Introduktion: En god vårdrelation gynnar både patient och sjuksköterska. Patienten kan få en bättre upplevelse av vården och sjuksköterskan kan lättare individanpassa vården. En stor del av sjukvården bedrivs i hemmiljö och därför är det viktigt att belysa vårdrelationen i hemsjukvården. Syftet var att belysa vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient inom hemsjukvården. Metoden som användes till litteraturstudien var Polit och Becks (2017) nio steg. Först skapades ett syfte och därefter valdes relevanta databaser och sökord ut. Artiklarna lästes, analyserades och granskades. Slutligen sammanställdes ett resultat som bestod av 10 kvalitativa artiklar med medelhög eller hög metodologisk kvalitet som svarade mot studiens syfte. Resultat: I resultatet framkom det att patienter uppskattade personliga vårdrelationer och att sjuksköterskor försökte uppnå en kombination mellan personlig och professionell vårdrelation. Patienter uppskattade delaktighet, tillit, kontinuitet och ett gott bemötande av sjuksköterskan i vårdrelationen. Resultatet utgjordes av 2 huvudteman: uppfattningar av vårdrelationen och komponenter i vårdrelationen samt sex underteman: personlig vårdrelation och professionell vårdrelation, trygghet och tillit, personliga egenskaper hos sjuksköterskan, delaktighet i vårdrelationen, samt närvaro och tid. Slutsats: I resultatet framkom att patienter och sjuksköterskor kunde se vårdrelationen som personlig, professionell eller bådadera. Patienter ansåg att sjuksköterskans personlighet, tillit, kontinuitet, respekt och delaktighet var viktiga faktorer i vårdrelationen.

Bedsiderapportering innebär att överrapporteringen vid personalens skiftbyte sker inne på patientens rum, tillsammans med patienten. Patienters delaktighet i sin egen vård är av stor betydelse för att kunna uppnå en vård av god kvalitet samt för att patienten ska uppnå hälsa och välbefinnande. Dock saknas det samlad kunskap om bedsiderapportering verkligen ökar patientens delaktighet. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka patientens upplevelse av delaktighet i samband med bedsiderapportering. Vald metod var litteraturstudie och studiens resultat baseras både på kvalitativa och kvantitativa artiklar som utgår från ett patientperspektiv. Resultatet är indelat i två teman; inkluderande vårdrelation samt kommunikation och bristande kommunikation. Till respektive tema finns två till tre kategorier. I resultatet framkom det att patienter upplevde att bedsiderapportering gav möjlighet till delaktighet genom att de fick tillfälle att knyta an och skapa en mer personlig relation med vårdaren. De upplevde även att deras egna tankar och åsikter kunde bli bekräftade och ses som meningsfulla under rapporten. Flertalet patienter ansåg bedsiderapportering som positiv eftersom den möjliggjorde att en tvåvägskommunikation kunde upprätthållas, dock framkom det att rapporteringsformen saknar struktur. Studiens slutsats är att bedsiderapportering kan skapa goda förutsättningar för patientdelaktighet men detta förutsätter dock att patienten bjuds in till samtal av vårdaren, bemöts med ett patientcentrerat förhållningssätt och ett anpassat språk.

Introduktion: Afasi är en komplikation av stroke som ger en försämrad förmåga att kommunicera, vilket innebär utmaningar för sjuksköterskan i mötet med patienten. Sjuksköterskan behöver ges förutsättningar för att tillsammans med patienten som drabbats av afasi skapa en vårdrelation. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer av betydelse för vårdrelationen med patienter som drabbats av afasi. Metod: Litteraturstudien var utformad enligt Polit och Beck’s (2017) nio steg. Databaserna Cinahl och PubMed användes för litteratursökningen som låg till grund för litteraturstudien.  Tio artiklar valdes ut, varav fem med kvalitativ metod, fyra med kvantitativ metod och en med mixad metod. Artiklarna granskades enligt Polit och Beck’s (2017) granskningsmall. Resultat: En induktiv analys resulterade i huvudkategorin Faktorer av betydelse för vårdrelationen som beskrevs genom underkategorierna Kommunikation och utbildning samt Kontinuitet, avsatt tid och vårdmiljö.  Slutsats: För att skapa en vårdrelation med patienter som drabbats av afasi behöver sjuksköterskan kunskap och utbildning i kommunikation samt i bemötande av patienter med afasi. Strategier och verktyg underlättade kommunikationen precis som kontinuitet i vården. Andra betydande faktorer var en tillfredsställande vårdmiljö samt att det fanns tillräckligt med tid i mötet med patienten.

Syftet med denna studie var att belysa copingstrategier hos patienter med cancer. Coping är ett begrepp för den strategi en människa använder sig av för att hantera olika livshändelser. Copingstrategier kan bidra till att minska den fysiska, emotionella och psykologiska stress som en patient känner under en cancersjukdom. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Nio resultatartiklar som motsvarade studiens syfte granskades och sammanställdes. Genom att kondensera innehållet delades resultatet in i fyra kategorier: att få och söka stöd och information, att återgå till det normala, att acceptera sin sjukdom och att använda sin tro. Att känna stöd från familj, anhöriga samt sjuksköterskan visade sig underlätta för de som drabbats av cancer. Att försöka få en så fungerande vardag som möjligt trots sjukdomen var av stor vikt för många patienter. Det fanns en stark koppling mellan positiv andlig copingstrategi och en bättre livskvalité. Patienter upplevde ett ökat välbefinnande då stödet från sjuksköterskan fanns. Problemfokuserad coping användes i form av exempelvis fysisk aktivitet, söka information och vara aktiv i sin behandling. Alla människor är olika och använder sig av varierande copingstrategier. Det är väsentligt att som sjuksköterska vara medveten om copingstrategier och dess betydelse för att hjälpa patienterna att känna välbefinnande och ökad livskvalité.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att patienter upplever att sjuksköterskor kan ha compassion fatigue på grund av vårdkulturen de vårdar i. Patienter upplever att sjuksköterskor som ej har compassion fatigue istället visar compassion med egenskaper som närhet, förståelse, engagemang och som gör det ”lilla extra” för dem. Patienter vågar också berätta mera om sin ohälsa för sjuksköterskor som visar compassion för dem. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors strategier för att motverka compassion fatigue. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes baserad på 10 kvalitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att med olika strategier ta paus från sitt arbete som ett sätt att motverka compassion fatigue. Sjuksköterskor upplevde att med olika stragier skapa förståelse för sitt arbete som ett sätt att motverka compassion fatigue. Vidare använde sjuksköterskor sig av stöd från sin miljö eller engagemang i sina patienter som strategier att motverka compassion fatigue. Slutsats: Sjuksköterskor använde sig av strategier mot compassion fatigue som innefattade sociala nätverk, reflektion, intelligens, engagemang och omlokalisering.

Bakgrund: Sexuella trakasserier definieras som oönskade sexuella beteenden i fysisk och verbal form. Det sker världen över och sjuksköterskor är en grupp med stor utsatthet. Sexuella trakasserier kan ge konsekvenser i form av psykiskt, fysiskt och emotionellt lidande. Sjuksköterskor ska bidra med omvårdnad för att lindra lidande och främja hälsa och har en skyldighet att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. För att utveckla en säker vård för patienter krävs en trygg arbetsmiljö för sjuksköterskor. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelse av sexuella trakasserier i samband med omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga kvalitativa artiklar. Litteratursökningarna utfördes i databaserna Medline, Pubmed, Psycinfo samt Cinahl och en manuell sökning.  Resultat: Sjuksköterskor upplevde sig utnyttjade, otrygga och objektifierade på grund av händelserna. Trots det fanns en vilja att förbli professionell och utföra god omvårdnad. Sjuksköterskor tvivlade på sin bedömning av vad som var sexuella trakasserier och försökte finna trygghet på olika sätt.  Slutsats: Att utsättas för sexuella trakasserier är en vardag för många sjuksköterskor världen över. Sjuksköterskor har ett ansvar att utföra ett patientsäkert arbete, att bli utsatt för sexuella trakasserier gör det svårt att förbli professionell. Att känna osäkerhet kring arbetet innebär en risk för patientsäkerheten.

Bakgrund: Substansberoende är en sjukdom som orsakas av flera olika faktorer. Att varaberoende av en substans som alkohol eller droger innebär att en stor del av vardagen utgörs av att skaffa och inta substansen. Ett substansberoende kan leda till flera olika psykiska och fysiska sjukdomar. Patienter med substansberoende kan därför förekomma inom alla vårdkontexter. Sjuksköterskor är en legitimerad yrkesgrupp som ska arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Syfte: Att skapa en överblick av sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter medsubstansberoende. Metod: En litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Analysen utfördes enligt Fribergs analyssteg för en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor känner misstro mot patienternas upplevelse avsmärta, att det är svårt men viktigt att se personen bakom beroendet, att de egna känslorna och åsikterna behöver hanteras samt att det uppstår en annorlunda vårdrelation jämfört med andra patientgrupper. Resultatet visar även att sjuksköterskor har brist påkunskap för att vårda patienter med substansberoende samt att resursbrister påverkar vårdandet negativt. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansberoende tycks bestå av både personliga utmaningar i mötet med patienten och strukturella brister, vilket kan leda till inadekvat vård för patientgruppen och en svår arbetsmiljö för sjuksköterskorna.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Tidigare forskning beskriver att anhöriga till patienter i livets slutskede upplever en känsla av ensamhet, brist på öppenhet och ärlighet vad gäller sjuksköterskors sätt att kommunicera. Vidare upplever en del anhöriga att bemötandet är kallt och likgiltigt, medan det också finns anhöriga som upplever bemötandet från sjuksköterskor som varmt och omtänksamt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta och kommunicera med anhöriga till patienter i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes där elva vårdvetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: Sjuksköterskor upplevde bristande kunskap gällande bemötande och kommunikation med anhöriga i livets slutskede samt svårigheter att upprätthålla ett känslomässigt avstånd. De upplevde även känslor av stress kopplat till vård av anhöriga. Att involvera anhöriga i vård av patienter upplevdes som viktigt för sjuksköterskor. Slutsats: Sjuksköterskor anses vara i behov av utökad kunskap och utbildning gällande bemötande och kommunikation i livets slutskede, detta för att möjliggöra en god vård till både anhöriga och patienter.

Bakgrund: Personcentrerad vård är ett väsentligt begrepp för sjuksköterskors yrkesroll. Personcentrerad vård syftar till att bemöta patienter så att samtliga av deras behov och förutsättningar tillgodoses. Personcentrerad vård kan skydda patienters självbestämmande och makt i vården. Tidigare forskning beskriver patienters upplevelser av vårdrelationer, samt patienters och närståendes upplevelser av sjukvårdspersonals bemötande. För att sjuksköterskor ska kunna eftersträva personcentrerad vård inverkar lagar, riktlinjer och styrdokument. Vidare lyfts vikten av patienters delaktighet fram, samt samarbetet mellan samtliga parter i vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av personcentrerad vård på sjukhusavdelningar. Metod: Metoden är en kvalitativ litteraturstudie. Denna grundas i 10 kvalitativa artiklar som granskats och vidare analyserats utifrån Evans beskrivande syntes. Resultat: I resultatet identiferades två teman och fem subteman. Teman var Samarbetets betydelse och Helhetssynens betydelse. Subteman var Att arbeta i team, Att göra patienten delaktig, Att involvera närstående, Att se patienten som unik och Att tillse en vårdrelation. Slutsats: Sjusköterskors upplevelser av personcentrerad vård stämde överens med det vårdvetenskapliga perspektivets mening av personcentrerade vårdmiljöer och personcentrerade processer. Dessutom gick sjuksköterskors upplevelser av samarbete och helhetssyn i linje med patienters och närståendes upplevelser av sjukvårdspersonals bemötande och vårdrelationer. / Background: Personcentred care is an essential concept for nursing’s role. It aims to emphasize patients personal needs and conditions. Personcentred care also aims to protect patients’ autonomy and promote their power within the care. Previous research describes patients’ experience of care relationships and patients’ and relatives’ experiences of the staff’s treatment. Laws, guidelines and documents support the nurses’ work to strive for personcentred care. Patients’ participation and cooperation between all roles in the care process are also emphasized. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of personcentred care in hospital wards. Method: A qualitative literature study followed by Evans descriptive synthesis based on the analysis of 10 qualitative articles. Findings: Two themes and five subthemes were identified. Themes were Partnership’s meaning and Holistic view’s meaning. Subthemes were To work in team, To make the patient involved, To involve relatives, To see the patient as unique and To supervise a care relationship. Conclusion: Nurses’ experiences of personcentred care matched with the care-science perspective meaning of personcentred care’s environments and processes. Furthermore nurses’ experiences went in line with patients’ and relatives’ experiences of care staffs’ treatment and care relationships.

Bakgrund: Akutkirurgiska patienter upplever sig dåligt informerade samt avsaknad av delaktighet och integritet vid inläggning på en kirurgisk vårdavdelning från akutmottagningen, vilket har en negativ påverkan på deras upplevelse av vården. Genom att lägga fokus på vårdrelationen kan omvårdnadens kvalitet och patientens upplevelse av vården förbättras. Första intrycket har visat sig ha betydelse för hur vårdrelationen utformas, men det saknas studier som beskriver akutkirurgiska patienters upplevelser av vårdrelationen vid inskrivningen på en kirurgisk vårdavdelning. Syfte: Syftet var att undersöka och beskriva hur akutkirurgiska patienter som vårdas på en kirurgisk vårdavdelning upplever vårdrelationen vid inskrivning på vårdavdelningen. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats genomfördes med elva deltagare som genomgått inskrivning på en kirurgisk vårdavdelning. Analysen gjordes utifrån dimensionen vårdrelation i ramverket Fundamentals of Care. Intervjuerna analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultat: Deltagarna upplevde generellt en god vårdrelation vid inskrivning på en akutkirurgisk vårdavdelning. Betoning lades på personalens bemötande och agerande vid inskrivningen, och deltagarna beskrev att deras upplevelse av förtroende, delaktighet och känsla av att vara sedd påverkades av personalens agerande. Även informationens anpassning och planering av vårdtiden upplevdes viktiga och påverkade deltagarnas upplevelse av vårdrelationen vid inskrivningen. Slutsats: Akutkirurgiska patienters upplevelse av vårdrelationen vid inskrivning på en kirurgisk vårdavdelning påverkas av personalens bemötande, agerande samt delgivning av information. Inskrivningsrutiner som främjar vårdrelationen behöver skapas för att säkerställa jämlik vård för alla kirurgiska patienter.