Anmälningarna på vården ökar och ses som ett växande problem. Klagomålen handlar framför allt om bemötande, dålig vård, läkemedel och diagnostisering. Vårdlidande är ett lidande som orsakas av vården och beror oftast på personalens oreflekterade handlingar vilka leder till utebliven eller bristfällig vård. Relationen mellan sjuksköterska och patient är asymmetrisk på så vis att sjuksköterskan har en maktposition genom sin kunskap och ställning. Hon har också ett tyst etiskt ansvar som manar henne att handla gott mot patienten. Om inte hänsyn tas till detta ansvar blir vården endast rutinmässig och genomförd utan eftertanke. Det behövs kunskap kring situationer där vården brister och orsakar vårdlidande för att sjuksköterskan bättre ska kunna möta patienter i den utsatta situation de befinner sig i. Syftet med denna studie var därför att beskriva situationer i vården som för patienter upplevdes leda till vårdlidande. Studien är gjord som en litteraturstudie där elva kvalitativa vetenskapliga artiklar användes. I resultatet identifierades tre teman och åtta subteman. I studien framkom att patienter upplevde missnöje med vården i situationer där personalen inte visade på gott bemötande eller där kommunikationen var bristfällig, eller när patienterna hanterades med ointresse och personalen missbrukade sin makt. Ett vårdlidande skapades också när patienterna inte kände sig bekräftade i sitt lidande. Detta upplevde de berodde på att personalen inte såg dem och inte tog dem på allvar. Det visade sig att relationen mellan patienten och sjuksköterskan är viktig för att lidandet ska lindras. En vårdrelation som präglas av empati resulterar i nöjdare patienter och en mer hållbar vård.

Bakgrund: Att ha en god munvård är en viktig del av människans känsla av hälsa och välbefinnande. Många som bor inom äldreomsorgen behöver få hjälp med att sköta sin dagliga munvård. Detta ställer krav på den personal som är ansvariga inom omvårdnadsarbetet. Studier visar dock på att munvården i dagens äldreomsorg är bristfällig. Syfte med studien var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv, undersöka vilka faktorer som påverkar hur munvården sköts på äldreboenden. Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på fem semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Danielsson (2012). Resultat: Det framkom både faktorer som medverkade till att patienterna fick god munvård samt faktorer som förhindrade god munvård för patienterna. De faktorer som medverkade till god munvård var munbedömningsinstrumentet ROAG samt munhygien redskap. De faktorer som förhindrade god munvård var framförallt bristande kunskap hos sjuksköterskan, bristande kunskap hos baspersonalen, tidsbrist, underbemanning. Slutsats: De faktorer som medverkar till god munvård är användningen av ROAG och de munhygien redskap som finns på äldreboendena. Faktorer som förhindrar god munvård var att munvården prioriteras idag ofta bort i jämförelse med andra omvårdnadsåtgärder. För att kunna förbättra munhälsan inom äldreomsorgen krävs det att samtlig vårdpersonal får mer utbildningar inom munvård.

Bakgrund Specialistsjuksköterskan med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar har ett ansvar för att barn får hälsosamma levnadsvanor. Amning beskrivs i många studier medföra hälsofördelar, men mammor väljer ändå av olika orsaker att inte amma. I samband med att mammor tar detta beslut behöver de få stöd av hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte Syftet var att beskriva hur mammor upplevde bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal när de valde att inte börja amma eller att sluta amma under barnets första tre månader. Metod Ett strategiskt urval gjordes och tolv semistrukturerade intervjuer genomfördes med deltagare i åldrarna 26 till 40 år. För analys av det transkriberade materialet användes kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats utifrån de fyra dimensionerna av det vårdvetenskapliga begreppet vårdlidande. Resultat Mammorna hade skilda upplevelser av hur hälso- och sjukvårdspersonalen bemötte dem i samband med att de tog beslutet att inte amma. Vissa mammor hade såväl positiva som negativa erfarenheter, medan andra mammor antingen upplevt ett positivt eller negativt bemötande. När mammorna upplevde att personalen fick dem att tvivla på sitt värde som mammor, uttalade sig om vad som var bäst, försökte få dem att fortsätta amma eller inte såg till mammornas behov upplevde mammorna att personalen brast i sitt bemötande. Slutsats Resultatet visade på att det var av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonalen hade förmågan att sätta sig in i mammornas situation, förstå att beslutet var mammornas eget och fokusera på barns och mammors välmående.

Barn i sjukhusvård känner ofta rädsla eller oro. Rädsla har en stark kognitiv koppling och eftersom barns kognitiva utveckling inte är helt färdig, har barn lättare för att känna rädsla. De har svårt att sära på fantasi och verklighet som i sin tur kan leda till fler skrämmande upplevelser. Hur ett barn reagerar på rädsla beror också på vilken mognadsnivå de har. I Sverige styrs sjukvården av Hälso-sjukvårdslagen (HSL). Lagen ska se till att sjukvården uppfyller kraven på en god vård. Det innebär att alla människor har rätt till självbestämmande och integritet, samt att människors lika värde och värdighet ska säkras, detta gäller även för de barn som vårdas på sjukhus. Trots att barns rätt till att få uttrycka sina åsikter tydligt finns med i svensk lagstiftning, finns det indikationer på att deras åsikter inte lyfts fram i vårdsituationer. Sjuksköterskan som arbetar med vård av barn ska se till barnets perspektiv och bidra med sin barnkompetens. I barnsjukvård kan sjuksköterskan knyta an till vårdvetenskapliga begrepp som livsvärld, hälsa, lidande, delaktighet och sjukhusmiljö. Syftet var att undersöka barns rädslor när de vårdas på sjukhus. Arbetet är en litteraturstudie, där 12 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar studerats för att sammanställa barns rädslor på sjukhus. Resultatet visar att behandlingar och undersökningar samt separation från föräldrar och syskon orsakar rädsla och ångest hos barnet. Sjukhusmiljöer upplevs som okända och otrygga och förlorad autonomi leder till oro och frustration. Det är viktigt att sjuksköterskan ser till hela barnet och dess livsvärld som involverar både föräldrar, syskon, vänner men även tidigare erfarenheter av sjukvård. Stor tyngd borde ligga på sjuksköterskans förmåga till att arbeta utefter ett barnperspektiv, där bland annat individanpassad kommunikation samt barnens delaktighet och autonomi prioriteras.

No description available.

Covid-19 är en pågående världsomfattande pandemi som belastar sjukvården enormt. Intensivvården är ett verksamhetsområde som drabbats hårt. Upplevelsen av pandemin har varit ”tuff” och många intensivvårdssjuksköterskor är utarbetade. Trots att fler studerar upplevelsen av att vårda patienter med covid-19 på en intensivvårdsavdelning finns sparsamt med forskning publicerad som belyser utmaningen att vårda under rådande omständigheter. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka upplevelsen av att vårda patienter med covid-19 på en intensivvårdsavdelning. Sex intervjuer har genomförts med intensivvårdssjuksköterskor. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Elo och Kyngäs. Resultatet redovisas i fem kategorier: att bära ett extra tungt ansvar, att utföra ett viktigt uppdrag tillsammans, att möta det okända, att hantera en extrem arbetsmiljö samt att möta en avhumaniserad vård.

Bakgrund: Basala hygienrutiner är en avgörande åtgärd för att förbygga vårdrelaterade infektioner och förhindra att patienten utsätts för smitta och vårdlidande vid kontakt med sjukvården. Sjukvårdspersonalens följsamhet till befintliga hygienrutiner är globalt låg och behöver förbättras för att förhindra smittspridning.Syfte: Syftet med studien är att identifiera strategier som förbättrar sjukvårdpersonalens följsamhet av hygienrutiner.Metod: En allmän litteraturöversikt med analys av kvantitativ forskning har genomförts för att sammanställa vilka insatser som resulterar i förbättrad hygienföljsamhet.Resultat: Tre teman visar vilka insatser som har en positiv effekt på hygienföljsamheten: Utbildning, delaktighet i förbättringsarbetet och ökad tillgång till hygienfaciliteter.Konklusion: Smittspridning förebyggs med förbättrade hygienrutiner. Examensarbetet visar att det går att förbättra sjukvårdspersonalens följsamhet av hygienrutiner och bidrar med kunskap om hur det kan verkställas i verksamheten för en hållbar lösning.

No description available.

Ungefär var tionde kvinna i världen uppskattas lida av sjukdomen endometrios. Endometrios förknippas främst med kraftiga menstruationssmärtor och rikliga blödningar, kronisk buksmärta, samlagssmärta, allmän sjukdomskänsla och nedsatt fertilitet. Vägen till diagnos är ofta lång och kantad av upprepade kontakter med vården där vårdpersonalen många gånger saknar kunskap och inte tar kvinnornas besvär på allvar. Symtomen avfärdas ofta som normala menstruationssmärtor, vilket gör att kvinnorna går onödigt länge utan adekvat behandling och stöttning. Författarna valde att genomföra en allmän litteraturöversikt med syftet att beskriva hur kvinnor med endometrios upplever mötet med vården. Översikten baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen av artiklarna utmynnades i följande fyra teman: "Att inte bli tagen på allvar", "Att tvivla på vårdpersonalens kompetens", "Att tvingas ta eget ansvar" samt "Att känna sig trygg och få hopp". Resultatet diskuteras utifrån gällande lagstiftning, nationella riktlinjer, sjuksköterskans kompetensområden och vårdvetenskapliga begrepp såsom vårdlidande. Sammanfattningsvis konstateras att sjuksköterskan har ett viktigt ansvar i att genom professionellt bemötande och kompetens skapa ett vårdande möte med patientens livsvärld i fokus.

No description available.