Bristande handhygien hos vårdpersonal är idag främsta orsaken till uppkomst av vårdrelaterad infektion (VRI), något som både skapar lidande för den drabbade samt utgör stora kostnader för vården och samhället. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till handhygien hos vårdpersonal samt vilka interventioner som finns för att förbättra följsamheten. 25 artiklar analyserades och resultatet visade att följsamheten till handhygien påverkades av olika typer av arbetsmoment, yrkesprofession, den fysiska arbetsmiljön, arbetskollegor samt vårdpersonalens egen inställning/attityd till handhygien. Interventioner för att förbättra handhygien var främst utbildning och feedback, tävlingar och belöning, visuell stimulering samt multimodala interventioner. Det finns kunskapsluckor gällande hur och när handhygien bör utföras. Det är viktigt att göra personalen delaktig i arbetet med följsamhet till handhygien. Utbildning är viktigt i arbetet för att främja handhygien. Tävlingar, belöning samt upplevelsen av att vara övervakad leder till att personalen känner prestationskrav vilket visade sig ha god effekt på handhygienen. Personalen upplever dock inte alltid detta positivt. Genom att skapa en miljö där personalen känner sig delaktig och kombinera detta med flera interventioner kan följsamheten främjas på bästa sätt, dock finns det en bristande kunskap om hur interventionerna ska utformas för att ha kvarstående effekt över tid.

Vårdrelaterade infektioner, VRI, är ett av de största hoten mot patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Inte bara i Sverige utan också i resten av världen. I den här uppsatsen så har vi analyserat data från punktprevalensmätningar för VRI, PPMVRI, som utförts i Västerbotten mellan åren 2008-2015. Utifrån det givna datat har vi skapat modeller med både logistisk regression, LR, och linjär diskriminant analys, LDA. Vi jämför sedan de två metodernas förmåga att prediktera VRI med avseende på specificitet, enskilda modeller konstruerades både för hela Västerbotten men också för enskilda sjukhus och avdelningar. Vidare så undersöker vi om information kring patienters komorbiditet, alltså förekomsten av andra sjukdomar förutom den primära, kan öka metodernas prestanda. Av våra två metoder var det LR som presterade bäst med en specificitet på 32.79 % och LDA hade en specificitet på 31.20 %. För båda metoderna så visade det sig att modellen för Västerbotten presterade bättre än modellerna för enskilda avdelningar och sjukhus. Vi kom också fram till att information om patienters komorbiditet kan hjälpa till att öka specificiteten, men vi hade för få observationer (90 st med VRI och 90 st utan VRI) för att kunna ge ett definitivt svar. En överlevnadsanalys utfördes för att bekräfta tidigare resultat om att VRI-patienter har en signifikant högre 90-dagars dödlighet, vårt resultat stämde väl överens med tidigare studier. Sammanfattningsvis visade vi på att statistiska metoder kan användas för att prediktera och analysera vilka patienter som ligger i riskzonen för att drabbas av VRI, samt att det skulle behövas ytterligare studier för att undersöka huruvida information om patienters komorbiditet skulle kunna hjälpa oss att ytterligare förbättra den prediktiva förmågan hos dessa metoder.

Bakgrund: Patienter drabbas av vårdrelaterade infektioner inom olika vårdmiljöer varje dag.Detta bidrar till onödiga kostnader och ett onödigt lidande för patienten som skulle kunnaundvikas. Syfte: Att beskriva vårdmiljöns betydelse för att förebygga vårdrelateradeinfektioner. Metod: Litteraturöversiktens resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar, sompublicerats mellan 2015–2020. Artiklarnas ursprungsland är USA, Kanada, Kina, Tyskland,Iran, Österrike, Uganda, Nigeria och England. Resultat: Tre teman identifierades som var,Vårdmiljöns utformning, Kontaktytor i vårdmiljön och Möjligheter till handhygien. Resultatetvisar att vårdmiljön och dess utformning har en betydelse för risken av att drabbas av envårdrelaterad infektion. Slutsats: Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att vårdmiljön har enbetydelse för överföring av bakterier och virus, vilket kan orsaka vårdrelaterade infektioner. / Background: Patients are affected by healthcare-associated infections in different careenvironments every day. This contributes to unnecessary costs and suffering for patients thatcould be avoided. Aim: To describe the importance of the care environment in preventinghealthcare-associated infections. Method: The results of the literature review are based on 15scientific articles, published between 2015-2020. The countries of origin of the articles are theUnited States, Canada, China, Germany, Iran, Austria, Uganda, Nigeria and England. Results:Three themes were identified: Care environment, Contact surfaces in the care environment andOpportunities for hand hygiene. The results show that the care environment and its design ismaking a risk of suffering from a healthcare-associated infection. Conclusion: The conclusionof this literature study is that the care environment has an impact on the transmission of bacteriaand viruses, which can cause healthcare-associated infections.

Bakgrund: I operationssjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår infektionsförebyggande arbete för att minska risken att patienten att drabbas av postoperativa infektioner. En smittväg som bakterier kan färdas till operationssåret är via partiklar i luften, på engelska colony forming units (CFU). Det är således viktigt för operationssjuksköterskan att ha kunskap om vilka faktorer som påverkar antal CFU för att kunna vidta åtgärder för att begränsa antalet CFU. Studier visar att faktorer som antal personer som befinner sig inne på operationssalen samt antal dörröppning kan öka antal CFU/m3.    Syfte: Att undersöka sambandet mellan mängd CFU inom det sterila området på operationssalen, antalet personer samt dörröppningar på salen.   Metod: Icke experimentella mätningar med aktiv luftmätare och observationer genomfördes på 13 operationer. Insamlade data analyserades statistiskt genom korrelationell analys med kvantitativ ansats.   Resultat: Ingen korrelation kunde ses mellan antalet CFU inom det sterila fältet, antal dörröppningar, vilken dörr som öppnades eller hur många personer som befann sig inne på operationssalen.     Slutsats: Risken för att drabbas av en infektion från luftburna CFU på stora operationssalar med LAF-ventilation anses vara minimal. Operationssjuksköterskan kan i sitt arbete känna trygghet i salens förmåga att hantera ett stort antal personer och dörröppningar.

Bakgrund Basala hygienrutiner inklusive handhygien är den mest fundamentala åtgärd för att förhindra smittspridning. WHO har tagit fram riktlinjer för sjukvårdspersonal när och hur handhygien ska utföras. Indirekt kontaktsmitta är den vanligaste smittvägen förmikroorganismer inom sjukhus där främsta mellanled är sjukvårdspersonalens händer. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor brister i följsamhet till handhygien. Vårdrelaterade infektioner och multiresistenta mikroorganismer kan leda till lidande förindividen. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår att lindra lidande och främja hälsa. Syfte Syftet var att beskriva vad som påverkar sjuksköterskors följsamhet vad gäller handhygien inom sjukhus. Metod Studien genomfördes med designen icke-systematisk litteraturöversikt. Genom sökningar med specifika söktermer i databaserna CINAHL complete och PubMed identifierades 15 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolakvalitetsgranskningsmall. Genom integrerad dataanalys sammanställdes resultatet i identifierade kategorier. Resultat De fyra identifierade huvudkategorierna i resultatet var Individuella barriärer och motivationer, Barriärer och motivationer på avdelningen, Tillgänglighet av handhygienmaterial och När och vart sjuksköterskan arbetar samt försvårande tillfällen. Dessa huvudkategorier bestod av åtta subkategorier. Identifierade faktorer som påverkadesjuksköterskors följsamhet till handhygien var bland annat arbetsbelastning, stöd frånchefer, motivation att skydda patienten samt hudirritation, torrhet och skador på händerna. Slutsats Resultatet visade på både organisatoriska och individuella faktorer som påverkadesjuksköterskors följsamhet till handhygien. Litteraturöversiktens syfte besvarades genom fyra övergripande huvudkategorier i resultatet vilka alla påverkade sjuksköterskors följsamhet till handhygien. I somliga kategorier framkom barriärer vilket hade negativinverkan på följsamhet, och i andra kategorier motivationer som påverkade följsamheten positivt. Handhygien är grundläggande för sjuksköterskor och resultatet kan bidra tillförbättringsarbete på organisatorisk och individuell nivå. / Background Basic hygiene routines, including hand hygiene, is the most fundamental measure in transmission prevention. The WHO has developed guidelines for when and how healthcare workers should perform hand hygiene. The most common pathway of transmission in hospitals is indirect contact transmission, where healthcare professionals' hands are the foremost intermediaries. Previous research show nurses lack of compliance for handhygiene. Healthcare associated infections and multiresistant microorganisms can lead to suffering for the individual. Ease of suffering and promoting health is the nurse’s responsibility. Aim The aim was to describe what affects nurse's adherence to hand hygiene in hospital settings. Method The method for this study was non-systematic literature review. Through searches with specific keywords in the databases CINAHL complete and PubMed, 15 scientific articles were identified through inclusion- and exclusion criterions. The quality of identified articles was assessed with Sophiahemmet Högskolas quality review template. The result was compiled in identified categories through integrative data analysis. Results The results of this literature review were presented with four main categories: Individual barriers and motivations, Barriers and motivations on the ward, Availability of handhygiene materials lastly When and where the nurse works and aggravating situations. These main categories were based on eight subcategories. The identified factors that affected nurse’s compliance to hand hygiene included workload, support from manager, motivation to protect patients, skin irritation, dryness and sore hands. Conclusions The result showed that both organizational and individual factors affected nurses handhygiene compliance. The purpose of this literature review was answered through four categorizes, all affected nurses hand hygiene compliance. In some categories, barriers that effected the compliance negatively were found. In other categories motivations with positive impact were identified. Hand hygiene is fundamental for nurses and the result can contribute to improvement work on both an organisational and individual level.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är den vanligaste vårdskadan inom Sveriges hälso- och sjukvård, fler än 57,000 personer i den svenska slutenvården diagnostiseras med en VRI årligen. Patienter har ofta ingen eller mycket lite kunskap om VRI och vad det kan leda till för konsekvenser. Upplevelser av en VRI utifrån patientperspektivet har hamnat i skymundan. Det är viktigt att belysa patientupplevelser för att öka kunskap och förståelse hos den verksamma sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av vårdrelaterade infektioner. Metod: Studien genomfördes som en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes med en induktiv ansats. Forskning inhämtades från databaserna Cinahl Complete och PubMed och analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell för integrerande sammanställningar av kvalitativ forskning inspirerade av metasyntes. Totalt tio forskningsartiklar inkluderades i analysen. Resultat: Patienter som drabbas av vårdrelaterade infektioner upplever fysiska besvär till följd av VRIn. Patienterna påverkades även psykiskt, både negativt och positivt. Patienter upplever att VRIn skapade begränsningar i vardagen på grund av fysiska nedsättningar vilket även ledde till att patienterna upplevde att familj och relationer påverkades. Upplevelser av sjukvården och bemötande av sjukvårdspersonalen hade en betydelse i hur patienterna beskrev upplevelsen i sin helhet. Patienterna upplevde att kommunikation och kontinuitet var två betydande faktorer för omvårdnaden, både kommunikation och kontinuitet upplevdes vara bristfällig. Slutsats: Vårdrelaterade infektioner måste bemötas med ett holistiskt synsätt från sjukvårdspersonalen och utrymme måste ges för patienterna att kunna berätta och dela upplevelsen i samband med att vård ges för infektionen. Fysiska sjukdomar kan leda till psykologisk påverkan och bör också tas i beaktning vid vård av vårdrelaterade infektioner.

Introduction: In Sweden, approximately 57,000 people suffer from Healthcare associated infection (HAI) annually, of which half of the infections are estimated to be avoidable. This can lead to consequences such as extended treatment time, increased costs for the patient and increased patient mortality as well as increased care costs. Today, there is a large scientific base on prevention and the cause of HAI from a healthcare perspective. However, there is a lack of evidence regarding patients' experience of having suffered a HAI. Attention to patients' experiences contributes to increased knowledge among healthcare personnel, which can enable improved care that can be adapted to the patient's needs. Aim: The aim of the literature study was to investigate patients' experiences of being affected by a healthcare-associated infection. Method: The study has a literature study as a method with a descriptive design and a qualitative approach, which was based on eleven original scientific articles. Result: The analysis of the articles resulted in two categories with four subcategories each. The category An inner perspective of HAI described patients' experiences of HAI on a personal level, where patient experiences of being affected, isolated, limitation, impact on social relationships, new routines and behaviors were identified. The category An external perspective of HAI describes patients' experience of HAI influenced by factors from the environment where experiences in information, communication, care management, finances and the accusation have been identified. Conclusion: Many and different dimensions of experiences emerged throughout the HAI course that affected the quality of life physically, emotionally and socially. Patients' experiences could be traced to various causes that could have been addressed. The result indicated a lack of care management in the form of substandard communication, information, knowledge and hygiene routine. Also a lack of care management regarding person-related care with a lack of awareness that patients had emotional experiences and how these could be responded to. Keywords: Literature study, nursing, patient perspective, healthcare-associated infection, care science / Introduktion: I Sverige drabbas cirka 57 000 personer årligen av en vårdrelaterad infektion (VRI) varav hälften av infektionerna uppskattningsvis kan undvikas. Det kan leda till konsekvenser som förlängd vårdtid, ökade kostnader för patienten och ökad patientdödlighet samt ökade vårdkostnader. Det finns idag ett stort vetenskapligt underlag om prevention och orsak till VRI ur ett vårdperspektiv. Däremot förekommer bristande underlag om patienters upplevelse av att ha drabbats av VRI. Uppmärksamhet av patienters upplevelser och erfarenheter bidrar till ökad kunskap hos vårdpersonal, vilket kan möjliggöra förbättrat omhändertagande och förbättrande åtgärder som kan anpassas till patienternas behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelser av att drabbas av en vårdrelaterad infektion Metod: Studien har litteraturstudie som metod med deskriptiv design och kvalitativ ansats, som baserades på elva vetenskapliga orginalartiklar. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i två kategorier med fyra subkategorier vardera. Kategorin Ett inre perspektiv av VRI beskrev patienters upplevelser av VRI på det personliga planet där patientupplevelser av att drabbas, isolering, begränsning, påverkan på sociala relationer samt nya rutiner och beteenden identifierats. Kategorin Ett yttre perspektiv av VRI beskriver patienters upplevelse av VRI påverkat av faktorer från omgivningen där upplevelser inom information, kommunikation, vårdhantering, ekonomi samt ansvarsfrågan identifierats.  Slutsats: Det framkom många och olika dimensioner av upplevelser genom hela VRI- förloppet, som påverkat livskvaliteten fysiskt, emotionellt och socialt. Patienters upplevelser kunde härledas till olika orsaker som hade kunnat åtgärdas. Resultatet visade på bristande vårdhantering i form av undermålig kommunikation, information, kunskap och hygienrutin. Även bristande vårdhantering gällande personcentrerad vård med avsaknad av en medvetenhet kring att patienter hade emotionella upplevelser och hur dessa kunde bemötas. Nyckelord: Litteraturstudie, omvårdnad, patientperspektiv, vårdrelaterad infektion, vårdvetenskap

Bakgrund: En vårdrelaterad infektion (VRI) är en av de vanligaste komplikationer som drabbar patienter som vårdas på sjukhus eller andra vårdinrättningar; uppskattningsvis drabbas cirka 10 % av patienterna. Basala hygienrutiner är en effektiv metod för att förhindra kontaktsmitta och därmed minska spridningen av VRI. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om basala hygienrutiner inom hälso- och sjukvården ska vårdpersonalen för att begränsa VRI iaktta dessa åtgärder vid all undersökning, behandling eller annan direktkontakt med patienten. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner och om det finns faktorer som påverkar följsamheten till de basala hygienrutinerna. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats med icke experimentell design, där personalens kunskaper om basala hygienrutiner beskrevs och mättes. Hypoteser utformades och testades. Deskriptiv- och sambandsanalys genomfördes på resultatet. Resultat: Kunskapsnivån hos personalen är relativt hög men förbättringspotential finns. Det finns en tendens till högre följsamhet när kunskapsnivån ökar. Till viss del påverkar olika faktorer följsamheten till hygienrutinerna, bland annat tillgång till desinfektionsmedel och tvättställ samt akuta situationer. Slutsats: Författarna till föreliggande studie anser att utbildning bör ingå som ett obligatoriskt moment vid anställning vid Skaraborgs Sjukhus, samt att det bör finnas en plan för uppdatering av vårdpersonalens kunskaper om basala hygienrutiner. / Background: A hospital-aquired infection is one of the most common complications suffered by patients treated in a hospital or other health care facilities; about 10 % of the patients get a hospital-aquired infection. Routines for basic hygiene is an effective method for preventing contact transmission, and thereby reduce the spread of VRI. According to the regulations for basic hygiene from the National Board of Health and Welfare, the staff is obligated to comply with these measures at any examination, treatment or other direct contact with the patient, to limit the spread of VRI. Aim: The purpose of the study was to chart the nursing staff’s knowledge of the routines for basic hygiene and whether there are factors that affect the adherence to these routines. Method: The study had a quantitative approach with non-experimental design, where the staff's knowledge of the routines for basic hygiene were described and measured. Hypotheses were designed and tested. Descriptive and correlation analyses were performed on the result. Result: The level of knowledge in the staff is relatively high, but there is room for improvement. There is a tendency of higher adherence when the level of knowledge arises. To some extent certain factors affect the adherence to the hygiene routines, for example access of disinfectants and sinks, and acute situations. Conclusion: Extent of knowledge about the subject affects adherence to the routines for basic hygiene, and because of that the authors of this study consider that education should be included as a mandatory element for employment at Skaraborg Hospital, and that there should be a plan for refreshing the nursing staff’s knowledge of routines for basic hygiene.

Syftet med studien var att jämföra hur väl transthorakal (TTE) och transesofageal ekokardiografi (TEE) kompletterar varandra vid diagnosticering av Staphylococcus Aureus (S. aureus) -endokardit (SAE). S. aureus är en av de ledande bakterierna inom vårdrelaterade infektioner. SAE blir vanligare, något forskare relaterar till att fler invasiva ingrepp görs. TTE är förstahandsalternativet för att besvara alternativt dementera frågeställningen och följs ofta av en TEE som bidrar till förbättrad bildkvalité och möjlighet att visualisera mindre strukturer. På Skaraborgs sjukhus i Skövde (SkaS) anses TEE-undersökningarna många gånger genomförs i onödan då få endokarditer hittas. Studien var jämförande med en kvantitativ ansats. Materialet har samlats in på kliniskt fysiologiskt laboratorium i Skövde. Det resulterade i elva deltagare. Båda könen inkluderades, patienter under 18 år exkluderades. Resultatet visade att fyra endokarditer diagnostiserades. Streptococcus Sanguinus var den bakterie som orsakade flest endokarditer medan S. aureus inte orsakade någon endokardit. Fem av elva patienter hade någon form av riskfaktor för endokardit. Fem av elva patienter blododlades positivt för S. aureus. Hygienen vid undersökningstillfällena, framförallt TEE är viktig då 80 % av vårdpersonalen kan vara bärare av S. aureus. TTE- och TEE-undersökningen kompletterar varandra. Kombinationen av undersökningarna gör resultatet tillförlitligt. TEE är därför av värde vid endokarditfrågeställning. / The purpose was to compare how transthoracic (TTE) and transesophageal echocardiography (TEE) complement each other in the diagnosis of Staphylococcus Aureus (S. aureus)-Endocarditis (SAE). S. aureus is one of the leading bacteria in health-related infections. SAE becomes more common, which researchers associate with more invasive interventions. TTE is a first step to confirm or rule out endocarditis and often followed by TEE-examination. At Skaraborg Hospital in Skövde (SkaS), the TEE-survey is considered unnecessary many times when not finding enough endocarditis. The study was a comparative study with quantitative approach, where the material was collected at clinical physiological laboratory at SkaS, Skövde, which resulted in eleven participants. Both sexes were included, patients below 18 years were excluded. Results showed that four endocarditis was diagnosed. Streptococcus Sanguinus was the bacterium that caused most endocarditis while S. aureus did not cause endocarditis. Five of eleven patients had some form of risk factor for endocarditis. Five of eleven patients were positive for S. aureus. Hygiene at the examinations, especially TEE is important because 80 % of healthcare professionals could be carriers of S. aureus. The TTE and TEE survey complement each other. Carrying out the surveys together is what makes the diagnosis safe.

Introduktion: Anestesiverksamhet betraktas enligt Socialstyrelsen som en högriskspecialitet med avseende på patientsäkerhet. Varje år skapar vårdrelaterade infektioner onödigt lidande för patienter, förlänger vårdtider och kostar samhället enorma summor. Med en god och säker vård med hög kvalitet kan anestesisjuksköterskor förbättra säkerhetsarbetet för patienten. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av faktorer som påverkar följsamheten till basala hygienrutiner i samband med anestesiinduktion. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Åtta anestesisjuksköterskor från tre olika sjukhus i Sverige medverkade i studien. Data samlades in med kvalitativa semistrukturerade intervjuer och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudfaktorer: Stress och tidsbrist vid akuta situationer, operationssalens fysiska miljö, dåliga vanor, bristande feedback och patientens psykiska tillstånd. Slutsats: Det som framkom i studien var att hygienen brister av anledningar som går att förhindra och förbättra. För att motverka bristande hygienrutiner måste alla inom anestesiverksamheten arbeta tillsammans med hjälp av god kommunikation samt mot ett gemensamt mål. Anestesiverksamheten borde se dessa faktorer som en utav de mest primära och ha mer öppna dialoger tillsammans med medarbetarna för att identifiera liknande problem. / Introduction: Anesthetic healthcare are considered according to the National Board of Health and Welfare as a high risk specialist in patient safety. Health related infections create unnecessary suffering for patients, prolongs care times and cost the community huge amounts of money. With a good and safe healthcare of high quality, anesthetic nurses can improve the safety work for the patient. Aim: To highlight the anesthesia nurses experience of the factors that affects the compliance with basic hygiene routines associated with anesthesia induction. Method: The study has a qualitative approach. Eight anesthesia nurses from three different hospitals in Sweden participated in the study. Data was collected using qualitative semi-structured interviews and the interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in five main factors: stress and lack of time in acute situations, physical environment of the operating room, bad habits, lack of feedback and patients mental condition. Conclusion: The study found that hygiene is lacking for reasons that can be prevented and improved. In order to counter the lack of hygiene routines, all within the anesthetic healthcare units must work together with the help of good communication and towards a common goal. Anesthetic healthcare units should consider these factors as one of the most primary and have more open dialogues with employees to identify similar issues.