Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett ökande samhällsproblem, i samband med coronapandemin har våldet ökat drastiskt. Till följd av det ökande våldet möter sjuksköterskor idag våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården i större utsträckning än tidigare. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap för att möta och vårda våldsutsatta kvinnor, vilket resulterar i känslor som osäkerhet och otillräcklighet. Förutom brist på kunskap upplever sjuksköterskor brister i resurser såsom tid, privata utrymmen, rutiner och screeningverktyg. Sjuksköterskor uttrycker en vilja att vårda, skydda och skapa en förtroendefull relation till våldsutsatta kvinnor men önskar att dela på ansvaret och få stöttning från arbetsgivare, lärosäten och samhället och få de rätta förutsättningarna för att vårda. I mötet med våldsutsatta kvinnor uppstår känslomässiga barriärer som för sjuksköterskor innebär att närma sig ett tabubelagt område, att bli medveten om förutfattade meningar och att känna ambivalens i sitt engagemang. Barriärerna påverka sjuksköterskor i mötet och i vården av våldsutsatta. I bakgrunden styrks forskning som visar att våldsutsatta kvinnor upplever brister i bemötandet från sjukvården, vilket leder till att kvinnor sluter sig i mötet och inte får den vård som krävs. Slutsatsen blir att hälsoproblemen förskjuts till framtiden och ökar ohälsa, lidande och samhällskostnader. Studien syftar till att belysa sjuksköterskans upplevelse av att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Med hjälp av Fribergs analysmodell har sju kvalitativa och en kvantitativ artikel granskats för att synliggöra sjuksköterskans upplevelse av att möta våldsutsatta kvinnor.

Bakgrund Våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem som drabbar alla åldrar och samhällsklasser och strider mot mänskliga rättigheter. Våld i nära relationer är centralt för våldsutsatta kvinnor. Sjukvården och vårdarbetarna har en betydande roll för våldsutsatta kvinnor kring stöttning, vård och identifiering av kvinnors våldsutsatthet. Dock kan mötet med våldsutsatta kvinnor vara tufft för sjuksköterskor och vårdarbetare då det är lätt att ta med arbetet hem till privatlivet. Syfte Syftet var att beskriva våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdpersonal.  Metod En litteraturöversikt vars resultat bygger på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid datainsamling användes databaserna PubMed, Cinahl Complete och Nursing & Allied Health Premium. Resultat Resultatet visade att två huvudteman med nio tillhörande underteman låg till grund för våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Tema 1. Vikten av ett empatiskt bemötande; Att känna sig omhändertagen; Att bli tillfrågad om våld; Känslor av skam; Att känna rädsla; Att känna sig förminskad; Vikten av en förtroendefull relation. Tema 2. Vårdmiljöns betydelse av mötet; Tidsbrist; Brist på kontinuitet; Brist på integritet. Slutsats Våldsutsatta kvinnors erfarenheter och upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal beskrevs som en dualitet mellan lidande och omhändertagande. Sambanden mellan kvinnornas berättelser låg i vårdens empatiska bemötande och vårdmiljön. / Background Violence against women is a global public health issue that affects all ages and social classes and violates human rights. Domestic violence is an essential form of violence against women. Healthcare and caregivers play a significant role for women exposed to violence in providing support, care, and identifying women's vulnerability to violence. However, the encounter with abused women can be challenging for nurses and healthcare workers, as it is easy to carry the work home into their personal lives. Aim The aim was to describe abused women’s experiences of being cared for by healthcare professionals. Method A literature review whose results are based on ten qualitative scientific articles. The databases PubMed, Cinahl Complete and Nursing & Allied Health Premium were used for data collection. Results The results indicated that two main themes with nine associated sub-themes formed the basis for abused women’s experiences of being cared for by healthcare professionals. Theme 1: The importance of empathetic treatment; Feeling cared for; Being asked about violence; Feelings of shame; Feeling fear; Feeling diminished; The importance of a trusting relationship. Theme 2: The importance of the care environment for the meeting; Lack of time; Lack of continuity; Lack of integrity. Conclusions Abused women’s experiences of being cared for by healthcare professionals were described as a duality between suffering and care. The connections between women's narratives lay in the empathetic approach of the healthcare and the care environment.

Bakgrund Våld i nära relation är ett globalt problem och i Sverige utsätts ungefär var fjärde kvinna för våld i nära relation. Våldet som utövas skadar kvinnans hälsa både psykiskt och fysiskt därmed bär hälso-och sjukvården ett stort ansvar i att stödja och identifiera pågående våld. Syfte Syftet var att beskriva hur kvinnor i våldsnära relation upplevt vårdpersonalens bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod ​​En strukturerad litteraturöversikt gjordes med sökningar i databaserna Pubmed och Cinahl complete. Tio vetenskapliga granskade artiklar sammanfattades och analyserades med inspiration från Fribergs mall därefter tematiserades resultaten. Resultat ​​Tre huvudteman anträffades; Att bli sedd och bli tagen på allvar, vårdrelationens betydelse och hälso-och sjukvårdens tillgänglighet samt två tillhörande subkategorier. Fynden visade bland annat på att kvinnor vill bli tillfrågade om våld, i en ostörd miljö där vårdpersonalen visar på empati, engagemang och kunskap. En brist på kunskap om våld i nära relation föreligger ofta hos vårdpersonal vilket bidrar till att kvinnorna inte uppmärksammas och bemöts på ett lämpligt sätt. Slutsats ​​Att uppleva våld innefattar flera dimensioner av känslor. Att bli tillfrågad och få stöd från vårdpersonal i denna situation kan bidra till en känsla av hoppfullhet och trygghet i att våga lämna relationen. Stödet och bemötandet av vårdpersonal är grundläggande för att kvinnor i våldsutsatta relationer ska våga öppna upp och söka hjälp för sin situation.​ / Background Domestic violence is a global problem and in Sweden about one in four women are subjected to domestic violence. This violence damages a woman's health both mentally and physically, so the healthcare system has a significant responsibility to support and recognize ongoing violence. Aim ​​The aim was to describe how women in a violent relationship experienced the behavior of healthcare professionals in the healthcare system.​ Method A structured literature review was conducted with searches in the databases Pubmed and Cinahl complete. Ten peer-reviewed articles were summarised and analysed using Friberg's template, and the results were then thematised. Results ​​Three main themes were found: being seen and taken seriously, the importance of the care relationship and the accessibility of health care, as well as two associated subcategories. The findings showed, among other things, that women want to be asked about violence, in an undisturbed environment where healthcare staff show empathy, commitment and knowledge. There is often a lack of knowledge about domestic violence among health professionals, which contributes to women not being recognized and treated appropriately. Conclusions Experiencing violence involves multiple dimensions of emotion. Being asked and receiving support from healthcare professionals in this situation can contribute to a sense of hope and security in daring to leave the relationship. The support and response of healthcare professionals is fundamental for women in abusive relationships to have the courage to seek help for their situation.

Våld mot kvinnor i nära relation är ett globalt folkhälsoproblem vilket kränker de mänskliga rättigheterna hos den våldsutsatta kvinnan. Det är av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården upptäcker dessa kvinnor för att tidigt kunna ingripa, omhänderta och stödja dem. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal i primärvården efter att ha blivit utsatt för våld i nära relation. Denna studie är en kvalitativ deskriptiv studie där data samlats in med semistrukturerade intervjuer med totalt nio stycken kvinnor. Analysen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra stycken kategorier. Resultatet visade att hälso- och sjukvårdspersonal måste våga ställa frågan om våld och ta sig tid för kvinnorna samt ge vidare stöd och uppföljning. Det framkom hur avgörande relationen och förtroendet är till hälso- och sjukvårdspersonalen för om kvinnor ska våga berätta och söka hjälp.

There are few studies done on the work of social services on women exposed to violence. The work of social services with women exposed to violence has been a hot topic in the social policy debate. There have also been legislative changes to strengthen the work and help around women who are exposed to violent. The overall issues of the study focus on investigating the importance of social workers experiences in the work around the womens exposed to violence with the different types of policies, guidelines, action plan and regulations? We also wanted to explore how we can understand the importance of policies, guidelines, action plan and regulations and how it works when social workers use these in their work around women exposed to violence?                                                                   The empirical study has mainly been gathered through qualitative semistructured interviews with professional social workers in the Swedish municipalities social services. We have interviewed six different social workers in four different municipalities all in the southern part of Sweden. Previous research has also been studied, national and international. The collected empiricism has been analyzed using the theory developed by Michael Lipsky, and we have also used Roine Johansson's interpretation of grassroots bureaucracy to gain a deeper understanding of our data material. We received data showing that the social worker decides on actions motivated by the policies, guidelines, action plans and regulations they relate to. We saw that the policies, guidelines, action plan and regulations that the social workers worked with were very different in their design, which meant that there were different structured structures within the organizations in the different municipalities, which resulted in differences in how to work. We also saw that the social worker had different experiences of how far and wide the use of these documents was, and that we could see the significance of social workers who experienced the documents in their work. The study depicts how social workers perceive that policies, guidelines, action plans and regulations affect their work around women exposed to violence, and how we can understand the importance of policies, guidelines, action plan and regulations and how it works when social workers use them in their work around women exposed to violence. The main conclusion in this study is that the social worker provides assistance, support and assistance to the woman as she fits into what the social worker's policies, guidelines, action plans and regulations describe. If the woman exposed to violence does not comply with the criteria such as policies, guidelines, action plans and regulations, then there are reasons for granting the victim of violence to receive support and assistance. The study also shows how clients are categorized to fit into the organization, they are interpreted renegotiated and adapted to fit the social services organization. The study also shows that some of the social workers use and follow the policies, guidelines, action plan and regulations more than others and it is also clear that they can be used in order to give more specialized efforts to the victim of violence. / Det finns få studier kring socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor. Socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor har utgjort ett hett ämne i den socialpolitiska debatten. Det har även skett lagförändringar för att stärka arbetet och hjälpen kring de våldsutsatta kvinnorna. Studiens övergripande frågeställningar fokuserar på att undersöka vilken betydelse socialarbetaren upplever att olika typer av policy, riktlinjer, handlingsplan och föreskrifter har i sitt arbete kring de våldsutsatta kvinnorna. Vi ville även undersöka hur vi kan förstå betydelsen av policy, riktlinjer, handlingsplan och föreskrifter och hur det går till när socialarbetaren använder sig av dessa i sitt arbete kring våldsutsatta kvinnor. Studiens empiri har huvudsakligen samlats in genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma och professionella socialarbetare inom Sveriges kommuners socialtjänster. Vi har intervjuat sex olika socialarbetare inom fyra olika kommuner alla inom området södra Sverige. Tidigare forskning har även studerats, nationell och internationell. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av teori som har utvecklats av Michael Lipsky och vi har även använt oss av Roine Johanssons tolkning av gräsrotsbyråkrati för att få en djupare förståelse för vårt datamaterial. Vi fick fram data som visar att socialarbetaren beslutar om insatser begrundat i den policy, riktlinjer, handlingsplaner och föreskrifter som finns att förhålla sig till. Vi såg att de policys, riktlinjer, handlingsplan och föreskrifter som socialarbetarna arbetade utefter var väldigt olika i sin utformning och det gjorde att det blev olika uppbyggda strukturer inom organisationerna i de olika kommunerna vilket resulterat i att det är skillnader i hur man arbetar. Vi kunde även se att socialarbetaren hade olika upplevelser av hur stor och bred användning dessa dokument har samt att vi kunde se vilken betydelse socialarbetarna upplevde att dokumenten hade i sitt arbete. Studien skildrar hur socialarbetare upplever att policy, riktlinjer, handlingsplaner och föreskrifter påverkar deras arbete kring våldsutsatta kvinnor. Studien skildrar även hur vi kan förstå betydelsen av policy, riktlinjer, handlingsplan och föreskrifter och hur det går till när socialarbetaren använder sig av dessa i arbetet kring våldsutsatta kvinnor. Den huvudsakliga slutsatsen i den här studien är att socialarbetaren ger insatser, stöd och hjälp till kvinnan när hon passar in i det som socialarbetarens policy, riktlinjer, handlingsplaner och föreskrifter beskriver. Om den våldsutsatta kvinnan inte stämmer överens med de kriterier som policy, riktlinjer, handlingsplaner och föreskrifter har så krävs det motiveringar för att bevilja att den våldsutsatta kvinnan ska få stöd och hjälp. Studien visar även hur klienterna kategoriseras för att passa in i organisationen, de tolkas omförhandlas och anpassas för att passa in i socialtjänstens organisation. Studien visar även att en del av socialarbetarna använder sig och följer de policy, riktlinjer, handlingsplan och föreskrifter mer än andra och det är även tydligt att de kan användas i syfte att ge den våldsutsatta kvinnan mer specialiserade insatser.

This essay portrays the relationship building between social workers and abused women. Intimate partner violence is a social problem worldwide. It appears that the relationship building between social workers and abused women is crucial for how the women receive support. This highlights the need for further research on the relationship between social workers and abused women. The study is qualitative, consisting of eight interviews conducted using a semi-structured method with social workers who work with abused women. The purpose of this essay is to examine the perspective of social workers on building relationships with abused women. The central components that emerged from the results regarding the social workers' relationship-building abilities were empathy, sensitivity, validation of feelings, and knowledge of men's violence against women. An additional conclusion drawn from the results is that establishing relationships based on empowerment can contribute to the women gaining increased self-esteem, which in turn can motivate them to leave abusive situations and become self-sufficient. Through this study, we hope to contribute to further research on the relationship building between abused women and social workers, as well as identify potential challenges in establishing effective relationships.

Intimate partner violence (IPV) is a recognized and widely discussed social problem  that affects women in a global perspective. One group that is considered to be particularly vulnerable are women who have been subjected to violence and also struggle with addiction. There are relatively few studies that have been conducted in this field, especially on how women's shelters work with these women. This essay aims to increase knowledge about the professional discretion in providing support to women who have been subjected to violence and struggle with addiction within women's shelters. We chose to analyze the data by using Lipsky's theory of Street-Level Bureaucracy, where we focused on the professionals' discretion. The empirical material consisted of semi-structured interviews with eight professionals from various women's shelters. The results show that the professional's discretion is influenced by individual factors in the form of their own attitudes towards the women and their view of the assignment. The results also show that organizational factors such as the board's interests, financial resources and competence, affects the professional's discretion.

Men’s violence against women is a global social problem that occurs in all arenas of society, regardless of factors such as age, ethnicity, and social class. The portrayal of the victimized woman and dominant discourses present in guiding documents establish a framework for determining the appropriate support measures to address the needs that arise as a result of violence. Women who are victims of violence risk being left without support from social services if they do not identify with the institutional identity provided. Therefore, a critical examination of the subject positions for women who are victims of violence and how their support needs are portrayed in government propositions becomes important to understand the intentions behind the legislated support. The purpose of this study is to use critical discourse analysis to examine how government propositions in the field of intimate partner violence portray women who are victims of violence and their support needs. As part of this, the study aims to identify dominant discourses by highlighting and creating an understanding of how different subject positions and support needs are made visible or invisible in the examined material. The study is based on a qualitative research approach, and the research material consists of three government propositions in the field of intimate partner violence. Discourse analysis, based primarily on Fairclough's three-dimensional model, has been used as the methodological approach. Discourse analysis has also been used as a theoretical framework, complemented by intersectional perspectives. The results reveal a hidden aspect of dominance in the linguistic expression and modality of the material that risks disregarding marginalized perspectives and neglecting specific needs.

Violence against women is an issue affecting women worldwide. Due to the high rates of women exposed to intimate partner violence, it is nearly impossible not to meet them in everyday nursing practice. Intimate partner violence is complex since it concerns physical violence as well as emotional, sexual, financial, and material aspects of abuse. Some women go to seek medical attention and herein lies the responsibility of the nurse to respond. Whilst many countries have handbooks or guidelines on how to support women exposed to intimate partner violence, nurses may encounter challenges in supporting these women in practice. This is particularly challenging in Jamaica, where there are reportedly high rates of intimate partner violence, but where various factors including limited resources and social and cultural norms, may limit the opportunities for nurses to support women exposed to intimate partner violence. Due to limited earlier research on the topic in Jamaica, there is a need for increased knowledge and understanding about how nurses in Kingston, Jamaica experienced the care they provide and how it affects them. / Våld mot kvinnor är ett problem som påverkar kvinnor globalt. På grund av den höga andelen kvinnor som utsätts för våld i nära relation är det nästan omöjligt att inte möta dem i den vardagliga vårdverksamheten. Våld i nära relation är komplext eftersom det berör fysiskt våld samt känslomässiga, sexuella, ekonomiska och materiella aspekter av övergrepp. En del av dessa våldsutsatta kvinnor uppsöker vård, och här ligger sjuksköterskans ansvar att reagera. Trots rutiner kring våld i nära relation, kan sjuksköterskor stöta på utmaningar vid mötet med dessa kvinnor i praktiken. Detta är särskilt utmanande i Jamaica, där det rapporteras att det förekommer höga siffror av våld i nära relation, men där olika faktorer inklusive begränsade resurser, sociala och kulturella normer kan begränsa möjligheterna för sjuksköterskor att stödja dessa kvinnor. På grund av begränsad tidigare forskning om ämnet i Jamaica finns det ett behov av ökad kunskap och förståelse om hur sjuksköterskor i Kingston, Jamaica upplevde den vård de ger och hur den påverkar dem.

Världshälsoorganisationen har definierat mäns våld mot kvinnor som ett världshälsoproblem och är ett förekommande problem i det svenska samhället. Detta utgör en utmaning för folkhälsan och en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter. Historiskt har kvinnor kämpat för jämlikhet och lagstiftning som skyddar dem från våld, men trots formella rättigheter upplever kvinnor fortfarande våld som ger allvarliga fysiska och psykiska konsekvenser. Denna litteraturöversikt av kvalitativa studier vill belysa hur våldsutsatta kvinnor upplever vårdmötet. Elva artiklar har analyserats som kan appliceras till svensk sjukvård och ett resultat har yttrat sig i två huvudteman: "Emotionella upplevelser av vårdmötet” och “Vårdens betydelse för den våldsutsatta kvinnan”, samt fem tillhörande under teman. Resultatet visar att våldsutsatta kvinnors känslomässiga upplevelser av vårdmötet påverkas av hur vårdpersonal bemöter dem. Kvinnors upplevelser av vårdmötet inkluderar känslor av att bli ignorerade och skuldbelagda men även upplevelser av att bli sedd och bli lyssnad till när vårdpersonalen tar sig tid, är lyhörd, visar empati och skapar en trygg miljö. På grund av olika hinder som dålig vårdmiljö, rädsla hos kvinnor och okunskap hos vårdpersonal skapar det svårigheter i kommunikationen för att kvinnan ska våga be om hjälp och vårdpersonalen att hjälpa. Det ligger på vården att ta initiativ att lyfta frågan om våld samt skapa kontinuitet för att fånga upp och stödja kvinnor som utsatts för våld i hemmet. Det krävs stora insatser som mer resurser, mer personal och utbildning på organisatorisk nivå och individnivå för att skapa förutsättningar för en god vård samt främja läkningsprocessen och återuppbygga förtroendet hos våldsutsatta kvinnor. / World health organization has defined men's violence against women as a global public health issue and it’s a prevalent problem in the Swedish society. This poses a challenge to public health and a violation of women's human rights. Historically, women have fought for equality and legislation to protect them from violence, but despite formal rights, women still experience violence that results in severe physical and psychological consequences. This literature review of qualitative studies aims to shed light on how abused women experience the healthcare encounter. Eleven articles have been analyzed, that can be applied to Swedish healthcare and the result manifest in two main themes: "The emotional experiences of the healthcare encounter" and "The significance of healthcare for the abused woman," with five related sub-themes. The findings indicate that abused women's emotional experiences of the healthcare encounter are influenced by how healthcare professionals treat them. Women's experiences of the healthcare encounter include feelings of being ignored and blamed, but also experiences of being seen and listened to when healthcare professionals take the time, are responsive, show empathy, and create a safe environment. Due to various obstacles such as poor healthcare environment, fear among women, and lack of knowledge among healthcare personnel creates difficulties in communication for the woman to dare to seek help and for healthcare professionals to provide assistance. It is up to the healthcare professionals to take the initiative to address the issue of violence and create continuity to identify and support these women. Significant efforts are needed as more resources, more healthcare personnel and education, at an organizational- and individual level to create conditions for good healthcare and promote the healing process and rebuilding trust for abused women.