Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett globalt samhällsproblem och kan resultera i allvarliga konsekvenser för kvinnans hälsa. I enlighet med sjuksköterskors etiska kod bär sjuksköterskor ett ansvar över att säkerställa att patienten erbjuds god vård, vilket bland annat omfattas av att värna om patienters säkerhet och motverka att patienten blir utsatt för hot och fara. Socialstyrelsens föreskrifter fastslår hälso- och sjukvårdens ansvar över att fastställa rutiner kring arbetet med våldsutsatta patienter. Med bakgrund av detta är det av betydelse att sjuksköterskor ställer frågor om våld till kvinnliga patienter för att uppmärksamma och identifiera våldsutsatthet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ställa frågor om våld till kvinnliga patienter inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt med tolv artiklar; fem kvalitativa artiklar, fyra kvantitativa artiklar samt tre artiklar med mixad metod. Artiklarna är hämtade från databaserna PubMed och Cinahl Complete.   Resultat: Utifrån dataanalysen identifierades fyra teman. Arbetsmiljö och arbetsrutiner, brist på kunskap, att bli känslomässigt påverkad och att identifiera tecken på våld.  Slutsats: Sjuksköterskor påverkas känslomässigt av att arbeta med våldsutsatta kvinnor. Till följd av brister i arbetsmiljön upplever även sjuksköterskor att de saknar tid och möjlighet till att ställa frågor om våld. Vidare finns meningsskiljaktigheter i när och hur frågor om våld ska ställas, vilket relateras till otydliga arbetsrutiner. Sjuksköterskor uppgav även att de hindras från att ställa frågor om våld på grund av bristande kunskap och utbildning. Konsekvensen blir att frågor om våld inte ställs och att våldet därmed inte upptäcks i önskvärd utsträckning. / Background: Men's violence against women is a global social problem and can result in serious consequences for women's health. In accordance with the nursing code of ethics, nurses have a responsibility to ensure that patients are offered good care, which includes safeguarding the safety of patients and preventing patients from being exposed to threats and danger. The regulations of the Swedish National Board of Health and Welfare state the responsibility of health care to establish procedures and routines for working with patients who have experienced violence. Based on this, it is important for nurses to ask women patients about violence in order to raise awareness and identify victimization.  Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of asking female patients about violence in health care. Method: A literature review with twelve articles; five qualitative articles, four quantitative articles and three articles with a mixed method. The articles are retrieved from the databases PubMed and Cinahl Complete. Results: Based on the data analysis, four themes have been identified. Work environment and work routines, lack of knowledge, being emotionally affected and identifying signs of violence. Conclusions: Nurses are emotionally affected by working with abused women. Due to shortcomings in the work environment, nurses also feel that they lack the time and opportunity to ask questions about violence. Furthermore, there are differences of opinion on when and how questions about violence should be asked, which is related to unclear work routines. Nurses also stated that they are prevented from asking questions about violence due to a lack of knowledge and training. The consequence is that questions about violence are not asked and that violence is not detected to the desired extent.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem som förekommer över hela världen och en av tre kvinnor utsätts någon gång i livet. Våldet utsätter kvinnan för fysiskt samt psykiskt lidande och kvinnor upplever dessutom ofta att vårdpersonal inte tar deras situation på allvar.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design innehållande elva vetenskapliga artiklar som söktes i databasen Pubmed.  Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna ansåg att de i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation hade ett ansvar att vårda, stötta och ge information om vilken hjälp som finns att få. Faktorer som sjuksköterskorna upplevde som hinder var i brist på utbildning i ämnet våld i nära relation, brist på erfarenhet av att möta  våldsutsatta kvinnor samt arbetsmiljöfaktorer såsom hög arbetsbelastning. Möten med kvinnor utsatta för våld i nära relation väckte starka känslor av oro för kvinnans hälsa, rädsla och ilska gentemot mannen samt hjälplöshet och frustration om kvinnan valde att vara kvar i relationen. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor upplever olika svårigheter i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relation. Många svårigheter kan uppstå på grund av bristande kunskap och erfarenhet samt tidsbrist. Detta resulterar i att kvinnor inte får den hjälp de behöver, vilket gör att sjuksköterskor känner sig otillräckliga. / Background: Intimate partner violence is a public health problem that occurs worldwide and one of three women are exposed to it at some point in their lives. The violence exposes the woman to physical and psychological suffering, and women also often feel that healthcare professionals do not take their situation seriously. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of meeting women exposed to intimate partner violence. Method: A literature study with descriptive design with eleven scientific articles that were searched in the database Pubmed.  Findings: The results showed that the nurses considered that in the meeting with women exposed to intimate partner violence they had a responsibility to provide care, support and information about what help is available. Factors that the nurses experienced as obstacles were a lack of education on the subject of intimate partner violence, a lack of experience in meeting abused women and work environment factors such as high workload. Meetings with women exposed to intimate partner violence evoked strong feelings of concern for the woman's health, fear and anger towards the man, and helplessness and frustration if the woman chose to remain in the abusive relationship. Conclusion: The study shows that nurses experience various difficulties when dealing with women exposed to intimate partner violence. Many difficulties can arise due to lack of knowledge and experience, as well as lack of time. This results in women not getting the help they need, making nurses feel insufficient.

Bakgrund Våld i nära relationer är ett av dagens stora samhällsproblem som hotar kvinnors psykiska och fysiska hälsa. Våldet karaktäriseras utifrån olika uttrycksformer där de vanligaste är fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Våld i nära relationer får allvarliga konsekvenser för såväl individen som samhället i stort vilket kan förstås med hjälp av olika perspektiv. Hur hälso- och sjukvårdspersonalen bemöter kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer samt den kunskap de besitter om ämnet är av stor betydelse. Syfte Syftet var att belysa hur kvinnor som utsätts för våld av en manlig partner upplever hälsooch sjukvårdspersonalens bemötande. Metod Denna studie är en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar. Databaserna CINAHL och PubMed användes för datainsamling. Genom sökordskombinationer i databaserna inkluderadeds 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design, en vetenskaplig artikel med kvantitativ design och en vetenskaplig artikel med mixad metod som design. Alla de inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsinstrument. En integrerad dataanalys genomfördes där tre kategorier identifierades. Resultat I denna icke-systematiska litteraturöversikt framkommer att om samt hur frågan om våld i nära relationer ställs av hälso- och sjukvårdspersonalen är av betydelse för hur kvinnorna upplever mötet med personalen. När upplevelserna har varit av negativ karaktär har personalen haft bristande engagemang samt uppfört sig stressat. Mötet har vidare genomsyrats av skuld och rädsla. När upplevelserna har varit av positiv karaktär har mötet mellan kvinnorna och personal genomsyrats av en god relation samt empati. Slutsats Ett gott bemötande karaktäriseras av lyhördhet, respekt och empati. När kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer upplever ett gott bemötande från hälso- och sjukvårdspersonalen känner de sig mer benägna att öppna upp sig om sin våldsutsatthet. Bemötandet är således viktigt för att minska konsekvenserna av denna typ av våld, men också för att ge adekvat stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor. / Background Domestic violence is one of today's major societal problems that threaten women's mental and physical health. This type of violence is characterized by different forms of expression, the most common of which are physical, psychological and sexual violence. Intimate partner violence has serious consequences for both the individual and society at large, which can be understood with the help of different perspectives. How healthcare professionals respond to women who have been victims of intimate partner violence and the knowledge they possess on the subject is of great importance. Aim The aim was to illustrate how women exposed to intimate partner violence experience the encounter with healthcare professionals. Method This study is a non-systematic literature review based on 16 scientific articles. The CINAHL and PubMed databases were used for data collection. Through keyword combinations in the databases, 14 scientific articles with qualitative design, a scientific article with quantitative design and a scientific article with mixed method design were included. All of the included articles were quality reviewed based on Sophiahemmet University's assessment instruments. An integrated data analysis was carried out in which three main categories were identified. Results This non-systematic literature review shows that whether and how the question of domestic violence is posed by health professionals is of importance for how women experience the encounter with staff. When the experiences have been of a negative nature, the staff has had a lack of commitment and behaved stressed. The meeting has also been imbued with guilt and fear. When the experiences have been of a positive nature, the meeting between the women and staff has been imbued with a good relationship and empathy. Conclusions A good encounter is characterized by responsiveness, respect and empathy. When women who have been victims of intimate partner violence experience good treatment from health care professionals, they feel more likely to open up about their exposure to violence. The response is thus important to reduce the prevalence and consequences of this type of violence, but also to provide adequate support and assistance to abused women.

The aim of this study is to find out the resources and support actions the social services in Stockholm offer women who are abused by men in partnerships and how the social workers experience their room to maneuver in order to help these women. In order to answer the aim of the study, we have analyzed interviews with staff who works in social services, specifically in family violence centers. To interpret our empirical data, we have used four different theories. These are power, empowerment, organizational theory and violence normalization process. The results of the study show that social services offer these abused women two types of aid and support; acute and long term support actions. The emergency/acute interventions are mainly sheltered housing. Long-term assistance efforts include counseling, housing priority, financial assistance and the protection of personal data. The results show that the social workers work is based on different methods and action plans in order to help abused women. Their work builds mainly upon the National Board of health and welfare guidelines and the social services law. However, their work is also based on motivational interviewing, CBT, SOC and empowerment. The results show that there are flaws in their work. Cooperation between various organizations, such as police and medical services are unsatisfactory. Time and resources in terms of money are insufficient to spread the knowledge about the problems and follow-up of cases after the end of a case.

The aim of the study is to examine and analyze social workers’ perceptions of law practice of supportive regulations for abused, undocumented women who are in need of protection, in order to problematize the connection between norm and practice in social service case management. In a qualitative approach, the study is conducted through eight interviews, based on two vignettes, with representatives from the public sector in Gothenburg. The vignettes were based on two fictive narratives that both include women who are victims of abuse, but have different ethnicity and legal status. By using vignettes it was anticipated to find whether there are different perceptions among the social workers in terms of considering the residents’ ethnicity and legal status in relation to the possibilities of receiving support. According to Swedish law the social services have responsibility to assist all residents within the country. Since the undocumented migrants have difficulties claiming their rights in the public sector, many stay in destructive relationships. The focal point of this study is the uncertainties and inconsistencies among social service staff regarding offering support to these women, especially after acute situations. The UN’s Declaration of Human Rights expresses that all humans are equal, regardless of ethnicity, gender, etc. (see declaration). Thus, rejecting a woman her right to claim social service contradicts these regulations. The results of the study relates to T.H Marshall´s, Lister´s and Fernández´s discussion about citizenship, de los Reyes theory about postcolonialism, Mattson´s intersectionality, Hasenfeld´s Human Service Organizations, Libsky´s Street-level Bureaucrat and Johansson’s Freedom of Action. Further, different concepts on new institutional theory from Johansson and Svensson, Johnsson and Laanemets, are used to analyze our data. Our selected theories, concepts and reasoning can be used to understand our empirical data in different levels in society.   The study shows that the juridical fate of undocumented women who have been subject to violence is not only determined by laws and regulations, but also on individual attitudes of social workers as well as cultural interests within an organization. These results indicate that the widely accepted notion of Sweden being an equal society, does not comply with practice. In conclusion, this study shows that social workers have an important role in the development of a women-friendly, gender inclusive theory and praxis of citizenship.

In the society of today there is a gender power order where men are parent of women. This superiority tends to permeate and affect institutions and organizations of the society. The responsibility of abused women in Sweden lies with the social services and is controlled by the social services act. Together with the national guidelines and common advice of the social board the idea is for the business to form strategies and actions to provide help and support for abused women. The purpose of our investigation is to see how social workers are working to reintegrate women who live with protected personal data in the society based on the right to be self sufficient and independent. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted. The empirical data, based on six social secretary experience, evaluated through a thematic analysis and linked to previous research and theoretical perspectives SOC and gender power. The conclusions we have reached are that the work is affected by both experience, way of work, as well as guidelines and limitations in the legislation. The activities offered are helping women in the acute phase but the long termed work have several limitations mainly for protected women. / I dagens samhälle råder en könsmaktsordning där män är överordnade kvinnor. Överordningen tenderar även att genomsyra samhällets institutioner och organisationer. Ansvaret för våldsutsatta kvinnor i Sverige ligger på socialtjänsten och regleras i socialtjänstlagen. Tillsammans med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och allmänna råd utformas strategier och insatser för att ge hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor. Syftet med undersökning var att titta på hur socialsekreterare arbetar för att återintegrera kvinnor med skyddade uppgifter i samhället, utifrån rätten att vara självförsörjande och självständig. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet, baserat på sex socialsekreterares erfarenheter, utvärderades genom en tematiskanalys och kopplades till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven KASAM och könsmaktsordningen. Våra slutsatser är att socialsekreterarnas arbete påverkas av såväl erfarenhet, arbetsformer, riktlinjer samt begränsningar i lagstiftningen. Erbjudna insatser hjälper de våldsutsatta kvinnorna i den akuta fasen men i det långsiktiga arbetet återfinns åtskilliga begränsningar främst för skyddade kvinnor.

Around the world, male violence against women is a major challenge for public health. Social workers often meet women exposed to domestic violence and therefore need qualified knowledge in how to treat and meet these women in the best way possible. Empowerment for preventing violence against women is an approach to support the victims in order to reduce risks of further domestic violence. The aim of the study is to get an enhanced knowledge of empowerment as an evaluative assessment, as used in social work with women objected to domestic violence. Problems and possibilities for change, in applying the model, are examined as relating to the different backgrounds of the women. This study is a systematic analysis of literature and social science articles on the topic, and the analysis applies to empowerment a theory. The result of the study shows that abused women´s possibilities to enforce empowerment through this model is affected by their individual basic conditions and circumstances. Some factors that contribute, to success or failure using the model, are religion, education, financial resources, residence and social context. Evaluating the empowerment model in preventing violence against women through a systems theory approach present a number of shortcomings from using the method. The models are often effective only in a specific setting and applied mostly through individually adapted support. Its usefulness for support of women around the world, affected by violence, is limited whereas background and living conditions differ. Men are not being included in the efforts for change. Another key aspect is rigid and entrenched structures of culture, religion and societal norms that present obstacles. Without support from family, friends and the community it becomes even more difficult for women to change their lives.

In the society of today there is a gender power order where men are parent of women. This superiority tends to permeate and affect institutions and organizations of the society. The responsibility of abused women in Sweden lies with the social services and is controlled by the social services act. Together with the national guidelines and common advice of the social board the idea is for the business to form strategies and actions to provide help and support for abused women. The purpose of our investigation is to see how social workers are working to reintegrate women who live with protected personal data in the society based on the right to be self sufficient and independent. A qualitative study using semi-structured interviews were conducted. The empirical data, based on six social secretary experience, evaluated through a thematic analysis and linked to previous research and theoretical perspectives SOC and gender power. The conclusions we have reached are that the work is affected by both experience, way of work, as well as guidelines and limitations in the legislation. The activities offered are helping women in the acute phase but the long termed work have several limitations mainly for protected women. / I dagens samhälle råder en könsmaktsordning där män är överordnade kvinnor. Överordningen tenderar även att genomsyra samhällets institutioner och organisationer. Ansvaret för våldsutsatta kvinnor i Sverige ligger på socialtjänsten och regleras i socialtjänstlagen. Tillsammans med Socialstyrelsens nationella riktlinjer och allmänna råd utformas strategier och insatser för att ge hjälp och stöd till våldsutsatta kvinnor. Syftet med undersökning var att titta på hur socialsekreterare arbetar för att återintegrera kvinnor med skyddade uppgifter i samhället, utifrån rätten att vara självförsörjande och självständig. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes. Det empiriska materialet, baserat på sex socialsekreterares erfarenheter, utvärderades genom en tematiskanalys och kopplades till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven KASAM och könsmaktsordningen. Våra slutsatser är att socialsekreterarnas arbete påverkas av såväl erfarenhet, arbetsformer, riktlinjer samt begränsningar i lagstiftningen. Erbjudna insatser hjälper de våldsutsatta kvinnorna i den akuta fasen men i det långsiktiga arbetet återfinns åtskilliga begränsningar främst för skyddade kvinnor.

Bakgrund: Våldsutsatta kvinnor söker sig vid flera tillfällen till hälso- och sjukvården för att få hjälp. Tidigare studier belyser att sjuksköterskor och hälso- och sjukvården brister i att tillgodose våldsutsatta kvinnors behov. Våld i nära relationer kan uttryckas på olika sätt såsom fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld. Det uppkommer att det finns ett stort mörkertal på grund att många kvinnor inte väljer att anmäla våldet. Även en bristande jämlikhet mellan könen och att våld i nära relationer är tabubelagt i samhället belyses. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor som utsätts för våld i nära relationer.Metod: Litteraturstudien har en kvalitativ ansats och är baserad på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMED och Cinahl complete. Artiklarna har analyserats genom en induktiv innehållsanalys med manifest metod. De vetenskapliga artiklarna granskades utifrån en granskningsmall för kvalitativa studier. Resultat: Från analysen uppkom det fem teman:“Sjuksköterskors erfarenheter av sina egna känslor i mötet”, “Sjuksköterskors erfarenheter om vad som försvårar mötet med våldsutsatta kvinnor “, “Sjuksköterskors erfarenheter av identifiering av våldet”, “Ett strategiskt möte med kvinnorna” och “Behovet av kunskapsutveckling”. Diskussion: Studiens centrala fynd var brister i egna resurser i form av förutfattade meningar samt rädsla osäkerhet och maktlöshet. Brister i verksamhetens resurser såsom brist på utbildning, tidsbrist, behov av vägledning för sjuksköterskor och patientutbildning. Brister i samhällets resurser bestående av brister mellan sjuksköterskor och andra yrkesbefattningar.

Partnervåld innefattar våld i nära relationer i en partnerrelation. Tidigare forskning kring partnervåld fokuserar främst på våldet gentemot kvinnor, med manliga förövare. Manliga offer utsatta för partnervåld diskuteras sällan, och forskningen om ämnet är begränsat. Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i attityder och bedömningar gjorda av socialarbetare som i sitt arbete kommer i kontakt med partnervåld, och om dessa påverkas beroende på om den våldsutsatta personen är en man eller en kvinna. För att undersöka skillnader användes en kvantitativ vinjettmetod med tillhörande enkätfrågor. Två separata respondentgrupper har besvarat enkätfrågorna utifrån vinjetter som är uppdelade i två delar. I vinjetterna introduceras varje respondent för ett heterosexuellt par med en problematik av partnervåld. Vinjetterna är identiska med undantaget att karaktärernas kön är utbytta. Resultatet visar att i den våldsutsatta mannens situation bedöms våldet vara mindre allvarligt, att det finns mindre risk för fortsatt våld i relationen samt att den våldsutsatta mannen i lägre utsträckning är i behov av individuella insatser. Respondenterna ansåg även oftare att den våldsutövande kvinnan är i behov av individuella insatser jämfört med den manliga våldsutövaren. Teorier använda för att tolka resultatet innefattar socialkonstruktivism och genusteori. Studien kan tillföra perspektiv för ämnet om våldsutsatta män, och belyser att bedömningar om våldsutsatta kan skilja sig åt beroende på genus. / Domestic partner violence is violence in a partner relationship. Earlier research on domestic partner violence mainly focus on the violence against women, with male perpetrators. Male victims exposed to partner violence are rarely discussed, and research of the subject is limited. The purpose of this study is to investigate attitudes and assessments made by social workers who in their work encounter domestic partner violence, and if the social workers are affected depending on whether the person exposed to partner violence is a man or a woman. A quantitative vignette method with accompanying survey questions were used to investigate differences. Two separate groups of respondents answered survey questions based on vignettes divided into two parts. The respondents are each introduced in the vignettes to a heterosexual couple with a problem of partner violence. These vignettes are identical except for the characters’ genders which have been swapped. The result reveals that violence towards the victimized man is considered less serious, that there is less risk of continued violence in the relationship and that the victimized man is in less need of individual interventions. Respondents also considered to a lesser extent that the female perpetrator needed individual interventions compared to the male perpetrator. Social constructivism and gender theory are the theories used to interpret these results. The study can add perspectives about the subject of male victims and highlight that assessments of people exposed to partner violence may differ depending on the victim’s gender.