Vårdrelaterade infektioner kostar årligen 3,7 miljarder kronor och drabbar 10 % av dem som ligger inne för akut sjukvård. Det är därför viktigt med en god vård-hygien. Syftet med studien var att undersöka hur väl vårdpersonal följer Handbo-ken för hälso- och sjukvård då gäller handhygien, smycken, klädsel och hår. Data-insamlingen skedde med hjälp av en enkät som delades ut på en klinik. Resultatet analyserades sedan kvantitativt och visade att compliance var hög över lag men att den på vissa punkter behövde förbättras. Det var ca 19 % som ansåg att det gick bra att använda släta ringar och 74 % bytte kläder dagligen vilket motiverades med att det inte fanns tillräcklig tillgång på rena kläder. Det visade sig att det fanns små skillnader mellan de olika yrkeskategorierna samt mellan de olika av-delningarna. / Cross infections cost 3,7 milliards Swedish crowns a year and affect 10 % of the patients who are treated for an acute disease. This is why it is important with a satisfactory hygiene in hospital treatment. The aim of this study was to assess how well nursing staff adhered to prescribed hygiene routines concerning hand hy-giene, jewellery, clothing and hair. The collection of data was made by a ques-tionnaire that was handed out at one medical clinic. The result was analysed with a quantitative method. The study showed high compliance but also that certain points need to be improved. Approximately 19 % consider that it was acceptable to wear engagement rings at work and 74 % change clothes daily. The motivation was that the access to clean clothes was insufficient. There were small differences between different categories of work and between the different wards.

Bakgrund: Varje år drabbas ett flertal patienter inom slutenvården av vårdrelaterade infektioner (VRI). Det påverkar inte bara individens hälsotillstånd utan även samhället i stort genom höga kostnader. Att följa de basala hygienrutinerna är betydande för att undvika uppkomsten av VRI. Sjuksköterskan har därmed ett ansvar att följa de riktlinjer som finns kring hygienrutiner för att på så sätt kunna bedriva en säker vård och minska uppkomsten och spridning av bakterier.   Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner.  Metod: Metoden som användes var litteraturöversikt och baseras på tio stycken artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed.   Resultat: I litteraturöversikten framkom flera faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till basala hygienrutiner. De primära orsakerna visade sig vara kunskap och utbildning. Sjuksköterskans arbetsmiljö och hälsa visade sig även vara betydelsefulla vid hanteringen av hygienrutiner.   Sammanfattning: I resultatet framkom att kontinuerlig utbildning är viktigt för att öka kunskapen hos sjuksköterskor. Genom att skapa en arbetsmiljö där material finns att tillgå kan hygienrutinerna förbättras. / Background: Every year, a number of patients in hospital care suffer from a healthcare-associated infection (HAIs). It affects not only the individual’s state of health but also society at large through high costs.  It is necessary to follow the hygiene routines to avoid the occurrence of HAIs. The nurse thus has a responsibility to follow the guidelines that exist regarding hygiene routines in order to be able to conduct safe care and reduce the emergence and spread of bacteria.  Aim: The aim of the study is to examine which factors affecting the nurse’s compliance with basic hygiene routines.   Method: The method used was a literature review and is based on ten articles from the databases Cinahl Complete and PubMed.  Results: In the literature review, several factors emerged that affect the nurse's adherence to basic hygiene routines. The primary reasons turned out to be knowledge and education. The nurse's work environment, work culture and the impact of hygiene also proved to be important in the management of hygiene routines.  Conclusion: The result showed that continuous training is important for increasing the nurse’s knowledge. By creating a work environment where materials are available, hygiene routines can be improved.

Bakgrund Vårdrelaterade infektioner [VRI] är den vanligaste vårdskadan både globalt, i Europa liksom i Sverige. I Sverige får cirka 65 000 patienter årligen en VRI där närmare hälften av dessa beräknas kunna undvikas. De vanligaste typerna av VRI är luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner, infektioner i blodbanan och gastrointestinala infektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett utbrett problem som utgör ett hot mot patientsäkerheten genom att orsaka onödigt lidande, förlängda vårdtider, medför stora kostnader för samhället samt utgör en risk för antibiotikaresistens. Följsamhet av basala hygienrutiner för hälso- och sjukvårdspersonal är den främsta åtgärden för att förebygga VRI. Säker vård och evidensbaserad vård är två av sjuksköterskornas sex kärnkompetenser. Tidigare forskning visar på brister gällande följsamhet av vårdhygien Syfte Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien i förebyggandet av vårdrelaterade infektioner. Metod Denna litteraturöversikt har en icke systematisk design. Utifrån litteraturöversiktens bärande begrepp gjordes sökningar i databaserna CINAHL och PubMed som resulterade i 15 vetenskapliga originalartiklar vars kvalitet säkrades utifrån Sophiahemmet Högskola granskningsmall. Datainsamlingen integrerades genom en integrerad dataanalys och kategoriserades därefter. Resultat De två identifierade huvudkategorierna i resultatet var Individens betydelse för följsamhet samt Arbetsplatsens betydelse för följsamhet. Resultatet visade att individuell riskbedömning, att bli observerad och att rationalisera, kunskap och erfarenhet, tidspress och arbetsbelastning, lokal och material samt arbetskultur hade betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien. Slutsats Individuella och organisatoriska faktorer har betydelse för sjuksköterskors följsamhet till vårdhygien. Tidspress, hög arbetsbelastning och otillgängligt material sågs bidra till bristande följsamhet. Individuell riskbedömning som ersatte vårdhygieniska riktlinjer liksom rationalisering av felaktiga beslut sågs ha betydelse för följsamhet av vårdhygien bland sjuksköterskor. Basala hygienrutiner är för hälso- och sjukvårdspersonal den främsta åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner. / Background  Cross infections are the most common health care injury globally, in Europe and in Sweden. Every year almost 65 000 patients suffer from a cross infection where almost 50 percent could have been avoided. Respiratory tract infections, urinary tract infections, bloodstream infections and gastrointestinal infections are the most common types of cross infections. Cross infections are a widespread threat against patient safety and causes unnecessary suffering, prolonged health care, high costs and causes risk for antibiotic resistance. Compliance to hygiene routines among healthcare professionals is the main measure to prevent cross infections. Providing safe and evidence-based care are two important aspects of nursing care. Research shows a lack of compliance with hygiene routines. Aim  The aim was to describe factors of importance for nurses’ compliance with hygiene routines in prevention of cross infections. Method This literature review had a non-systematic design. Based on the identified keywords searches were made through the databases CINAHL and PubMed which resulted in 15 scientific articles. The quality of the articles was ensured according to Sophiahemmet Högskola quality review template. The result was analysed and categorized through an integrative data analysis. Results The two main categories identified were Compliance from an individual aspect and Compliance from an organizational aspect. The results showed that individual risk assessment, to be observed and to rationalize, knowledge and experience, time pressure and workload, infrastructure, and personal protective equipment as well as work culture influenced nurses' compliance with hygiene routines. Conclusions Individual and organizational factors influence nurses' compliance with hygiene routines. Time pressure, high workload and unavailable personal protective equipment were seen as main contributors regarding non-compliance. Individual risk assessment replacing hygiene guidelines as well as rationalization of non-compliance were seen to influence the compliance with hygiene routines among nurses. Standard precautions are the primary measure to prevent cross infections.

Lilja, C & Svensson, K. Omvårdnad vid neutropeni orsakat av cytostatika. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2008.Neutropeni är en allvarlig komplikation hos patienter som behandlas med cytostatika och är förenat med risk för vårdrelaterade infektioner och sepsis som kan vara livshotande. Ibland behövs skyddsisolering på sjukhus med risk för vårdrelaterade infektioner. Syftet var att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa omvårdnaden under skyddsisoleringen samt vilka infektionsförebyggande åtgärder som är av betydelse. Metoden var en litteraturstudie som bygger på 17 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar olika omvårdnadsaspekter som är betydelsefulla vid neutropeni. Olika infektionsförebyggande åtgärder för att hindra endogen och exogen smitta belystes. Smittspridningen förhindras genom användning av basala hygienrutiner och handdesinfektion. Patienter med neutropeni som skyddsisoleras på sjukhus är en utsatt och svårt sjuk patientgrupp vilket gör det svårt att randomisera tillräckligt stora, väldesignade och jämförbara studier. Det saknas forskning inom omvårdnaden. Säkra rekommendationer med hög trovärdighet kan inte ges med denna bakgrund. Behov finns att kritiskt utvärdera de insatser som görs idag och att utveckla forskningen av omvårdnaden av patienter med cytostatikaorsakad neutropeni. / Lilja, C & Svensson, K. Chemically induced neutropenia: The need of nursing care. A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.Neutropenia is a serious complication among cancer patients who receive chemotherapy and can cause life threatening cross infections and sepsis. Protective care at hospital is sometimes needed with risk for cross infections. The purpose of this review was to highlight the nursing care of patients in protective care and to indicate the most important actions to prevent cross infections. A literature review was used as method based on seventeen scientific articles. The result showed actions of nursing care that are important during protective care at hospitals. The result also showed interventions to prevent cross infections caused of endogenous and exogenous source. There are few well designed studies and there is a lack of comparable empirical evidence. These patients are very ill and vulnerable and it is difficult to perform randomized studies with enough sample size to get well designed and comparable studies. Therefore recommendations can not be given that are based on high level of evidence. There is a need to develop evidence based nursing methods and to identify and evaluate nursing interventions so that the best possible care of patients with chemically induced neutropenia in protective care is given.

Bakgrund: All personal inom hälso- och sjukvård är skyldiga att följa och tillämpa basala hygienrutiner vilket är avgörande för att förhindra spridning av virus, bakterier och andra mikroorganismer som kan orsaka vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner utgör en stor kostnad för samhället men bidrar också till ett lidande för de patienter som drabbas. Syfte: Beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till basala hygienrutiner och dess konsekvenser för omvårdnaden. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturöversikt där både kvalitativ och kvantitativ forskning ingår. Totalt har 11 vetenskapliga artiklar ingått i analysen som analyserats med Fribergs analysmodell i 4 steg, tre av dessa var kvalitativa och åtta var kvantitativa. Resultat: Två teman identifierades; Temat “Påverkan på arbetsmiljön” beskriver brister i den fysiska arbetsmiljön, samt bristande emotionellt och instrumentellt stöd från vårdverksamhets chefer. Temat “Behov av kompetensutveckling” beskriver sjuksköterskors behov av kompetensutveckling och att följsamhet till basala hygienrutiner var knutet till den enskilda sjuksköterskans egna behov. Konklusion: Vårdrelaterade infektioner på sjukhus kan motverkas genom att sjuksköterskor följer basala hygienrutiner. En välfungerande arbetsmiljö med tillgängliga hygienmaterial är avgörande. Stress och kunskapsbrist påverkar negativt, men kontinuerlig utbildning kan förbättra sjuksköterskors efterlevnad och bidra till global hälsa genom renare händer. / Background: All healthcare employees are required to follow and apply basic hygiene routines, which is crucial to prevent the spread of viruses, bacteria and other microorganisms that can cause healthcare-related infections. Healthcare-related infections represent a large cost to society but also contribute to suffering for the patients. Aim: Describe factors influencing nurses' compliance with basic hygiene practices and their consequences for nursing care. Method: The study has been conducted as a general literature review, with the analysis of both qualitative and quantitative research. In total, 11 scientific articles were analyzed through Friberg's four steps analysis model. Findings: Two themes were identified; The theme “Impact on the work environment” describes shortcomings in the physical work environment, as well as a lack of emotional and instrumental support from managers. The theme “Need for competence development” describes nurses' need for competence development and that compliance to basic hygiene routines was linked to the individual nurse's own needs. Conclusion: Healthcare associated infections can be prevented if nurses comply to basic hygiene routines. A well-functioning workplace with available hygiene materials is crucial. Stress and lack of knowledge negatively affect compliance, but continuous education can improve nurses' compliance and contribute to health through cleaner hands.

Introduktion: Clostridium difficile är en bakterie som bildar tåliga sporer som kan överleva länge i sjukhusmiljön trots goda rutiner. De flesta Clostridium difficile-infektioner (CDI) är sjukhusförvärvade. Att tarmen koloniseras av sporer eller bakterier är en förutsättning för infektion, risken att sedan insjukna beror på tarmflorans och immunförsvarets tillstånd. I modern sjukvård sker regelmässigt patientomflyttningar inom och mellan avdelningar, vilket gör att patienten exponeras mot en större del av sjukhusmiljön där C. difficile-sporer kan finnas. Syfte: Att undersöka om byte av vårdplats inom och/eller mellan avdelningar är en riskfaktor för att insjukna i CDI när hänsyn tas till andra kända riskfaktorer. Metod: En fall-kontroll-studie på alla sjukhusförvärvade fall hos vuxna på Södra Älvsborgs Sjukhus i Borås under två år, 2012 och 2015. Beräkning av odds ratio med univariat logistisk regression följt av multivariat logistisk regression för statistiskt signifikanta variabler. Resultat: Vårdplatsbyten var inte vanligare i fallgruppen när hänsyn togs till övriga riskfaktorer. I den multivariata modellen var vårdtid innan provtagning den enda variabel som utföll statistiskt signifikant (OR per vårddygn: 1,07, konfidensintervall: 1,02–1,12). Slutsats: Studien kunde inte påvisa att vårdplatsbyten är en oberoende riskfaktor för CDI, men att genomföra undersökningen på ett större studiematerial kan vara av värde. / Introduction: Clostridium difficile is a spore-forming bacterium; the spores are highly resilient and can survive for long periods of time in the hospital environment. Most Clostridium difficile infections (CDI) are hospital-acquired. Colonization of spores or vegetative bacteria in the large intestine is necessary for infection to occur; the risk of infection is modulated by the state of the intestinal microbiome and the host´s immune status. Patient-to-patient transmission within and between wards are commonplace in modern healthcare, exposing patients to more of the hospital environment where spores may exist. Aim: To determine whether changing room and/or ward is a risk factor for developing CDI when adjusted for other known risk factors. Method: A case-control study of all hospital-acquired CDI cases at Södra Älvsborg Hospital, Borås, Sweden, during two years: 2012 and 2015. Odds ratios were calculated using univariate logistic regression analysis followed by multivariate logistic regression analysis to evaluate statistically significant (p<0,05) variables identified by the univariate analysis. Results: Patient transfers were not more common in the case group when data was adjusted for other known risk factors. In the multivariate model, length of stay [A1] alone was the only statistically significant variable (OR per additional day of care: 1.07, 95 % confidence interval: 1.02-1.12). Conclusion: The study could not demonstrate patient transfers as an independent risk factor for CDI, though replicating the study on a larger patient sample might be valuable.

Introduktion: Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens är ett folkhälsoproblem. Kvarliggande urinvägskateter är en riskfaktor för att drabbas av vårdrelaterad urinvägsinfektion. Det finns en tydlig koppling mellan vårdrelaterad infektion, antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens. På sjukhusronden har sjuksköterskan en nyckelroll i att förebygga vårdrelaterade infektioner. Syfte: Undersöka om införandet av ett rondkort har någon effekt på sjuksköterskornas upplevelse av sin delaktighet i patientens antibiotika- och urinvägskateterbehandling. Metod: En interventionsstudie utfördes på två vårdavdelningar på Norrlands universitetssjukhus, Umeå, Västerbotten. Interventionen bestod av en checklista, RondkortVLL, som utvecklades för sjuksköterskor att använda vid ronden. Interventionen pågick under fyra veckor. För att mäta deras upplevelse av delaktighet i patienternas antibiotika- och KAD-behandling fick de svara på en enkät före och efter interventionen. Svaren före och efter interventionen jämfördes med Mann Whitney-U test. Resultat: En signifikant förbättring på 1) dagligt ställningstagande till KAD-behandling och 2) sjuksköterskorna upplevde det naturligt att föra en dialog med läkaren om alternativ till urinvägskateter med mindre infektionsrisk. En ökad upplevelse av delaktighet angående patienternas antibiotikabehandling kunde ses på svaren efter interventionen men denna ökning var inte signifikant. Slutsats: Eftersom urvalet var litet och endast två avdelningar undersöktes är det svårt att dra några generella slutsatser. Resultatet tyder på att RondkortVLL har ökat sjuksköterskornas upplevelse av delaktighet i patienternas KAD-behandling och kan ha ökat sjuksköterskornas upplevelse av delaktighet i patienternas antibiotikabehandling. På grund av resultaten och betydelsen av att förebygga vårdrelaterade infektioner förordar vi en ökad klinisk användning av RondkortVLL. Vi hävdar att RondkortVLL kan vara effektivt som en daglig påminnelse, stärka sjuksköterskorna och medvetandegöra dem om deras betydelse i alla aspekter i patientens vård. / Introduction: Healthcare-associated infections and antibiotic resistance are public health problems. Indwelling catheters increase risk for urinary tract infections. There are connections among healthcare-associated infections, antibiotic use and antibiotic resistance. Nurses play a key role in infection control during hospital ward rounds. Aim: To investigate if a ward round checklist affects nursesʼ experiences of participation in patients’ antibiotica and indwelling catheter treatments. Method: An intervention study was conducted in two wards at Norrland University Hospital. The intervention was use of a checklist, RondkortVLL, that we developed for use by nurses at the ward round. The duration of the intervention was 1 month. The nurses answered a questionnaire about the use of antibiotica- and indwelling catheter before and after the intervention. Pre- and post-intervention responses were compared using the Mann Whitney-U test. Results: Significant improvements were found in 1) daily consideration of indwelling catheters and 2) the nurses feeling it was natural to conduct a dialogue with the physician about lower infection risk alternatives to indwelling catheters. While nurses tended to more often report the experience of participation in antibiotic treatment considerations post-intervention, this was not significant. Conclusion: Due to a small sample size and only two wards investigated it is difficult to generalize our results. However, our data indicate that RondkortVLL improved the nurses' experience of participation in patients' indwelling catheter treatments and may improve nursesʼ experiences of participation in a patient’s antibiotic treatment. Given these findings and the importance of infection prevention and control, we are pursuing greater clinical utilization of the RondkortVLL. We assert that RondkortVLL can be useful as a daily reminder, empower the nursesʼand raise awareness of their importance in all aspects of patient care.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) är ett stort problem i Sverige och resten av världen och en av de viktigaste patientsäkerhetsfrågorna. Det leder till ett ökat lidande för patienten, längre vårdtider samt stora kostnader för samhället. Hälften av de VRI som sker kan förebyggas med åtgärder som bland annat följsamheten till basala hygienrutiner. Trots riktlinjer är följsamheten låg. Hälso-och sjukvården ska vara av god kvalitet med hög hygienisk standard. En av sjukvårdspersonalens viktigaste uppgifter är att förhindra att vårdskador sker och undvika onödigt lidande för patienten. Därför är det av stor vikt att ta reda på vilka faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa olika faktorer som kan påverka hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet till basala hygienrutiner på en akutmottagning (AKM). Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt på 13 vetenskapliga artiklar av kvantitativ design. Av dessa har tolv artiklar sökts fram genom databaserna Cinahl och PubMed och en genom sekundär sökning. Resultat: Resultatet visar på att det finns flera faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till basala hygienrutiner på en AKM. Fyra huvudfaktorer som framkom var Miljön, Kunskap och utbildning, Attityder till basala hygienrutiner och Förbättringsarbete. Slutsats: Följsamheten till basala hygienrutiner var låg och det fanns flera faktorer som påverkade att hälso- och sjukvårdspersonalen inte följde de riktlinjer som fanns. / Background: Nosocomial infections are a huge problem in Sweden and the rest of the world and the most important issue of patient safety. These infections can lead to increased patient suffering, prolonged hospital stays and higher costs for the society. Half of the nosocomial infections that happens can be prevented with measures, such as the compliance with basic hygiene routines. Despite the guidelines, the compliance is low. Healthcare must be of good quality and have a high hygienic level and preventing injury is one of the most important tasks of healthcare personnel to prevent suffering. Therefore, it is very important to find out what factors affect compliance of the staff with basic hygiene routines. Aim: The purpose of the literature review is to highlight various factors that may affect the compliance of healthcare personnel with basic hygiene routines in emergency department. Method: This study has been formed as a literature review based on 13 scientific articles quantitative design. 12 of these have been found when search through the databases Cinahl and Pubmed and one by manual search. Findings: The result shows that there are several factors that affect healthcare personnel compliance of basic hygiene routines in an emergency department. Four head factors that showed are Environment, Knowledge and education, Attitudes to basic hygiene routines, and Improvement. Conclusion: The compliance of basic hygiene routines is low and there are several factors that affect that healthcare personnel does not follow the guidelines that is available.

Introduction - Health care acquired infections (HCAI) are a common complication that affects hospital treated patients. Basic hygiene practice is the most important to prevent HCAI. The occurrence of HCAI is a big problem in India, mostly because of a low compliance to hygiene practice. The nurse has an important role because of their ability to inform and motivate the staff to keep a good compliance to hygiene practice. Aim - To illuminate nurses’ experiences of impacting factors on hygiene practice and infection control in a rural hospital in India. Method - Data was gathered through nine qualitative interviews. Data Analysis – The interviews were tape recorded, transcribed and then analysed through content analysis. Results - Four main categories was identified as important for conducting a successful hygiene practice;Knowledge among health care staff, relatives and patients, Leadership, Resources and Routines. Conclusion – a variety of factors have an impact on hygiene practice and infection control. The nurses experienced that knowledge of infection transmission is vital, as well as a good leadership and implemented routines. It is important having enough staff, sufficient material and facilities in order to prevent the spread of HCAI.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är vanligt förekommande och är det största hotet mot patientsäkerheten inom hälso- och sjukvård. Detta kan förebyggas genom tillämpning av basala hygienrutiner. Syfte: Att sammanställa aktuell forskning om hälso- och sjukvårdspersonalens attityder och följsamhet av hygienrutiner för att minska risken för vårdrelaterade infektioner. Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad forskningsmetodik utförda i 14 olika länder. Resultat : Resultatet som framkom delades in i två kategorier: attityder och följsamhet. Den attityd som hälso- och sjukvårdspersonal hade visade sig påverka vilken följsamhet de hade till de basala hygienrutinerna. Följsamheten till hygienrutiner visade sig vara högre efter patientkontakt än innan patientkontakt. Följsamheten till olika moment i hygienrutinerna visade sig skilja sig åt. Slutsats: För att minska de vårdrelaterade infektionerna och därmed öka patientsäkerheten är det viktigt att all hälso- och sjukvårdspersonal tar ansvar för det förebyggande arbetet och tillämpar de basala hygienrutinerna. / Background: Cross infections or hospital-aquired infections are common and are the main threat to patient safety in healthcare. This can be prevented by the application of hygiene routines. Purpose: To compile current research on health professionals ' attitudes and adherence to hygiene practices to reduce the risk of cross infection/ hospital-aquired infection. Method: A literature review based on 16 scientific articles of qualitative, quantitative and mixed research methodology conducted in 14 different countries. Results: The result that emerged was divided into two main categories: Attitudes and Adherence. The attitude of healthcare professionals had been shown to affect the compliance they had with the basic hygiene routines. Adherence to hygiene procedures was shown to be higher after patient contact than before patient contact. The adherence to the various parts of the hygiene routines was shown to differ. Conclusion: In order to reduce healthcare-associated infections and thus increase patient safety, it is important that all health care professionals take responsibility for prevention and apply the hygiene practices routines.