Adoptioner i Sverige har minskat under de senaste åren. Barnen som adopteras är äldre än tidigare och har ofta medicinska problem. Forskning har visat att adoptivföräldrarna är osäkra i sin nya roll. Tankar och känslor väcks hos både föräldrar och barn i samband med adoptionen. Många adopterade barn kommer från svåra förhållanden med flera tidigare vårdare och får svårt att knyta an till sina nya föräldrar. Adoptivfamiljen kan ha behov av stöd från sjuksköterskan på barnavårdscentralerna (BVC). Dessvärre kan det vara svårt för BVC-sjuksköterskan att upprätthålla sin kompetens då antalet adoptivbarn är få. Föreliggande studie syftar därför till att beskriva BVC-sjuksköterskans stödjande förhållningssätt till familjer med adopterade barn. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med distriktssköterskor och barnsjuksköterskor, som hade minst fem års erfarenhet av att arbeta på BVC. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys, enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Efter analys framkom följande fem kategorier: Balans och obalans i anknytningen, Egen kompetens och strategier, Adoptivfamiljens styrkor och svagheter, Familjens behov och Barnets behov. I resultatet framkom att familjer med adopterade barn har ett stort behov av stöd från BVC-sjuksköterskan och speciellt i ett tidigt skede som adoptivförälder, vilket kan hjälpa att förebygga framtida problem. Stödet kan ges både genom enkla konkreta råd och praktiska strategier men även genom djupare stödjande samtal. BVC-sjuksköterskan bör vara lyhörd, inge trygghet och förtroende samt bemöta varje familj som unik. Besöken planeras efter varje familjs individuella behov. Familjens styrkor uppmärksammas och tillvaratas. Kliniska implikationer är att BVC erbjuder täta kontakter initialt, redan före adoptivbarnets läkarbesök, samt att BVC-sjuksköterskan vågar fråga hur familjen mår, hur de har det och ger familjerna den tid de behöver. BVC-sjuksköterskan bör vara följsam och uppmärksam på anknytningen mellan barnet och föräldrarna. Vi ser ett behov av fortsatt forskning kring BVC:s möte med adoptivfamiljen. Det finns även behov av vidare forskning utifrån adoptivföräldrarnas erfarenheter av att få ta emot stöd från BVC.

Idag lever cirka 34 000 personer i Sverige som hemlösa. Enligt socialstyrelsen finns det fyra kategorier som beskriver olika former av hemlöshet. Detta examensarbete inriktar sig på de personer som befinner sig i kategori ett; vilket innebär akut hemlöshet. Det innefattar personer som bor på ett akutboende, sover utomhus, på härbärgen eller på ett jourboende. Personer som lever i hemlöshet löper 50 % större risk att vårdas på sjukhus på grund av ohälsa, fysiska sjukdomar och skador. De har även i genomsnitt längre vårdtid än övriga befolkningen. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hemlösa personers upplevelser och erfarenheter av hälso- och sjukvården samt hur de upplever sin hälsa. Resultatet visar att hemlösa upplever en negativ spiral på grund av att de lever i en miljö som inte främjar hälsan. För att uppnå hälsa behövs nödvändiga förutsättningar som att ha tillgång till kläder, mat och någonstans att sova. Hemlösa beskrev att de ofta kände sig dåligt bemötta av vårdpersonalen och att de därför drog sig för att söka sjukvård. De upplevde sig som ett objekt och att det många gånger var svårt att få den hjälp de önskade. Men det fanns även tillfällen när vården upplevdes som vårdande och känslan av stöd, omsorg, empati, acceptans och respekt existerade. I diskussionen framkommer det en skillnad mellan hur hemlösa personer och sjuksköterskor upplever mötet i vården. Det beskrivs även hur hemlösa kan drabbas av stigmatisering och ett socialt utanförskap på grund av sin livssituation.

Background: Research shows that the nurse’s presence has a great significance for the relationship between patient and nurse. By this, the nurse can gain a greater understanding for the patient’s situation and thus have an opportunity to influence the patient’s health processes. Problem: Today’s focus on the technology and lack of time in healthcare can create a stress which can make it more difficult for the nurse to prove presence to the patient. Aim: To describe patients’ experiences of the nurse’s presence in healthcare. Method: A qualitative approach, where Evans descriptive synthesis has been used. Eleven previously published qualitative, caring science, articles has been used in the synthesis. Results: The synthesis revealed two themes. The theme Experiences of presence is described in the two subthemes: Experiences of a good relationship and Experiences of safety and trust. The theme Experiences of lack of presence is described in the two themes: Experiences of poor treatment and Experiences of disinterest. Conclusion: The conclusion of this paper is that nurse’s presence has a great significance for the patient. When the nurse has been present the patient’s needs were shown more clearly, and the patient’s need also could be satisfied. If the nurse instead showed lack of presence the patient felt like not being seen and experienced feelings like anger and frustration. All this at the same time as the patient experienced the nurse as uninterested.

<p>Beroende på arbetsplats kan sårvård vara ett dagligt återkommande moment i vårdarbetet. Syftet med studien var att beskriva omvårdnaden vid kroniska sår. Sårvård förekommer i olika vårdande sammanhang och olika vårdmiljöer, därav kom syftet även att belysa likheter och skillnader runt sårbehandling i olika vårdmiljöer. En kvalitativ metod användes med berättelser som datainsamlingsmetod. Resultatet bygger på nio berättelser från vårdare inom hemsjukvården och åtta vårdare med speciell utbildning inom sår/sårvård.</p><p>Resultatet redovisas i form av fyra teman; Möta patienter med sår, Anpassa sårbehandlingen efter förutsättningarna i vårdmiljön, Bedömning och dokumentation av sårläkningsprocessen och Rutiner kring sårbehandling. I sårvården innefattas både mötet med patienten och den omgivande miljön där sårvården utförs, vilken är både en vårdmiljö och samtidigt arbetsmiljö. Sårvården är komplex med många utmaningar beroende på situation och patient. Även om syftet med sårvård är att behandla sår, finns alltid en patient som skall vårdas.</p>

Bakgrund: Socialstyrelsen har slagit fast att vårdpersonal tillhör de yrkesgrupper som upplever mest stress på jobbet. Stress kan innebära svårigheter att fatta beslut och leva sig in i andras situation. Sjuksköterskors stress kan därmed få stora konsekvenser för andra personer eftersom det ingår i yrkesrollen att ha ansvar för att patienter får god personcentrerad omvårdnad utifrån vetenskap och riktlinjer samt att vården utförs etiskt och säkert. Syfte: Att beskriva vilka faktorer i arbetet som orsakar stress hos sjuksköterskor. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på tio artiklar varav fem kvantitativa och fem kvalitativa. Databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed användes för att hitta artiklar. Sökbegreppen var "stress", "work", "nurses", "nursing", "patient safety", "work stress", "stress factors", "work related", "environment", "nurses experiences". De teoretiska utgångspunkterna är det vårdvetenskapliga konsensusbegreppet miljö samt teorin känsla av sammanhang, KASAM. Artiklarna lästes ett flertal gånger för att hitta gemensamma drag och analyserades enligt Fribergs metod för litteraturöversikter. Resultat: Obalans mellan krav och kontroll orsakar stress liksom faktorer kring organisation och bemanning samt brist på uppskattning och socialt stöd. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån konsensusbegreppet miljö samt Antonovskys hälsomodell känsla av sammanhang, KASAM.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress förekommer inom hälso- och sjukvården och uppkommer som en följd av belastande arbetsförhållanden, vilket skapar en obalans i sjuksköterskornas arbete. När sjuksköterskorna upplever arbetsrelaterad stress kan det inverka på den vård som de bedriver. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsrelaterad stress kan påverka vårdandet. Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer med allmänsjuksköterskor låg till grund för studien. De inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades därefter enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier kunde urskiljas; Helhetsbilden av patienten uteblir, Patientsäkerheten hotas och Patienterna upplevs reagera negativt på sjuksköterskornas stress. Slutsats: Arbetsrelaterad stress påverkar både sjuksköterskorna, patienterna och vårdandet. Sjuksköterskornas arbetsrelaterade stress medför att det är svårt att upprätthålla en god vård samt att bedriva ett patientsäkert arbete. Genom att uppmärksamma sjuksköterskor och chefer om problemet kan åtgärder vidtas och förutsättningar för att bedriva en god och säker vård kan öka.

Studiens syfte är att beskriva psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som står under rättspsykiatrisk vård för sexualbrott mot minderåriga. För att beskriva detta har en intervjustudie med  sex psykiatrisjuksköterskor som alla vårdat patienter vilka förgripit sig sexuellt på minderåriga gjorts. Intervjuerna gjordes individuellt. Arbetsgången har gjorts utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att specialistsjuksköterskorna utgår från att se människan bakom brottet men att det är en komplicerat  förhållningssätt. De kategorier som visat sig är Omsorgens paradox, När störningen blir synlig och När människan blir synlig. Övergripande resultat för studien kan sammanfattas som Att vilja men inte alltid kunna se människan. Som teoretisk referensram har Kari Martinsens omsorgsteori valts. Där är människan beskriven som beroende av andra människor för att uppleva omsorg, vilken är nödvändig för dess liv och överlevnad. Resultatdiskussionen beskriver den paradox omsorgen av patientgruppen visar upp.

Syftet med studien var att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser att vara man och sjuksköterska i hälso- och sjukvård. Litteraturstudien utfördes med en induktiv ansats där forskning och litteratur på området sammanställdes. En sökning av relevanta studier gjordes i två olika databaser och resulterade i tretton studier som valdes till resultatet. Resultatet sammanställdes genom en kvalitativ innehålsanalys där tre huvudkategorier identifierades: Manliga sjuksköterskor upplever svårigheter i vårdandet, Fördomar mot manliga sjuksköterskor och Förväntningar på maskulinitet. Resultatet visar på att det finns många svårigheter att vara man och arbeta som sjusköterska i vården. Flera faktorer pekar på diskriminering, svårigheter att ge omvårdnad och förutfattade meningar om vad som är manligt kontra kvinnligt. Den feminina stämplen på sjuksköterskeyrket skapar ojämlikhet mellan könen och innebär en barriär för manliga sjuksköterskor.

Bakgrund: Patientsäkerhetsarbete är en del av sjuksköterskors arbete. En ökande befolkning kan leda till att fler patienter skadas i vården och för att minska antalet vårdskador som uppstår måste sjuksköterskor arbeta förebyggande med patientsäkerhetsarbete. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsarbete. Metod: Kvalitativ ansats. Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Efter analysen framkom två teman och fyra subteman. Tema 1) Att försöka säkerställa patientsäkerheten som inkluderar: Att vilja förbättra vården och Att prioritera samarbete. Tema 2) När patientsäkerhetsarbete väljs bort som inkluderar: Att prioritera patienter och Att skydda sig själv. Sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhetsarbete innefattar både deras försök att säkerställa patientsäkerheten och deras medvetna val av att inte arbeta patientsäkert. Deras försök att säkerställa patientsäkerheten inbegriper sjuksköterskor vilja att förbättra vården och att prioritera samarbete. Patientsäkerhetsarbete väljs bort för att sjuksköterskor ska kunna prioritera patienter eftersom patientsäkerhetsarbetet kan ses ett hinder för vårdandet av patienter. Sjuksköterskor kan välja att inte arbeta patientsäkert för att skydda sig från negativa konsekvenser och hot. Slutsats: Utmanande arbetsförhållanden, tidsbrist, bristande utrustning och bristfälliga lokaler ses som hinder som kan försvåra sjuksköterskors arbete, vilket leder till att sjuksköterskor kan välja bort patientsäkerhetsarbete för att prioritera patienter eller skydda sig själv.

Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen cirka 300 barn i cancer. Att som barn drabbas av cancer innebär att en hel familj drabbas. Sjuksköterskans roll i vårdandet av ett barn samt dess familj är mycket viktig och betydelsefull.