Introduktion: Vårdrelaterad infektion (VRI) är en vanlig vårdskada globalt, i Europa och i Sverige. Årligen drabbas 57 000 patienter av VRI i Sverige. De typiska patientgrupperna som drabbas är äldre, multisjuka och patienter som har genomgått kirurgiska ingrepp. VRI skapar ett stort lidande för patienten, höga kostnader för samhället samt är en bidragande orsak till antibiotikaresistens. Vårdrelaterade infektioner och multiresistenta bakterier kan medföra negativ påverkan på livskvalitet samt psykiska besvär till följd av isolering. Därför är det viktigt att undersöka patienters erfarenheter för att utveckla kunskapen hos vårdpersonal samt förbättra omvårdnaden och anpassa vården efter patienten och på så vis ge patienten en bättre vårdupplevelse. Syfte: Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av vårdrelaterade infektioner och/eller multiresistenta bakterier.Metod: Studien är en litteraturöversikt med beskrivande design och kvalitativ ansats. Den stödjer sig på tio vetenskapliga originalartiklar.Resultat: Studierna undersökte patienters erfarenheter av vårdrelaterade infektioner och/eller multiresistenta bakterier. Resultatet delades in i fem kategorier: Symtom, Känslor, Social påverkan, Ekonomisk påverkan och Vårdens ansvar. Resultatet visade framförallt patientens negativa erfarenheter såsom lidande i form av smärta, rädsla, isolering, bristande information, negativ påverkan på nära relationer och ekonomi.Slutsats: Resultatet visade varierande upplevelser hos patienterna i de studier som redovisats. Erfarenheter var både fysiska och psykiska. Patienter hade känt av depression, ångest och ensamhet och lidit kroppsligt på grund av smärta. Sjukdomen har påverkat patienternas ekonomi och även relationer med nära och kära. De upplevde likaså avsaknad av information om diagnosen och en bristfällig kommunikation med vårdpersonal. Slutsatsen visar på vikten av fortsatt forskning inom området, vilket skulle gynna både patienterna och samhället i stort. / Introduction: Healthcare-associated infection (HAI) is a common healthcare injury globally, in Europe and in Sweden. Annually 57 000 patients suffer from HAI in Sweden. The typical patient groups affected are the elderly, multimorbid patients and patients who have undergone surgical procedures. HAI creates great suffering for the patient, high costs for society and is a contributing cause of antibiotic resistance. HAI and multi-resistant bacteriacan have a negative impact on quality of life and psychological problems as a result of isolation. The literature study aims to highlight experiences from patients affected by HAI and thereby increase knowledge in the field to give patients a better care experience.Aim: The aim is to describe patients' experiences of healthcare-associated infection and/or multidrug-resistant bacteria.Method: The study is a literature review with descriptive design and qualitative approach. It is based on ten original scientific articles.Result: The studies investigated patients' experiences of healthcare-associated infectionsand/or multidrug-resistant bacteria. The result was divided into five categories: Symptoms, Feelings, Social impact, Economic impact and Health care's responsibility. The results mainly showed the patient's negative experiences such as suffering in the form of pain, fear, isolation, lack of information, negative impact on close relationships and economy. Positive experiences such as a feeling of gratitude for life, the support from nursing staff and a community with the other patients at the hospital were also presented.Conclusion: The results showed varying experiences among the patients in the studies reported. They were both physical and psychological and had a major impact on the patients' lives based on several different aspects. Patients had felt depression, anxiety and loneliness and suffered physically due to pain. Disease has affected the patients' economy and also close relationships. They also experienced a lack of information about the diagnosis and a lack of communication with healthcare staff. The conclusion shows the importance of continued research in the field, which would benefit both patients and society at large.

Sammanfattning Bakgrund: De bakterier som överförs till händerna från omgivningen via föremål och sprider sig vidare mellan individer kan skapa en vårdrelaterad infektion, som i sin tur kan ge ett lidande för den enskilda patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler hos personalen vid patientnära arbete under förberedelserna av patienten på operationssalen. Metod: Metoden av studien genomfördes med en öppen observationsstudie med en kvantitativ design baserad på strukturerade observationsprotokoll. Observationerna av följsamheten till basala hygienrutiner genomfördes när personalen utförde olika arbetsmoment i förberedelserna vid patientnära arbete. Arbetsmoment var positionering av patient inför operation, insättning av urinkateter, perifer venkateter, artärnål, epiduralkateter och intubation av patienten. Observationsstudien genomfördes på en kirurgisk och en ortopedisk operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Resultat: Studien omfattade 10 observationstillfällen per operationsavdelning med totalt 175 observationsmätningar på kirurg- och ortopedoperation angående klädregler, resultatet visade att 98% av personalen på ortopedoperation och 100% på kirurgoperation hade en korrekt följsamhet. Vid samtliga arbetsmoment som observerades förekom det brister vid användning av handdesinfektion före och efter patientnära arbete. Det arbetsmoment där rutinerna brister mest var vid intubation av patienten. Slutsats: I studiens resultat framgår det att personalen har en god följsamhet till klädregler, majoriteten använder engångskläder på båda operationsavdelningarna. När det gäller basala hygienrutiner finns fortfarande arbetsmoment där det finns brister. Vidare forskning och fortsatt utvecklingsarbete kring basala hygienrutiner behövs för att öka kunskap och medvetenhet hos personalen vid patientnära arbete. / Abstract  Background: The bacteria that are transmitted to the hands from the environment through objects and is spreading further among individuals can create a health care associated infection, which in turn can cause a hardship for the individual patient. Purpose: The purpose of this study was to investigate the adherence to basic hygiene and dress code of staff in patient-related work during the preparation of the patient in the operating room. Method: The method of study was conducted with an open observational study with a quantitative design based on structured observation protocol. The observations of adherence to basic hygiene was carried out when the staff performed various tasks in preparation for near patient work. Operations were positioning of the patient before surgery, insertion of urinary catheter, peripheral venous, artery needle, epidural catheter and intubation of the patient. Observational study was conducted in a surgical and orthopedic surgery department at a university in central Sweden. Results: The study involved 10 observation occasions a surgical department with a total of 175 observational measurements on surgical and orthoped operation regarding the dress code, the results showed that 98% of the staff at the orthopedic surgery and 100% in the surgical operation had a proper adherence. In all the operations were observed, there were deficiencies in the use of hand disinfectant before and after patient-related work. The operation in which the routines shortcomings were for intubation of the patient. Conclusion: The results of the study, it appears that the staff has a good adherence to the dress code, the majority use disposable clothing on both operations departments. In terms of basic hygiene are still occupations where there are shortages. Further research and further development work on basic hygiene needed to increase knowledge and awareness of-staff for near patient work.

Intresset för ämnet vårdhygien väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen då vi uppmärksammade att vårdpersonalen på avdelningarna ofta slarvade med handhygien och andra basala hygienrutiner. Vårdrelaterade infektioner beräknas drabba en av tio patienter. Många av dessa infektioner skulle kunna förebyggas genom följsamhet till basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar vårdpersonals följsamhet gällande basala hygienrutiner. En litteraturstudie genomfördes där tio artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultatet delades upp i två huvudkategorier och nio underkategorier. De två huvudkategorierna som skapades var Organisatoriska faktorer och Individuella faktorer. Under Organisatoriska faktorer framkom Tidsbrist och arbetsbelastning, Kunskap, Arbetsklimat och förebilder samt Tillgänglighet på material. Under de Individuella faktorerna framkom Attityd, Typ av klinisk procedur, Teknik, Hudirritation och Yrkesgrupper. Studien bidrar till ökad förståelse för dessa faktorers inverkan på följsamheten till basala hygienrutiner. Resultatet visade att brist på tid, kunskap och material försämrade följsamheten till handhygien. Vidare visade resultatet att en arbetsledning och kollegor som var goda förebilder påverkade vårdpersonalen positivt gällande följsamheten. Vårdpersonal var medvetna om riskerna med dålig handhygien men förminskade problemet och attityden till handhygien försämrades över tiden. Läkare hade generellt sett lägre följsamhet än övrig vårdpersonal. Vid vardagliga moment ansågs handhygienen inte vara lika viktig och vid moment som medförde en högrisk för smitta var följsamheten låg. / Interest in infection control developed during the work-based training when we realized that nursing staff in the departments were often careless with hand hygiene and other basic hygiene routines. Healthcare associated infections are estimated to affect one of ten patients. Many of these could be prevented by observing basic hygiene. The purpose of this study was to elucidate factors that influence healthcare staff´s observance of basic hygiene. This was done through a literature study of ten articles consisting of qualitative and quantitative data. The results were divided into two main categories and nine subcategories. The two main categories were Organizational factors and Individual factors. The Organizational factors that emerged were Lack of time and workload, Knowledge, Working environment and role models and Availability of materials. The Individual factors were Attitude, Type of clinical procedure, Techniques, Skin irritation and Professions. The study contributes to a greater understanding of these factors in the observance of basic hygiene. The results showed that lack of time, knowledge and lack of material had a negative influence on the observance of hand hygiene. Furthermore, the results showed that supervisors and colleagues who were good role models influenced medical staff in a positive way. Healthcare staff were aware of the risks of poor hand hygiene but ignored the problem to some extent and the approach to hand hygiene deteriorated with time. Doctors generally had lower observance than other health care staff. In everyday encounters hand hygiene was not considered as important and at moments with a high risk of infection there was generally low compliance.

Bakgrund Kunskapen om att vården orsakar skador har ökat men behöver ständigt förbättras. God tillämpning av handhygien ökar förutsättningarna för säker vård. Handhygienen är den viktigaste faktorn för att minska smittspridning. Vårdrelaterade infektioner (VRI) är vanligaste vårdskadan i Sverige och utgör hot mot patientsäkerheten. VRI medför onödigt lidande hos dem som drabbas samt utgör betydande kostnad på 6,5 miljarder kronor varje år för hälso- och sjukvården.  Belastningen på sjukvården ökar också p.g.a. VRI då det medför 750 000 extra vårddagar per år. Syfte Att beskriva sjuksköterskors följsamhet till handhygien för att utföra säker vård inom medicinsk akutvård. Metod Studien är gjord utifrån kvantitativ retrospektiv ansats med deskriptiv statistisk design. Deskriptiva data har hämtats från registret Mätning och analys (MOA) och sammanställts och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Observationer av sjuksköterskors följsamhet till handsprit före och efter patientkontakt har sammanställts och analyserats. Sammanställning av antalet VRI har sammanställts och jämförts med följsamheten till handsprit före och efter patientkontakt, under samma tidsperiod. Resultat Resultatet visar att sjuksköterskornas följsamhet till handhygien på de medicinska akutvårdsavdelningarna som granskats är högre än genomsnittet i Sverige samt att högst följsamhet till handhygien är efter patientkontakt. Resultatet visar att andelen patienter med VRI på de granskade medicinska akutvårdsavdelningarna är lägre än genomsnittet i Sverige. Slutsats Utbildning och återkommande hygienkampanjer ökar följsamheten och medvetenheten hos vårdpersonal. Genom ökad kunskap om smittspridning och följsamhet till handhygien skapas förutsättningar för säker vård. / Background The knowledge, that healthcare causes injuries, has increased, but needs to be constantly improved. A good application of hand hygiene increases the conditions for safe care. Hand hygiene is one of the most important factors in reducing the spread of infection. Healthcare related infections are the most common health related injury in Sweden and are a threat to patient safety. It causes unnecessary suffering for those affected and represents a significant cost of 6.5 billion each year for the society and increased pressure on healthcare through 750,000 extra days of care in hospitals. Objective The purpose was to describe the nurse`s adherence to hand hygiene in order to perform safe care in medical emergency care. Method The study is based on a quantitative retrospective approach with a descriptive statistical design. Descriptive data has been retrieved from the Measurement and Analysis (MOA) register and compiled and analysed in the SPSS statistics program. Observations of nursing adherence to hand disinfection before and after patient contact have been compiled and analysed. A compilation of the registered healthcare related infections has been compiled and compared with the nurse`s adherence to hand disinfections before and after patient contact, during the same time period. Results The result shows that the step with the highest degree of compliance with hand hygiene is after patient contact. The nurses' adherence to hand hygiene in the medical emergency services we reviewed is higher than the average in Sweden and the result shows that the proportion of patients with VRI in the examined medical emergency services is lower than the average in Sweden. Summary Training and recurrent hygiene campaigns increase the compliance and awareness of healthcare professionals. Increased knowledge of compliance with hand hygiene and the spread of infection creates conditions for safe care.

Tidigare forskning kring hygienrutiner har visat att följsamheten hos vårdpersonal är bristande samt att bristande följsamhet leder till ökad förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Syftet var att undersöka följsamheten kring basala hygienrutiner hos sjuksköterskor och undersköterskor samt jämföra hur följsamheten skiljer sig personalkategorierna emellan samt före och efter patientkontakt, på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige under åren 2013–2018. Studien hade empirisk utformning. Data samlades in genom observationer och analyserades med stöd av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Det som observerades var följsamhet till korrekt användning av handdesinfektion, handskar, platsförkläde/skyddsrock och rätt klädsel. Totalt gjordes 564 observationer mellan åren 2013–2018. Resultatet visar att det finns rum för förbättring i följsamhet. Överlag visar undersköterskor på en högre grad av följsamhet genom alla observerade år. Märkbar skillnad sågs mellan följsamhet till handdesinfektion före och efter patientkontakt, där följsamheten i sistnämnda var bristande. Vidare interventioner behövs för att förbättra följsamheten till basala hygienrutiner, minska risken för vårdrelaterade infektioner och höja patientsäkerheten. / Title: Compliance of nurses and assistant nurses to guidelines regarding basic hygiene routines in a medical intensive care unit: A quantitative long-term study. Previous research has shown that compliance to hygiene routines among healthcare professionals is inadequate and that inadequate compliance is linked to increased prevalence of healthcare-associated infections (HCAI). The aim of this study was to examine the compliance of nurses and assistant nurses to guidelines regarding basic hygiene routines and to make an occupational comparison before and after patient contact, in a medical intensive care unit in southern Sweden over a period of six years. The study had an empirical approach. Data was collected through observations and was analyzed using Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Observed aspects included compliance to correct usage of hand rub, plastic gloves, aprons as well as proper clothing. A total of 564 observations were made during the years 2013–2018. The result shows that there is room for improvements to compliance, with assistant nurses overall showing a higher rate of compliance throughout all observed years. Noticeable differences in compliance were found between hand rub usage before and after patient contact, with a lack of compliance in the latter. Further interventions are needed in order to improve compliance rates to guidelines regarding hygiene to prevent HCAI and increase patient safety.

Bakgrund: Handhygienrutiner är en grundläggande åtgärd i sjuksköterskans dagliga arbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Över 1500 patienter dör varje år på grund av bristfällig standard på hygienrutiner. Vårdrelaterade infektioner orsakar stort vårdlidande hos patienten som kan förebyggas med god följsamhet till handhygienrutiner. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva orsaker som påverkar sjuksköterskors följsamhet till riktlinjer vid handhygien på sjukhus. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt av artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framkom tre huvudkategorier; Risk för smittspridning, omgivningens villighet att ge återkoppling, samt brister i organisationen, med åtta underkategorier. Konklusion: Brister på följsamhet till handhygienrutiner ökar risken för vårdrelaterade infektioner. Det finns ett behov av större insikt inom sjuksköterskors följsamhet till handhygienrutiner för att minska vårdlidandet hos patienten. / Background: Following guidelines for hand hygiene is a basic part of the daily routine of nurses to help prevent healthcare associated infections. Over 1500 patients die every year as the result of poor adherence to hand hygiene guidelines. Health care associated infections result in care suffering for the patient which could have been prevented with higher adherence to hand hygiene guidelines. Aim: The aim of the literature review was to identify what causes nurses adherence to hand hygiene guidelines in a hospital setting. Method: The method used was a literature review where both qualitative and quantitative articles were analyzed. Results: Three main categories emerged from the analysis; risk for infectivity, peers willingness to give feedback and organizational shortcomings, with eight subcategories. Conclusion: Poor adherence to hand hygiene guidelines increases the risk of health care associated infections. To prevent care suffering for the patient there is a need for a deeper understanding for nurses’ adherence to hand hygiene guidelines.

Enligt Socialstyrelsen (2011) avlider cirka 1 500 människor årligen i Sverige på grund av vårdrelaterade infektioner. Den viktigaste åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner är att arbeta utifrån basala hygienrutiner (Socialstyrelsen, 2006). Det är idag oklart hur följsamheten till basala hygienrutiner ser ut inom primärvården i Sverige och bland distriktssköterskor. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors följsamhet till basala hygienrutiner inom primärvården. Studien var baserad på strukturerade observationer och en enkät. Observationerna utfördes av distriktssköterskestudenter och genomfördes vid nio vårdcentraler i Uppsala. Observationsstudien visade att distriktssköterskorna hade god följsamhet till rådande hygienrutiner gällande klädregler, att hålla långt hår uppfäst och fingernaglar kortklippta samt till att inte använda färgat nagellack, lösnaglar och att inte bära ring. Det finns behov av förbättring av distriktssköterskornas följsamhet till handdesinfektion, att inte bära armbandsur samt korrekt användning av handskar och skyddskläder. Enkätstudien visade att distriktssköterskor inte har tillräckliga kunskaper om basala hygienrutiner. Det finns behov av förbättring inom den enskilda distriktssköterskans hygienarbete och inom arbetsgivarnas ansvarsområden gällande hygien. För att distriktssköterskan skall kunna arbeta med att förebygga smittspridning, behövs uppdaterade kunskaper och mer utbildning inom området. Arbetet med hygien bör lyftas fram och uppmuntras inom primärvården, i större utsträckning än vad som görs idag. / Approximately 1500 people dies, every year in Sweden, as a result of healthcare associated infections (Socialstyrelsen, 2011). The most important action for preventing healthcare associated infections is compliance to hygiene routines (Socialstyrelsen, 2006). Today there is scarce knowledge about the compliance to hygiene routines within the area of primary healthcare and among district nurses in Sweden. This study aimed to examine the compliance to hygiene routines among district nurses in primary healthcare. Data was collected through observations and a questionnaire. The observations were carried out by nurses currently studying to become district nurses and were implemented on nine primary healthcare centers in Uppsala. The study showed that the district nurses had good compliance to the prevailing hygiene regulations concerning, clothing, hair, finger nails and to not carrying fingerings. There are however needs of improvement in the district nurses compliance to handdesinfection, not carrying wristwatches and correct use of gloves and protective aprons. Data from the questionnaire shows that district nurses don’t have sufficient knowledge about basic hygiene routines. There are needs of improvement within the individual district nurse's hygiene work and within the employers' area of responsibility concerning hygiene. In order to making it possible for the district nurse to work with preventing transmission of infectious diseases, more education within the area is needed. The work with hygiene routines should be encouraged within primary healthcare, in a bigger extent than its done today.

No description available.

Vårdrelaterade infektioner kan leda till sjuklighet och för tidig död och påverkar många människor, inte bara individen själv utan även dennes familj och samhället i stort. Vårdrelaterade infektioner drabbar både patienter och sjukvårdspersonal. Med goda basala hygienrutiner och medvetenhet om hur infektioner sprids kan många fall förebyggas och mycket lidande förhindras. Denna studies syfte var att beskriva basala hygienrutiner vid sårbehandling på en avdelning vid ett sjukhus i norra Tanzania. Studien hade en kvalitativ och en kvantitativ ansats där det kvalitativa datamaterialet har bearbetats med innehållsanalys och det kvantitativa datamaterialet har redovisats med deskriptiv statistik. Innehållsanalysen resulterade i kategorierna Kontaminering av omgivning/material, smutsig rutin och ren rutin. Slutsatsen visade att de basala hygienrutinerna brast vilket kan öka risken för vårdrelaterade infektioner samt att basala hygienrutiner inte tycks vara väl implementerade på avdelningen. / Health care-associated infections can lead to morbidity and premature death and affect many people, not only the individual himself/herself but also his/her family and the society at large. Health care-associated infections affects both patients and healthcare staff. With good basic hygiene and awareness of how infection spread many cases can be prevented and much suffering be avoided. The aim of this study was to describe the basic hygiene routines of wound care at a ward at a hospital in northern Tanzania. The study had a qualitative and a quantitative approach in which the qualitative data material was processed with content analysis and the quantitative data material was presented with descriptive statistics. Content analysis resulted in the categories contamination of the environment/materials, dirty routine and clean routine. The conclusion showed that the basic hygiene routines were rarely performed properly which increased the risk of healthcare associated infections and that basic hygiene routines did not seem to be well implemented on the ward.

Bakgrund: Ventrikeldränage används inom neurokirurgisk vård för medicinsk behandling, dränering av likvor samt mätning av intrakraniellt tryck. En infektion relaterat till ett ventrikeldränage kan vara livshotande och ge permanenta skador hos patienten. Syfte: Att analysera dokumenterade skillnader i ventrikeldränagerelaterade infektioner, vårdtid och mortalitet, före och efter införande av nya hygienrutiner - ett åtgärdspaket. Metod: Ett åtgärdspaket med medicinska- och omvårdnadsåtgärder har med hjälp av genombrottsmetoden tagits fram för att minska de ventrikeldränagerelaterade infektionerna. Studien är kvantitativ med empirisk ansats. Konsekutivt urval av patienter som erhållit ventrikeldränage under första halvåret 2008 samt första halvåret 2009. Totalt 150 patienter har ingått i studien. Data har analyserats med deskriptiv och analytiska statistik. Resultat: De vårdrelaterade infektionerna minskade mellan de två mätperioderna. Resultatet visar inga tydliga samband mellan vilken av åtgärderna som haft effekt på minskningen av infektionerna. Däremot ses att de som haft bättre följsamhet till åtgärdspaketet har drabbats av färre infektioner. Signifikant samband finns mellan riskhandhavande som spolning av dränage och läckage vid dränaget instickställe, samt infektioner. Slutsats: Studien indikerade i att de ventrikeldränagerelaterade infektionerna har minskat efter insättande av åtgärdspaketet. / Background: External ventricular drainage (EVD) is used within neurosurgical care for medical treatment, temporary drainage of cerebrospinal fluid (CSF) and to measure intracranial pressure. An infection related to an EVD can be life threatening and cause permanent damage to the patient. Objective: To analyze the documented differences in EVD related infections, length of hospitalization and mortality, before and after the introduction of new hygiene routines – a bundle. Method: A package with medical and nursing interventions has been developed using a breakthrough method to reduce EVD related infections. The study is quantitative and has an empirical approach. A consecutive sample of patients who received an EVD during the first half of 2008 and 2009 respectively were chosen. In total 150 patients were included in the study. The data was analyzed with descriptive and analytical statistics. Results: The EVD related infections have decreased between the two time periods. No clear correlation between which actions had a direct effect on the reduction of infections was found. Those patients that had a better adherence to the package suffered fewer infections. A prevalent correlation was found between high risk actions such as flushing the EVD and CSF leaks from the site of puncture, and subsequent infections. Conclusion: The study indicates that the EVD related infections have decreased after the implementation of the package.