Fåtalet studier beskriver vårdpersonal som patientgrupp. Inga studier är funna som skildrar ambulanspersonals erfarenheter av att vårdas inom det egna yrkesområdet. Därför genomfördes en kvalitativ studie med sju informanter för att besvara frågan: Hur kan ambulanspersonal uppleva att vara patient i ambulanssjukvården? I resultatet beskriver informanterna två roller när de drabbas av akut sjukdom eller skada: en patientroll och en patientroll där yrkesrollen har inflytande. Patienter med yrkeserfarenhet inom ambulanssjukvård fortsätter tänka som vårdare och har därför svårt att komma in i patientrollen. Detta kompliceras ytterligare om vårdaren backar i sin vårdarroll och blir kollega. Det framstår som viktigt att vårdarna ser patienterna som individer och hjälper dem in i patientrollen. Patienterna vill känna sig trygga med att sekretess bibehålls. De upplever behov av att bli delaktiga i vården utan att känna ansvar för den. I vårdandet av dessa patienter framstår det som särskilt viktigt att följa behandlingsriktlinjerna samt känna till hur människor kan agera i chock. Vårdaren behöver också vara medveten om sin möjlighet att ta kontroll över situationen och hjälpa patienten i en situation då denne ibland inte förmår ta välgrundade beslut. Det behövs ett professionellt, medvetet vårdande där sunt förnuft och naturligt vårdande inte är tillräckligt. Studien tillför nya dimensioner om hur patienter som själva arbetar inom ambulanssjukvård kan uppleva patientrollen utifrån sina specifika yrkeskunskaper. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Antalet patienter som vårdas på sjukhus i Sverige på grund av en avsiktlig självdestruktiv handling, har ökat under de senaste tio åren. Patienternas behov av vård kan variera och deras problem kan vara svåra att definiera i form sjukdomsdiagnoser. Förutsättningar för sjuksköterskan att upprätthålla en god vårdrelation kan påverkas och svårigheten att bedöma patienternas behov kan ge upphov till vårdlidande. Uppsatsens syfte är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att möta och vårda patienter som avsiktligt skadar sig själva. Materialet för studien utgörs av sju kvalitativa artiklar som bygger på intervjuer av sjuksköterskor, där upplevelser av att vårda den här patientgruppen beskrivs. Artiklarna har bearbetats genom en innehållsanalys av studiernas resultat. Det framgår här att sjuksköterskorna upplever många motstridiga känslor i vårdandet av patienter som avsiktligt skadar sig själva. Återkommande beskrivningar är upplevelser av frustration, osäkerhet, rädsla och även ilska. Utifrån vald analysmodell har de beskrivna känslorna analyserats utifrån likheter och skillnader och sammanförts genom tre nya teman med syftet att beskriva sjuksköterskans upplevelser; ”Otillräcklighet i yrkesrollen”, ”Svårigheter med ansvarstagande” och ”Frustration över att inte förstå”. I diskussionen sammankopplas studiens resultat med vårdvetenskaplig teori och författarnas egna tankar. Ett resonemang förs kring hur brist på förståelse för patienternas situation och problem kan påverka vårdrelationen. Sjuksköterskors upplevelse av osäkerhet gällande yrkeskunskaper och färdigheter, påverkar förutsättningarna för att se och bedöma patienternas behov. Osäkerheten kan leda till utebliven vård och på så sätt ge upphov till ett vårdlidande. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Hjärt-kärlsjukdom kan uppstå plötsligt men också komma smygande. Det kan medföra förändringar i patientens livssituation vilket medför vissa begränsningar. För att kunna hantera dessa förändringar behöver patienten ha kunskap om sjukdomen och om de konsekvenser det har för det dagliga livet. Det är viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma om patienten har svårt att förstå informationen på ett korrekt sätt. En ofullständig förståelse kan leda till ett nytt insjuknande. Det är av stor vikt att anpassa informationen utifrån varje enskild individ. Bristfällig information kan leda till en otrygghet hos patienten som kan skapa stor ångest som i sin tur leder till ett vårdlidande. Syftet med denna studie är att belysa patientens behov av information i samband med hjärt-kärlsjukdom. Kvalitativa artiklar har analyserats för att få fram patientens upplevelser och behov gällande information. Analysen som använts är baserad på Evans (2003) analysmetod. Resultatet presenteras i form av fyra huvudteman och nio subteman. Dessa teman beskriver: behov av information utifrån patientens förutsättningar, patientens behov av tydlig information, informations – och undervisningsbehov samt behov av information avseende livsstilsförändringar. Det framkommer tydligt att patienterna önskade individanpassad information och att den skulle ges både skriftligt och muntligt. Tidpunkten samt mängden information önskades enligt patienterna förmedlas i mindre delar och över tid. Att drabbas av hjärt-kärlsjukdom förändrar patientens livsvärld och kan skapa en krisreaktion. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om de olika förutsättningar som patienterna har, när det gäller att uppfatta informationen korrekt och därmed individanpassar informationen utifrån patientens olika behov. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Psykisk ohälsa är ett viktigt hälsoproblem och då framförallt hos barn och ungdom. Vid sidan av dessa barn finns föräldrar som fortfarande inte får ett tillräckligt bra bemötande av vårdpersonal, trots att deras deltagande anses som viktigt. Syftet med den här studien är att beskriva de upplevelser föräldrar till barn med psykisk ohälsa har i mötet med vårdpersonal. Uppsatsen grundas på åtta kvalitativa artiklar som analyserats och delats in olika teman. I resultatet presenteras dessa som tre huvudteman: att bjudas in, behov av att bli bekräftad och att lägga sitt barn i någon annans händer. Under huvudtemana är totalt sju subteman presenterade. Resultatet visar att föräldrar behöver få känna sig delaktiga men upplever att deras föräldraroll blir underminerad. Föräldrar har också ett stort behov av information som inte tillgodoses samtidigt som de blir skuldbelagda av sig själva och av vårdpersonal. Diskussionen jämför resultatet mot bakgrunden och praktiska implikationer föreslås. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

När en patient opereras i generell anestesi kan hon trots medvetslöshet uppleva smärta om hon är för ytlig i sin medvetslöshet. Kroppens fysiologiska stressrespons aktiveras, vilket visar sig genom stigande blodtryck och ökad puls. Administrering av hypnotika och analgetika eliminerar denna stress effektivt varpå risken för smärtutlösta postoperativa komplikationer minskas. Eftersom den farmakologiska behandlingen också medför en ökad risk för postoperativa biverkningar såsom illamående, kräkning och trötthet skulle det vara av värde att hitta en icke-farmakologisk behandling som har god smärtstillande effekt men saknar postoperativa biverkningar. En systematisk litteraturöversikt har visat att musik har lugnande effekt preoperativt och en annan litteraturöversikt har visat på smärthämmande effekter på vakna patienter både under och efter operation. Det saknas översikter som värderat musikens effekter på patienter under generell anestesi. Syftet med denna litteraturstudie är därför att värdera aktuella forskningsresultat gällande musikens påverkan på dessa patienter. Sökningen resulterade i sju interventionsstudier, varav fyra var randomiserade kontrollerade studier (RCT). De var jämförbara och av hög kvalitet men hade lågt deltagarantal (n=20-51 deltagare/grupp). Musiken (naturljud och instrumentella lugnande ljud) gav intraoperativa effekter såsom sänkt blodtryck och minskat behov av analgetika. Dessutom resulterade den i postoperativa effekter såsom minskad smärta och fortsatt minskat behov av analgetika, ökad tillfredställande upplevelse av anestesin och en snabbare mobilisering. Effekter som kan minska vårdlidandet för patienten. Resultatet indikerar att musik under generell anestesi har en positiv inverkan på patienter, men eftersom studierna är få till antalet och har små studiepopulationer kan inga säkra slutsatser dras om huruvida musik är en metod som skall införas i vården. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Demenssjukdomar ökar i samband med att medelåldern bland befolkningen i Sverige stiger. Sjukdomen innebär svåra kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar som vanligtvis leder till frustration och oro hos den som drabbats av demens. Dessa beteenden behandlas ofta med oro- och ångestdämpande läkemedel. Studien är del av en interventionsstudie som har genomförts på fem olika vård- och omsorgsboende i Marks Kommun. Syftet med studien var att undersöka om taktil beröring kunde öka välbefinnande hos personer med demens samt om administrationen av lugnande läkemedel minskade i samband med taktil beröring. Examensarbetet består av tre olika dataset; dagböcker, journalanteckningar/läkemedelslistor och sinnestämningskurvor. Dessa data bygger på omvårdnadspersonalens observationer av sju vårdtagare i samband med taktil beröring. Från läkemedelslistor registrerades mängd av lugnande läkemedel som gavs vid behov till vårdtagarna. Data har bearbetats med såväl kvalitativ- som kvantitativ innehållsanalys.I resultatet framkom att taktil beröring bland annat gav deltagarna i studien ett ökat välbefinnande, förbättrad samverkan med andra personer både kroppsligt och verbalt. Deltagarna fick även förbättrad sömn, minskad smärta och läkemedelsförbrukningen sjönk för två deltagare. En omvårdnadspersonal framhöll att hon fått en speciell relation till den vårdtagare hon gav beröring. Då undersökningsgruppen är liten går det inte att hävda om det är själva taktila beröringen som medför ökat välbefinnande eller om det är den mänskliga närheten. Mer forskning inom området behövs. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Smärta är en unik upplevelse som enbart den drabbade kan bedöma. I sjuksköterskans arbetsuppgifter på en akutmottagning ingår att se till varje patients unika behov. För att inte ett vårdlidande skall skapas för patienter med smärta är det viktigt att en korrekt behandling för smärtan ges. För att detta skall kunna ske krävs att sjuksköterskan på akutmottagningen, dels har god kunskap om smärtlindring dels vet hur smärta kan utvärderas på ett adekvat sätt. Syftet är att beskriva resultat från kvantitativa studier som undersökt överensstämmelse mellan patientens subjektiva smärtskattning av akut smärta och vårdpersonalens skattning av densamma. Sammanlagt sju kvantitativa studier publicerade i vetenskapliga tidskrifter användes och dessa söktes efter i databaserna: Academic search premier, Cinahl, Medline och Science direct. Resultatet visar att visuell analog skala (VAS) eller Numerical rating scale (NRS) används för skattning av akut smärta på akutmottagningar. Vidare visar resultatet att patientens akuta smärta underskattas både av sjuksköterskor och av läkare oberoende av vilken skala som används. Underskattning av smärtan kan leda till ett vårdlidande. Det är viktigt att lyssna till patienten för att skaffa sig en korrekt bild av dennes smärtintensitet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Flertalet patienter som genomgår ett operativt ingrepp kan uppleva vårdlidande i form av oro, betydelsen av information och smärta. Detta är ett stort problem som kan orsaka patienten en förlängd vårdtid, negativa upplevelser av sjukvården och ökat sjukdomslidande. Anestesisjuksköterskans erfarenhet, kunskap och omvårdnadshandlingar har betydelse för att lindra patientens vårdlidande och kan därigenom bidra till ett ökat välbefinnande och stärkt självkänsla för patienten. Tidigare studier visar att det idag finns en oro för patienters välbefinnande, då hälso- och sjukvården efterlyser effektivitet och ekonomisk lönsamhet. Det har också visat sig att betydelsen av patientinformation som en omvårdnadsåtgärd, kraftigt har ökat på grund av allt kortare vårdtider. Syftet med studien var att med kvalitativ metod beskriva anestesisjuksköterskors möjligheter att lindra patienters vårdlidande. Sex anestesisjuksköterskor intervjuades på en operationsavdelning i västra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med öppna semistrukturerade intervjufrågor. Den kvalitativa forskningsintervjun är ett samtal som ger möjligheter att tolka och skapa en ny kunskap genom dialogen som ett fenomen. I resultatet framkom både hinder och möjligheter som anestesisjuksköterskorna upplevde i sitt arbete för att kunna lindra patienters vårdlidande. Begreppen hinder och möjligheter fick tillhörande underkategorier. I diskussionen belyses resultatet utifrån anestesisjuksköterskornas upplevelser av att tiden inte räcker till. Det pressade arbetsschema som råder på operationsavdelningen, försvårar lindrandet av patienters vårdlidande och anestesisjuksköterskorna ges ingen möjlighet till att genomföra en perioperativ vårdprocess. Det preoperativa samtalet kan förebygga och reducera vårdlidande samt stimulera till välbefinnande och en trygghet hos patienten. Vi kan då nå fram till patienten i ett tidigt stadium, vilket kan lindra patientens vårdlidande. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

Sjuksköterskor inom palliativ vård behöver på ett effektivt sätt hantera stressorer för att hindra att patienterna påverkas av sjuksköterskans stressreaktioner och för att förebygga utmattningssyndrom och &apos;compassion fatigue&apos;. Vårt syfte har därför varit att undersöka vilka strategier som sjuksköterskor använder för att hantera de stressorer de utsätts för i palliativ vård. För att undersöka detta har vi gjort en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod för att hitta essensen i dessa. Vi har i vår litteraturstudie av artiklar inom området funnit tre huvudkategorier; Att sätta gränser, Att ha en tillåtande miljö omkring sig, och Att finna mening i livet. Sjuksköterskan behöver gränser på olika sätt, bland annat för att hitta en balans mellan att bli allt för engagerad och att inte vara tillräckligt engagerad för att göra ett bra jobb. I resultatet visas att det finns flera olika sätt att känna sig stöttad på. Främst verkar det ändå som att det är stöd från kollegorna och inom arbetsgruppen som är viktigt. Att känna att de gör ett meningsfullt arbete och att vara till hjälp för någon är också viktigt. Detta säger sig sjuksköterskorna kunna uppnå bland annat genom att ta hand om sig själva och att se på döden som ett naturligt avslut av livet och i en del fall till och med se döden som god. Vi tycker det vore intressant att se mer forskning om vad det har för betydelse för välbefinnandet vilket sätt man väljer att hantera stressorerna inom den palliativa vården på. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Ett ökande problem i dagens samhälle är det minskade antalet slutenvårdsplatser för patienter som behöver psykiatrisk vård. Detta medför att fler och fler psykiskt sjuka patienter vårdas inom somatisk vård, vilket i sin tur leder till att många sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kommer att möta patienter som lider av någon form av psykisk sjukdom. Okunskap om hur dessa patienter skall vårdas kan försämra vårdrelationen. Att förstå vilka faktorer hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som påverkar vården av psykiskt sjuka är viktigt för att minska både lidandet av själva sjukdomen och vårdlidandet för dessa patienter.Syftet är att beskriva en sammanfattning av den forskning som finns om attityderna till psykiskt sjuka människor hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som arbetar inom somatisk vård. De åtta inkluderade studierna har en kvantitativ ansats och de hittades efter sökning i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Psychinfo.Resultatet visar att erfarenhet av att vårda psykiskt sjuka patienter medför att attityderna hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter mot dessa människor förbättras och att äldre vårdare med mer livserfarenhet känner större säkerhet i vårdandet av dessa patienter. Dessutom framkom att såväl verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom psykiatrisk vård under sjuksköterskeutbildningen som vidareutbildning efter examen, medför en positivare inställning till psykiskt sjuka människor. / Program: Sjuksköterskeutbildning