses experienced these meetings and how it affected the outcome for the abused women.