Varje år föds det i Sverige cirka 110 000 barn, av dessa är ungefär 450 döda intrauterint efter graviditetsvecka tjugotvå. Tidigare forskning har visat att barnmorskans vård vid föräldrar som drabbats av intrauterin fosterdöd har stor betydelse för föräldrarnas förlossningsupplevelse och fortsatta sorgearbete. Det finns däremot begränsat med forskning kring hur barnmorskan upplever vården av föräldrar i denna svåra situation. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors upplevelser av att vårda föräldrar under förlossning vid intrauterin fosterdöd. Studien baseras på en kvalitativ ansats där datainsamlingen utgjordes av intervjuer med åtta barnmorskor. Inklusionskriterier för deltagande i studien var yrkesverksamma barnmorskor inom förlossningsvård som vårdat föräldrar under förlossning där intrauterin fosterdöd förelåg, vid minst ett tillfälle. Analysenheten analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån temat; Att vårda då födelse och död sker i samma stund upplevs som omänskligt samt utifrån sju kategorier; En tung uppgift, att vårda under tystnad är krävande, känslan av maktlöshet, att orka ge mer av sig själv än vid normala förlossningar, att vara behövd upplevs både tillfredsställande och tungt, att orka vårda med egna och mottagna känslor samt att känna sig ensam ger en känsla av utsatthet. Resultatet visar att barnmorskor kan ha en svår tid under och efter vårdandet vid intrauterin fosterdöd. Därmed framkommer ett behov av stöd i att hantera sina egna känslor, inte minst från kollegor men också i form av organiserat sådant på arbetsplatsen. Det kan leda till både bättre arbetsmiljö för de barnmorskor som vårdar föräldraparen, men också en bättre kvalitativ vård i form av en tryggare och vårdande barnmorska. / Program: Barnmorskeutbildning

Bakgrund: Palliativ vård är en globalt växande specialitet inom hälso- och sjukvård vilken ställer höga krav på sjuksköterskan både personligt och professionellt. Sjuksköterskans roll inom den palliativ vården är omfattande och ett flertal aspekter påverkar sjuksköterskans upplevelser av att vårda en döende människa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda en döende människa. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 1997-2012. Sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och SweMed+ har kompletterats med manuella sökningar. De valda artiklarna analyserades utifrån Fribergs metod för dataanalys. Resultat: Tre övergripande teman identifierades; det professionella, det personliga och privata samt det komplexa vårdandet. Det som genomgående belysts i resultatet är att sjuksköterskors upplevelser av att vårda en döende människa beskrivits som krävande men samtidigt stimulerande. Sjuksköterskor i samtliga granskade studier uttryckte att de sett döden som en naturlig del av livet och att vården av en döende människa påverkat dem i deras yrkesutövande och även väckt tankar och reflektioner kring det egna livet.  Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån människosyn och vårdandets olika delar, att ansa, leka och lära. Det som vi funnit relevant och valt att diskutera vidare är olika aspekter som påverkat sjuksköterskans möjligheter att erbjuda optimal vård, hur sjuksköterskans professionella och personliga förhållningssätt uppmärksammats vid vård av döende människor samt den palliativa vårdens komplexitet. / Background: Palliative care is a globally growing specialty in health care which places high demands on nurses, both personal and professional. Nurse's role in palliative care is extensive, and several aspects both control and determine nurses' experiences of caring for a dying human being.  Aim: To describe nurses' experiences of caring for a dying human being. Method: A literature survey based on ten qualitative nursing research articles, published between the years 1997-2012. Used databases are CINAHL, PubMed and SweMed + with complements of manual searches. The selected articles were analyzed with Friberg's method of data analysis. Result: Three main themes have been identified; the professional, the personal and private, and the complexity of caring. The main themes are further described and developed with help of subthemes. The consistently highlighted in the results is that the nurses' experiences of caring for a dying human being are described as demanding but stimulating. Nurses in all reviewed studies expressed that they saw death as a natural part of life and to care for a dying human being influenced them in their profession and also brought thoughts and reflections on their own lives. Discussion: The results have been discussed on the basis of humanity and the various parts of caring; grooming, play and learn. What we have found relevant and have decide to further discuss is the different aspects that influenced nurses ability to provide optimal care, the nurse's professional and personal approach highlighted in the care of dying human being and the complexity of palliative care.

Background: Sweden is one of many countries which have a long history of immigration during the past decades. Each yearSweden receives numerous immigrants from different parts of the world, which has madeSweden to a multi-culture country. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of encounters with patients from different cultures. Method: A literature-based study based on qualitative research, nine scientific articles were performed. Result: The analysis of the data resulted in four themes such as; insufficient communication, family members as a link to the patient, unfamiliar situation, and attentive to the patients’ vulnerability with seven subthemes. Conclusion: For a well functioning encounter between nurse and patient from different cultures, a prerequisite is that the nurses establish a relationship based on good communication with the patient and relatives. This can prevent inequality, suffering based on lack of nursing, violation and misunderstandings. / Bakgrund:  Sverige  är  ett  av  de  länder  som  har  en  lång  historia  av  invandring  de  senaste decennierna.  Varje  år  tar  Sverige  emot  ett  stort  antal  personer  med  utländsk  bakgrund  och flyktingar från olika delar av världen. Detta har gjort Sverige till ett mångkulturellt land.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av möten med patienter från olika kulturer.  Metod:  En  litteraturbaserad  studie  med  grund  i  kvalitativ  forskning  baserad  på  nio vetenskapliga artiklar genomfördes.  Resultat:   Analysen   av   datamaterialet   resulterade   i   fyra   teman   såsom;   bristfällig kommunikation,  anhöriga  som  länk  till  patienten,  ovan  situation  samt  uppmärksam  på patientens utsatthet med sju underteman.  Konklusion: För ett välfungerande möte mellan sjuksköterska och patient från olika kulturer, förutsätts  att  sjuksköterskan  kan  etablera  en  relation  grundad  på  god  kommunikation  med patient  och  dennes  anhöriga. Detta  kan  förebygga  ojämlikhet,  vårdlidande,  kränkning  och missförstånd.

Bakgrund: Diabetes är en av de vanligaste icke smittsamma sjukdomarna i världen och ökar i snabb takt. I Afrika förväntas prevalensen öka med nästan 90 % fram till 2030. Personer med diabetes i Tanzania stöter på många problem i sin sjukdomshantering och egenvård. Dessa kan relateras till en dålig tillgång på insulin och material för blodsockerkontroller samt en dålig levnadsstandard och låg utbildningsnivå. Den som drabbas av diabetes genomgår olika transitionsfaser där sjuksköterskan har en nyckelroll. Lite forskning finns gällande sjuksköterskor i Afrikas upplevelser av att vårda patienter med diabetes. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med diabetes på ett sjukhus i norra Tanzania. Metod: Den kvalitativa forskningsdesignen användes i studien. Semistrukturerade intervjuer hölls med sju sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Fem teman framkom ur analysen: Upplevelsen av att möta hinder i vårdandet, Sjuksköterskans strategier för att hantera hinder, Upplevelsen av bekräftelse i vårdandet, Upplevelsen av att möta och dela lidande samt Upplevelsen av att möta förväntningar. Diskussion: I diskussionen belyses på vilket sätt många av de hinder sjuksköterskan möter leder till bristande följsamhet, hur sjuksköterskans arbetsbörda hindrar vårdrelationen samt sjuksköterskans strategier för att hanterar dessa hinder. Diskussionen berör också medlidandets roll i vårdandet, sjuksköterskans professionella roll samt sjuksköterskornas ständiga strävan efter positiv bekräftelse. / Background: Diabetes is one of the most common non-communicable diseases around the world and is rapidly increasing. In Africa the prevalence is expected to increase by almost 90% by 2030. People with diabetes in Tanzania face many problems in their disease management and self-care. This can be related to a lack of access to insulin and materials for blood sugar monitoring and also a poor life standard and low education. People who suffer from diabetes undergo various transition phases where nurses have a key role. Limited research exists regarding African nurses experiences of caring for patients with diabetes. Aim: The aim is to describe nurses’ perceptions of caring for patients with diabetes. Methods: A qualitative research design was used in the study. Semi-structured interviews were held with seven nurses. The interviews were recorded, transcribed and analyzed according to Graneheim and Lundman´s (2004) content analysis. Results: Five themes emerged from the analysis: Experiencing obstacles in the caring, Nurses strategies to deal with obstacles, Experiencing affirmations in the caring, The experience of facing and sharing suffering and The experience of meeting expectations. Discussion: The discussion addresses how many of the obstacles nurses encounter lead to non-compliance, how the nurse´s workload prevents a caring relationship and the nurse´s strategies for dealing with these obstacles. The discussion also comments on the role of compassion in caring, the professional nurse's role in caring and the constant strive for positive affirmation.

Den som begått ett brott kan av domstol efter genomgång av en rättspsykiatrisk undersökning dömas till rättspsykiatrisk vård. Komplexiteten i det rättspsykiatriska vårdandet är att patienterna begått brott, lider av en allvarlig psykisk störning samt att vården bedrivs i en säkerhetsanpassad miljö. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vårdarens inställning och attityder kring vården av patienter dömda till rättspsykiatrisk vård. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ analys där två vetenskapliga artiklar samt fyra avhandlingar analyserades. Resultatet visade att vårdarna upplever att de saknar kunskap att utifrån ett säkerhetstänk kunna nå patienterna bakom deras brott och diagnos. Vårdarna upplevde sin yrkesroll som dubbel då de som privatpersoner har starka känslor och attityder gentemot de brott patienterna begått samtidigt som de ska bedriva en god professionell vård med patienten i fokus. Studiens resultat kan tillämpas inom den rättspsykiatriska vården.

Bakgrund: Studier har visat att äldre kan uppleva känslor av tristess och ensamhet på grund av minskat kontaktnät, vilket kan påverka deras välbefinnande och leda till ett ökat behov av naturligt vårdande. Sällskapsdjur har sedan hundratals år använts i syfte att ge en terapeutisk effekt hos människor och har visat sig medföra positiva förändringar fysiologiskt, men sällskapsdjur inom vård och äldreomsorg är omdiskuterat på grund av de hinder som kan finnas. Syfte: Syftet är att beskriva hur kontakten med sällskapsdjur kan påverka äldres välbefinnande. Metod: En litteraturstudie (Evans, 2002) med kvalitativ ansats har använts som analysmetod på tolv vetenskapliga artiklar, där teman och subteman identifierats och tolkats utifrån Erikssons vårdvetenskapliga teori om välbefinnande och naturligt vårdande. Resultat: Fem teman och nio subteman som beskriver hur äldres välbefinnande kunde påverkas av kontakten med ett sällskapsdjur identifierades. Sällskapsdjur kunde exempelvis bidra till en positiv förändring i vardagen, ge en känsla av gemenskap människor emellan samt få äldre att återskapa gamla minnen. Slutsatser: Kontakten med ett sällskapsdjur kan få äldre att uppleva välbefinnande och bidra till naturligt vårdande. De hinder som finns till att införa sällskapsdjur inom vård och omsorg bör ses i relation till den positiva effekt sällskapsdjur kan ha på individens välbefinnande. / Background: Research has shown that elderly might experience feelings of boredom and loneliness as a result of their decreasing social network, which might affect their well being and lead to an increasing need of natural caring. Pets have been used for hundreds of years in order to have a therapeutic effect on human beings and have been proven to lead to positive changes physiologically; however the use of pets within health care settings has been debated because of the different obstacles that exist. Aim: Our purpose is to describe how the contact with pets may affect elderly’s well being. Method: A systematic review (Evans, 2002) with a qualitative method was used on twelve scientific articles, where themes and subthemes were identified and interpreted using the nursing theorist Eriksson’s theory about well being and natural caring. Result: Five themes and nine subthemes which described how elderly’s well being might be affected by the contact with a pet were identified. Pets could for example give elderly a positive change in their daily life, a feeling of belongingness between people and make them recollect memories from the past. Conclusion: Contact with a pet may help elderly to experience well being and contribute to natural caring. The obstacles that exist against using pets within health care settings should be seen in relation to the positive effects pets may have on individual people’s well being.

<p>Den som begått ett brott kan av domstol efter genomgång av en rättspsykiatrisk undersökning dömas till rättspsykiatrisk vård. Komplexiteten i det rättspsykiatriska vårdandet är att patienterna begått brott, lider av en allvarlig psykisk störning samt att vården bedrivs i en säkerhetsanpassad miljö. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vårdarens inställning och attityder kring vården av patienter dömda till rättspsykiatrisk vård. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ analys där två vetenskapliga artiklar samt fyra avhandlingar analyserades. Resultatet visade att vårdarna upplever att de saknar kunskap att utifrån ett säkerhetstänk kunna nå patienterna bakom deras brott och diagnos. Vårdarna upplevde sin yrkesroll som dubbel då de som privatpersoner har starka känslor och attityder gentemot de brott patienterna begått samtidigt som de ska bedriva en god professionell vård med patienten i fokus. Studiens resultat kan tillämpas inom den rättspsykiatriska vården.</p>

Bakgrund: Sjuksköterskor har ett etiskt ansvar för sina handlingar och bedömningar i vården. Etisk kompetens utgör en del av sjuksköterskans profession. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur den etiska kompetensen hos sjuksköterskan beskrivs. Metod: Denna litteraturöversikt grundas i tolv vårdvetenskapliga artiklar vilka har lästs upprepade gånger. Nyckelfynd har kunnat identifieras avseende den etiska kompetensen hos sjuksköterskan. En sammanfattning av varje studie utfördes för att sedan utmynna i en sammanställning där två huvudteman urskildes. Därefter bildades nya underteman vilka presenterar resultatet. Resultat: I resultatet beskrivs den etiska kompetensen med dess komponenter. Det framkom i resultatet att etiska värderingar ofta underskattas på grund av att sjuksköterskor i högre grad prioriterar medicinska åtgärder, vilket ledde till att god omvårdnad i vissa fall försummades då det tenderade att inte erkännas och därmed inte sågs som något produktivt. Upplevelser av hinder för tillämpning av etisk kompetens förekommer i en majoritet av studierna vilket anses bero på tidsbrist och hög arbetsbelastning. Sjuksköterskor har teoretisk kompetens om vad som är etiskt rätt att göra men omsätter inte alltid denna i det dagliga arbetet. Sjuksköterskor får heller inte möjlighet att lyfta fram etiska frågor i daglig vårdkontext. Sensibiliteten visar sig vara en återkommande aspekt i utövandet av god vård. I flera studier framkommer att det föreligger ett behov av etisk kompetensutveckling. Diskussion: Resultatet diskuteras med stöd i Lévinas teori om etisk sensibilitet samt konsensusbegreppet vårdande. / Background: Nurses' have an ethical responsibility for their actions and assessment within health care. Ethical competence is part of the nurses profession. Aim: The purpose of this literature review was to examine how nurse’s ethical competence can be described. Method: This literature review is based on twelve scientific articles on nursing that have been read repeatedly and key findings were identified regarding nurses´ ethical competence. Each study was summerized and results concluded two main identified themes. Subsequently, new sub-themes arose where results are presented. Results: The results explain the ethical competence and its components. It appears in the results that ethical values are underestimated because nurses’ seem to value medical priorities higher, which in turn leads to a lack of focus on providing good care because it tends to be unrecognized and therefore not seen as something productive. Perception of barriers for the use of ethical competence appears in a majority of the studies. The main factors identified are lack of time and heavy workload. It was also clear that nurses’ have theoretical knowledge on what is ethically correct but have problems applying this in their daily work. Nurses’ are not given the opportunity to highlight ethical issues in a daily care context. Sensitivity is an important aspect in the practice of giving high quality care. In several studies, the need for further education within ethical nursing was identified. Discussions: The results are discussed on the basis of Lévinas theoretical approach comprising of ethical sensibility, and caring.

Patienter som söker obokad vård har visat sig öka. Samtidigt har arbetsbelastningen för distriktssköterskor blivit tyngre. Detta tillsammans med att patienterna har höga krav på vården gör att det är en utmaning för distriktssköterskan att arbeta på vårdcentral och möta obokade patienter. Distriktssköterskans upplevelse av att arbeta på vårdcentral är väsentligen outforskad. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att möta patienter som kommer obokade till vårdcentralen. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med nio informanter. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen resulterade i sex generiska kategorier: patientkomplexitet, organisationströghet, distriktssköterskans utsatthet, disharmoni i vårdrelationen, yrkeserfarenhet och omvärld och distriktssköterskans vårdande hållning. Distriktssköterskan vill gärna ge en god vård till de obokade patienterna men förutsättningarna för att göra detta varierar. Det är patienter med många olika tillstånd som kommer. Det påvisas också att kommunikationssvårigheter kan ha påverkan på vårdandet. Det framkommer att organisationen på vårdcentralen har betydelse för distriktssköterskans arbete. Även distriktssköterskornas stöd och samarbete med kollegor är viktigt. Studiens huvudkategori är: resultatet kan förstås som att distriktssköterskans möte med patienter på obokade tider är en svårlöst vårdekvation som kännetecknas av att patientkomplexitet möter en organisationströghet. Trots distriktssköterskans strävan att upprätthålla en vårdande hållning och en vilja att ge god vård samt de specifika resurser som finns, uppkommer disharmoni i vårdrelationen och distriktsköterskans

Forensic psychiatric care is a complex business. Patients who are cared for in forensic psychiatry are usually in need of care for a long time. The forensic care is a major intrusion into a person's life and the nurses and caregivers are the people who spend the most time with patients. They have a difficult mission providing a good and personalized care while patients are deprived of their liberty. Previous research demonstrates that patients experience forensic care as uncertain, insecure and punitive but that there are also glimpses of "good care". Caring is described as unreflective and that nurses are left for themselves to use their "common sense". This study's aim is to highlight nurses' experiences of what is caring in forensic nursing. The study has a qualitative design and a theoretical framework that is based on caring idea and ethos according to the description of Eriksson (2002). A total of six nurses at a forensic care clinic were interviewed. The interviews were then analyzed through a phenomenological hermeneutic method. Caring in forensic psychiatry was perceived to be associated with both closeness and distance, as well as to create balance. The comprehensive understanding of nurses' experiences showed that that caring is a balancing act between getting close to the patient while creating a functioning structure in the care which is interpreted as a "tender purging".