Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort och kommer att öka i framtiden eftersom att allt fler svårt sjuka patienter önskar att avsluta sitt liv i hemmet. Distriktssköterskans vårdrelation till svårt sjuka patienter är avgörande för en god palliativ hemsjukvård. Denna vårdform är distriktssköterskans centrala roll att anpassa omvårdnadsåtgärder efter den enskilde patientens önskemål, dennes hälsotillstånd, personlighet, närstående och hem. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att skapa en vårdrelation i mötet med patienten inom palliativ hemsjukvård. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor genomfördes. Intervjumaterial transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier; distriktssköterskans förhållningssätt och yttre faktorer som påverkar vårdrelationen. Distriktssköteskans förhållningssätt innefattade att vara professionell, att ge tid, samtal, vikten av kontinuitet, att ge stöd och dela med sig av kunskaper. Yttre faktorer som underlättar för distriktssköterskor att skapa vårdrelationer var samarbete med andra yrkesprofessioner, handledning och miljö. Slutsats: Distriktssköterskorna beskrev att empati, ödmjukhet och flexibilitet var betydelsefullt för att skapa vårdrelationer. Kontinuitet, stöd, samtal och kunskap var viktigt för att skapa trygghet och tillit hos patienten. Handledning underlättade för distriktssköterskorna att bearbeta svåra händelser och stimulerade till att de även reflekterade över sitt arbetssätt.

No description available.

Introduktion: Sjuksköterskan yrkesutövning regleras av lagar och förordningar som ska säkerställa patientens delaktighet i sin egen omvårdnad, trots detta visar aktuella studier att ett betydande antal patienter upplever motsatsen i sin kontakt med hälso- och sjukvården därför är det meningsfullt att undersöka både sjuksköterskans och patientens upplevelser av patientdelaktighet och faktorer som påverkar detta. Syfte: Att belysa sjuksköterskor och patienters upplevelse av faktorer som påverkar patientdelaktigheten. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie utifrån Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databassökningar genomfördes i Cinahl och Pubmed vilket genererade 14 kvalitativa artiklar som bedömdes relevanta utifrån syftet vars data bearbetades och sammanställdes. Resultat: Efter databearbetningen och sammanställningen framkom tre huvudteman med faktorer som påverkade upplevelsen av patientdelaktighet, dessa var sjuksköterske-patient interaktion, organisatoriska faktorer och patientens situations påverkan med respektive underteman. Slutsats: Faktorerna som upplevdes påverka patientdelaktigheten var många och av varierande natur, ett komplext samspel uppdagades där både sjuksköterskan, patienten och miljön som vårdandet utfördes i hade betydelse för upplevelsen.

SAMMANFATTNING  Taktil massage är ingen djupgående massage, den verkar främst genom beröring på huden. Genom beröringen frisläpps hormon i kroppen som bidrar till att människan känner välbehag. Beröringens betydelse är viktig för att stärka vårdrelationer, lindra lidande och på så sätt få patienterna att känna välbefinnande. I palliativ vård uppstår ofta beröringsbrist, det är då viktigt som vårdpersonal att veta betydelsen av beröring. Syftet med studien är att belysa upplevelsen av taktil massage som ett komplement i det palliativa vårdandet. Metoden utgick från kvalitativ ansats och genomfördes som en litteraturstudie utifrån sex artiklar. Artiklarnas kvalitet granskades utifrån en kvalitativ granskningsmall och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultatet visade att taktil massage i palliativ vård skapade osynliga band mellan vårdare och patient. Taktil massage lindrade oro, dödsångest och rädsla för vad som komma skall. Patienterna kände känslan av att vara i nuet, ett existentiellt andrum. Kroppsliga symtom minskade så som smärta, sömnproblem, förstoppning, hjärtklappning och skakningar. Resultatet av litteraturstudien är informativ för all vårdpersonal eftersom taktil massage kan användas på alla patienter som så önskar. Taktil massage bidrar till ett nytt redskap för vårdandet som inbringar goda effekter.

Bakgrund: Idag lever uppskattningsvis 36,9 miljoner människor världen över med en känd hiv-infektion. Det finns ett stort mörkertal, då cirka hälften av alla de människor som har infektionen fortfarande är ovetandes om det. Stora framsteg inom forskningen kring hiv har gjorts sedan upptäckten, trots detta råder det fortfarande en stor okunskap inom ämnet. Syfte: Att beskriva hiv-positiva personers upplevelser av möten med vårdpersonal.    Metod: Arbetet gjordes som en litteraturöversikt med en induktiv ansats, och baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod, samt en artikel med mixad metod. Fribergs femstegmodell användes som analysmetod. Resultat: Det framkom att hiv-positiva personers upplevelser av vården och vårdpersonalen varierade stort. Kunskapsutvecklingen kring hiv ansågs gå framåt, men trots detta upplevde många diskriminering och stigmatisering i vårdmötet. Resultatet sammanställdes i fyra teman: vårdande bemötande, icke-vårdande bemötande, god kunskap hos vårdpersonal samt bristande kunskap hos vårdpersonal.  Slutsats: Personer som lever med hiv upplever diskriminering och stigmatisering i vårdmötet. Yrkesverksamma inom vården måste utöka kunskapen kring HIV, dess överföringsvägar och behandling, för att en attitydförändring ska kunna ske. Förmågan till att kunna utföra en god och patientsäker vård, baseras på utvecklingen av en god relation till den vårdsökande. En relation som grundar sig på respekt för den unika individen.

No description available.

Trots att smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker vård, upplevs den ofta behandlas olika av sjuksköterskor beroende på patientens bakgrund. Sjuksköterskor upplevde en kunskapsbrist som fick dem att känna rädsla inför vårdandet av patienter med opioidberoende och smärta. Litteraturstudien belyser faktorer som framhävts under analysen av nio artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som påverkar den vårdande relationen mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskorna förbisåg och tvivlade på den subjektiva smärtan, framförallt hos patienter med opioidberoende i bakgrunden. Detta tvivel härstammade många gånger från att sjuksköterskor inte kände sig trygga i vårdandet. Utan en god vårdande relation kan inte patientens vård anpassas till den enskilda individens behov. I diskussionen belyses vikten av en arbetsmiljö med god organisatorisk planering som en grund för en individanpassad och trygg vård för patienten. Arbetsplatsen ska även främja hållbar utveckling och sjuksköterskors möjlighet till att växa i sitt lärande.

Bakgrund: Depression är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa världen över. Sjuksköterskor inom psykiatrisk vård har en viktig roll i arbetet för att främja patientens hälsa. Forskning visar att sjuksköterskan upplever svårigheter i sitt arbete med patienter med depression. Dessa svårigheter är bland annat att öppna upp och möta patientens lidande, då kontakten med den deprimerade patienten kan upplevas tung och svår att hantera. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med depression inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med induktiv ansats. Urvalet till studien skedde ändamålsenligt hos sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk specialistvård och data samlades in genom kvalitativa intervjuer. Dataanalys genomfördes i enlighet med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier; Ljuset i vården av deprimerade patienter samt Mörkret i vården av deprimerade patienter. Ljuset i vården bildade underkategorierna; En patientgrupp som ofta tillfrisknar, Att medverka till tillfrisknande, Att ge god omvårdnad och Att arbeta i team. Mörkret i vården bildade underkategorierna; Tillkortakommanden i vården av deprimerade patienter och Möten med meningslöshet. Slutsats: Sjuksköterskor ansåg att deprimerade patienter är en patientgrupp som är intressant och hoppfull att vårda. Däremot möter sjuksköterskorna flera utmaningar i sitt arbete med deprimerade patienter inom psykiatisk slutenvård. Centrala verktyg för att kunna hantera sina egna känslor som uppkommer i arbetet samt att kunna medverka till tillfrisknande hos patienterna är utbildning, handledning och kollegialt stöd.

Bakgrund: Det finns många olika sorters beroende där alkoholberoendet är ett av det mest förekommande i Sverige. När alkoholen går ur kroppen hos personer som druckit stora mängder under lång tid kan alkoholabstinens uppstå. Tillståndet kan bli livsfarlig och kräva heldygnsvård. Behandlingsmålen är symptomlindring och prevention av abstinenskomplikationer. Studier indikerar hur betydelsefullt det är för patienter att skapa en god vårdrelation med de som vårdar och att vara delaktiga i sin vård samtidigt som sjuksköterskor i studier uppger svårigheter med att uppmana denna patientgrupp till delaktighet. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattningar och upplevelser av hur de arbetar med patientdelaktighet under abstinensbehandling vid alkoholberoende. Metod: En kvalitativ intervjustudie som baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor inom vuxenpsykiatriska kliniker. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna uppfattade att vissa patienter inte var redo för behandling av alkoholberoendet, vilket innebar konsekvenser för delaktigheten. Detta upplevdes stärka ett behov av att skapa goda vårdrelationer som kan motivera till vård och delaktighet. Det framkommer att sjuksköterskor i sitt dagliga arbete använder sig av sin professionskunskap i omvårdnad för att undervisa patienten i aktuellt tillstånd och belysa vad patienten kan bidra med i behandlingen kontra vad som kan åstadkommas tillsammans. Slutsats: För att som sjuksköterska kunna verka för patientdelaktighet under abstinensbehandling vid alkoholberoende är det nödvändigt att först och främst arbeta för att etablera tillit och öppenhet i vårdrelationen. Relationen mellan sjuksköterskan och patienten är central och ansvaret för att en god vårdrelation uppstår vilar alltid på sjuksköterskan.

No description available.