Bakgrund: Personer som sökt asyl i Sverige ökar drastiskt. Sannolikheten att möta personer med annan kulturell bakgrund inom hälso- och sjukvård ökar i och med detta. Vårdpersonalen möts utav en stor variation på kulturer. Personer med annan kulturell bakgrund kan ha olika förväntningar och krav från hälso- och sjukvården. Vårdpersonalen stöter då på kulturella skillnader och kommunikationsproblem. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda personer med annan kulturell bakgrund. Metod: En litteraturstudie bestående utav åtta kvalitativa studier där resultatet sammanställts med hjälp av Fribergs metod. Resultat: Vid analys bildades fyra huvudkategorier och elva underkategorier; Vårdpersonals kunskaper och insikter, Vårdpersonals svårigheter och frustrationer, Vårdpersonals uppfattning om kulturskillnader som begränsar, Vårdpersonals strategier för att hantera svårigheter. Konklusion: Vårdpersonalen måste vara medvetna om kulturella skillnader som kan påverka vården, samt samtala med personen med annan kulturell bakgrund för att kunna ge god vård och vara flexibla i vårdutförandet. Med ökad kulturkunskap för vårdpersonalen ökade även deras förståelse till andra kulturer. Vårdpersonalen måste själva aktivt söka kulturkunskap för att på ett bättre sätt kunna vårda personer med annan kulturell bakgrund samt att det från arbetsgivarens sida möjliggörs att de kan utbilda sig i kulturkompetens och därmed öka personcentreringen.

Vårdande kan handla om att skapa tillit till patienten för att på så sätt kunna stödja i hälsoprocessen. Patienten behöver mötas av en vårdare som förstår och tar hon eller han på allvar. Detta gör att en vårdande relation får möjlighet att skapas. De flesta vårdare som utsatts för en hotfull patient känner att den vårdande relationen kan påverkas oavsett vem hotet kommer ifrån. Hot och våld är ett ständigt växande problem som ökat de senaste åren, vilket utgör en stor risk för hälso- och sjukvårdspersonalen. Ambulanspersonalens förhållningssätt kan antas ha stor påverkan på patientens upplevelse av sin livssituation och sin sjukdom.  Hotfullhet kan orsaka skada och lidande för patienten, närstående och personal, vilket kan hämma ambulanspersonalen. Att få förståelse för hur situationerna upplevs kan bidra med kunskap för att underlätta kommande vårdtillfällen. Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens upplevelser av vårdandet i samband med hot från patient eller anhörig. En kvalitativ intervjustudie genomfördes för att få fram ambulanspersonalens upplevelser av fenomenet. Åtta deltagares berättelser skapade datamaterialet som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att ambulanspersonalen upplever att de påverkas i sitt vårdande av patienten i hotfulla situationer där de bland annat undviker att göra vissa delar i vårdandet då de upplever rädsla. Bemötandet var också en punkt som belystes på som viktigt i samband med vården av patienten och hur mötet med patienten genomfördes kunde i sin tur påverka vårdandet. Om man som vårdare inte kan känna trygghet under sitt arbete kan det var nästintill omöjligt att utföra vårdandet. Hur man som vårdare bemöter patienten upplevs kunna förändra hur patienten bemöter en tillbaka och därmed hur en hotfull situation utvecklar sig.

Continuous Renal Replacement Therapy, CRRT, är idag den behandling som oftast används inom intensivvården hos patienter i behov av dialys. Ett ökande antal studier genomförs för att förbättra CRRT behandlingen för patienten, men få studier belyser intensivvårdssjuksköterskans vårdande när det gäller skötsel och att upprätthålla CRRT. Syftet med denna studie är att beskriva aspekter av betydelse för intensivvårdssjuksköterskans vårdande av patienter i behov av kontinuerlig dialys på en intensivvårdsavdelning och för att besvara syftet ligger en kvalitativ ansats till grund för uppsatsen. Som datainsamlingsmetod valdes en ostrukturerad deltagande observation. Resultatet utmynnade i tre olika kategorier. I Vårdmiljö, beskrivs hur dialysmaskinen tar upp en stor del av rummet samt avger oljud när den larmar vilket kan upplevas stressande för både sjuksköterska och patient. I Organisation och åtgärd, beskrivs hur intensivvårdssjuksköterskan organiserar och planerar sina omvårdnadsåtgärder för att effektivisera arbetet samt säkerställa att patienten får en fullgod dialysbehandling utan längre uppehåll. I Omvårdnad och information visas att intensivvårdssjuksköterskor, som vårdar patienter i CRRT, fokuserar både på patient och teknik. När den kontinuerliga dialysen inte fungerar som planerat ökas stressen och fokus riskerar att flyttas från patienten till tekniken. CRRT ställer krav på intensivvårdssjuksköterskan, organisation och medarbetarna. Resultatet skulle kunna bidra till en ökad medvetenhet kring de utmaningar som intensivvårdssjuksköterskan ställs inför vid vård av patienter med CRRT.

Delirium är ett akut förvirringstillstånd vanligt förekommande inom intensivvård och beräknas drabba upp till 80 % av patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Det kan yttra sig som osammanhängande tankemönster, slutenhet, agitation och ouppmärksamhet. Predisponerande faktorer i kombination med vissa utlösande faktorer kan leda till utveckling av tillståndet, men miljömässiga faktorer tros också påverka. Delirium bidrar till ökat lidande med såväl emotionell som fysiskt ökad stress, längre vårdtider och därmed ökade vårdkostnader. Behandlingsalternativen för tillståndet är många och kräver ett multifaktoriellt och multidisciplinärt omhändertagande för att kunna upptäckas, förebyggas och lindras. Eftersom intensivvårdssjuksköterskan ansvarar för omvårdnaden och dessutom har ett stort inflytande över den medicinska vården som bedrivs, syftar studien till att beskriva intensivvårdssjuksköterskans strategier i vårdandet av den deliriösa intensivvårdspatienten. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och med fokusgruppsintervjuer som datainsamlingsmetod. Tre (n=3) fokusgruppsintervjuer genomfördes med totalt fjorton (n=14) intensivvårdssjuksköterskor. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och induktiv slutledning vilket genererade fyra (n=4) kategorier och elva (n=11) subkategorier. Resultatet presenterades genom följande kategorier: Skapa förutsättning för vila och återhämtning, Förankra till verkligheten, Arbeta enhetligt och målmedvetet och Sträva efter ett vårdande förhållningssätt. Strategierna, som grundade sig i olika vårdhandlingar, kunde ha flera betydelser i vårdandet av den deliriösa patienten. Strategierna som ansågs ha positiva effekter hos den deliriösa patienten, kunde också innebära svårigheter på grund av tillståndets komplexitet. En utmaning låg i att dessa patienter upplevdes vara både tålamods- och resurskrävande, något som kunde begränsa ett optimalt omhändertagande. Genom att bejaka ovanstående strategier och genom att uppmärksamma de svårigheter som sjuksköterskan upplever skulle vården av den deliriösa intensivvårdspatienten kunna förbättras och effektiviseras för att på så sätt skapa en tillvaro med mindre lidande för patienten.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Idag talas en rad olika språk i Sverige. Att inte tala samma språk gör situationen i sjukvården komplex. Det främmande språket bidrar till svårigheter för sjukvårdspersonal och patient att kommunicera med varandra. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av patientens delaktighet i vården när patienten talar ett främmande språk. Metod: En kvalitativ metod användes och datainsamling skedde genom intervjuer med sju sjuksköterskor. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet belyser att sjuksköterskorna upplever att det finns hinder för delaktigheten såsom språkbarriären mellan sjuksköterskan och patienten och de kulturella skillnader som föreligger. Även osäkerheten med en tredje part i mötet utgör ett hinder för delaktigheten. Samtidigt som det finns hinder finns det även resurser för att möjliggöra delaktighet. Tolken är viktig och fungerar som en förmedlare mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskans förhållningssätt är även viktigt för att patienten ska få möjlighet att vara delaktig i sin vård. Slutsats: Det är svårt för sjuksköterskan att få patienter med främmande språk delaktiga i sin vård. Mötet med patienter som talar ett främmande språk är tidskrävande och som sjuksköterska är det viktigt att ta sig tiden för att få patienten delaktig och på så vis främja patientens hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Trygghet kan vara en förutsättning för livskvalitet för individen. Patienten kan ha förväntningar på vårdpersonalen och för att sjuksköterskor ska kunna uppmärksamma patientens behov av trygghet och åtgärda upplevelsen av otrygghet, behövs kunskap om vad som kan bidra till patientens upplevelse av trygghet i vårdandet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av faktorer som kan påverka patientens upplevelse av trygghet respektive otrygghet i vårdandet. Frågeställning: Hur kan sjuksköterskor bidra till patientens upplevelse av trygghet i vårdandet? Metod: Kvalitativ intervju med sex sjuksköterskor i en stor stad i mellersta Sverige. Intervjuerna har bearbetats med en kvalitativ innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Sjuksköterskorna uppfattade att deras förhållningssätt gentemot patienten kunde påverka patientens upplevelse av trygghet. Sjuksköterskorna uppfattade också att information de gav och att miljön omkring patienten samt sjukdom kunde påverka patientens upplevelse av trygghet respektive otrygghet. Slutsats: Alla patienter kunde uppleva en otrygghet då de hade en sjukdom och genomgick en behandling. Sjuksköterskornas betydelse för skapandet av en trygghet i vårdandet lyfts fram. De kunde skapa trygghet genom att till exempel själva vara trygga i den professionella rollen och informera patienten. / Background: ’Feeling of safety’ means an assurance of optimum quality of life for the individual. Patients have expectations of the medical staff and for nurses to be able to pay attention to patients' needs for feeling of safety and create patients' feelings of safety, further knowledge of what contributes to patients' perceptions of safety in the care is needed. Objective: To describe nurses experiences of factors that may influence patients' perceptions of safety in the care. Method: Qualitative interview study of six nurses in Stockholm, Sweden. The interviews have been processed using a qualitative content analysis, designed by Graneheim och Lundman (2004). Results: The nurses perceived that their attitude towards the patient could affect the patient's feeling of safety. The nurses perceived that the information they gave and the environment around the patient and the disease could affect a patient's feeling of safety. Conclusion: All patients could experience a non-feeling of safety when they had a disease and underwent treatment. The nurse's role in the creation of a feeling of safety in the care are emphasized. Nurses could create feelings of safety in the care by, for example, be confident in their professional role and inform the patient.

Bakgrund: När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom som leukemi så förändras livet för föräldrarna och omgivningen. En hel familj påverkas och deras vardagsliv blir förändrat. Tidigare forskning har visat att föräldrar kan känna sig osäkra på sjukhuset och inte veta hur de kan hjälpa sitt barn. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser i samband med att deras barn drabbats av leukemi och vårdas på sjukhus. Metod: Kvalitativ ansats och Graneheim och Lundmans manifesta innehållsanalys av tre stycken självbiografiska böcker. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier; ”Mitt barn är sjukt”, ”Stöd” och ”Tilliten som rubbas”. Slutsats: Föräldrarnas upplevelser när deras barn drabbats av leukemi och vårdades på sjukhus utgick ifrån händelsen av att barnet blivit sjukt. Vid specifika händelser i samband med barnets sjukdom väcktes känslor hos föräldrarna som låg latent på grund av att barnet hade fått leukemi. Föräldrarna kände stöd från anhöriga och sjukvårdpersonal men stödet kändes mindre i vissa situationer på sjukhuset.

I vårdandet av patienter som anses utgöra en fara för sig själv genom suicidrisk eller självskadebeteende har olika former av övervakning och observation sedan länge varit ett standardiserat förfarande. Den kritik som riktats mot omvårdnad av suicidnära patienter handlar om att de förfaranden med observation och övervakning som tillämpas upplevs som kränkande och ovärdiga då inget eller ytterst lite av vårdandet fokuserar på orsakerna till att patienten vill skada sig själv eller dö. Studiens syfte var att beskriva vårdande av suicidnära patienter och synliggöra hur sjuksköterskor ansar, leker och lär när de vårdar suicidnära patienter. Som design valdes en litteraturstudie med induktiv ansats samt analys enligt Evans (2002) som modifierades med vårdteoretisk tolkning utifrån Eriksson (1987). Resultatet visar att vårdandet innefattar sjuksköterskans förstående hållning, att skapa en säker och trygg vårdmiljö samt att tillvarata patientens egna resurser. De vårdteoretiska begreppen Ansa, Leka och Lära kan ge sjuksköterskor och övrig vårdpersonal en struktur för tänkandet och ett fundament att grunda vårdandet på. Det kan också bidra till ökad förståelse för hur sjuksköterskans attityder och förhållningssätt påverkar vårdrelationen med patienten. Vidare forskning om hur vårdteorier kan hjälpa sjuksköterskor i vårdandet efterfrågas samt över den suicidnära patientens perspektiv av vårdandet.

Bakgrund: Schizofreni är en vanlig psykossjukdom där symtom kan innefatta en skev verklighetsuppfattning med hallucinationer, vanföreställningar och ett avvikande känslobeteende. Målet med omvårdnaden för individer med schizofreni är att lindra lidande och att omvårdnaden ska vara individanpassad. En viktig aspekt för god omvårdnad är trygghet mellan patient och sjuksköterska. En upplevelse av god hälsa stärker både meningsfullhet och livskraft för individen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av livsvärlden gällande den egna hälsan och vårdandet hos individer med schizofreni. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier gjordes. Analysmetoden som använts är Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. En manifest ansats med latent inslag har används vid analysering. Resultat: I studiens resultat framkom fyra kategorier; Missnöje med vården, Upplevd hälsa, En känsla av hopp och framtidstro och Upplevelse av stigmatisering och fördomar. Till kategorierna framkom även underkategorierna; Upplevelse av distanserad personal, Misstro till medicinering, Välbefinnande av kreativa aktiviteter och Familj och vänners påverkan på egen hälsa. I resultatet framkom att författarna upplevde missnöje med vården och vårdpersonals bemötande. Hälsa kunde upplevas vid olika aktiviteter och vid näras stöd. Individerna upplevde även stigma från både omgivning och vårdpersonal. Slutsats: I studien framkom vikten av att sjuksköterskan har förståelse och kunskap för hur individer med schizofreni upplever egen hälsa och vårdande. Sjuksköterskan kan använda studieresultatet som stöd i omvårdnaden för patientgruppen. Ytterligare forskning om individers upplevelse av att leva med schizofreni är av intresse.

Bakgrund: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och den patient hen vårdar är dynamisk och tillit är en integrerad del i utvecklingen av förbindelsen. I skapandet av denna förbindelse, förklarad av Halldórsdóttir (1996) som ”bron”, kan hinder uppstå vilka hämmar utvecklingen och istället skapar det som Halldórsdóttir beskriver som en ”vägg”. Den komplexa bilden av personer som lider av missbruksproblematik och narkotikaberoende involverar samhällets stigmatisering, utanförskap samt fysisk och psykisk ohälsa relaterat till beroendet. Behandling av beroende involverar främst återfallsprevention och liknande annan långvarig ohälsa återkommer ofta symptomen vid uppehåll av behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med narkotikarelaterad missbruksproblematik. Metod: Allmän litteraturöversikt, bestående av elva artiklar varav åtta var med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och två med mixad metod genomfördes. Resultat: Sex teman identifierades: Verkligheten kontra viljan att ge god vård, Att vara rädd för patienten, Att misstro patienten, Förståelse och fördomar, Kunskapens påverkan, Patientens destruktiva beteende. Slutsats: Hinder som kan hämma en konstruktiv vårdrelation och skapa ”väggar” i Halldórsdóttirs mening har identifierats. Mängden erfarenhet sjuksköterskorna hade av patientgruppen påverkade deras attityder. En kunskapsbrist om patientgruppen hos sjuksköterskorna samt avsaknad av tid för att utveckla vårdrelationen till patienten identifierades. Klinisk betydelse: Förhoppningen är att få läsaren att reflektera över den egna upplevelsen i vården av denna patientgrupp för att inspirera till personlig och professionell utveckling. Kommer sjuksköterskan sträva mot denna utveckling skulle detta kunna leda till en förbättring i vården av patientgruppen.