Vården på en intensivvårdsavdelning är högteknologisk där tekniken ses som ett hjälpmedel i vårdandet för intensivvårdssjuksköterskan. Det finns dock en risk att tekniken kan ges företräde i intensivvårdssjuksköterskans arbete på bekostnad av patientens behov av mänsklig närhet, beröring och lyhördhet. Tekniken kan bli ett hinder för mellanmänsklig kontakt eftersom den riskerar att distrahera intensivvårdssjuksköterskans arbete med patienten. Ämnet är inte noga studerat, vilket föranleder genomförandet av denna studie där syftet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans samspel mellan teknik och patient. För att besvara studiens syfte har tio kvalitativa icke deltagande observationsstudier inne på patientsal genomförts, på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige. Observationernas fältanteckningar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar framförallt att datorn och övervakningsskåpet var de tekniska hjälpmedel som fångade uppmärksamhet och fokus av intensivvårdssjuksköterskan. Samtidigt kunde det ses att intensivvårdssjuksköterskan tog sig tid att informera patienten om den tekniska apparatur som användes på patientsalen. Slutsatsen är dock att en betydande del av intensivvårdssjuksköterskans tid och uppmärksamhet går till att sköta den tekniska utrustningen, tid som tar fokus från patienten. Tekniken inom intensivvården bör ses som ett hjälpande komplement till den omvårdnad intensivvårdssjuksköterskan ämnar att ge och därmed skapa ett samspel mellan teknik och patient.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att övergrepp mot äldre i vårdsituationer sker dagligen. Övergrepp kan förekomma i olika former All vård bygger på en god vårdrelation. Detta är något som krävs speciellt i vård av äldre patienter eftersom de ofta är multisjuka och lider av någon form av demenssjukdom. Forskning visar att förhållandet mellan demens hos äldre och övergrepp är vanligt förekommande men sällan ett diagnostiserat tillstånd. Syfte: Syftet med undersökningen var att belysa faktorer som utifrån vårdarens perspektiv kan leda till övergrepp mot äldre i vårdarbetet. Metod: En litteraturstudie som bygger på sex artiklar. Artiklarnas resultat analyserades med inspiration av Graneheim & Lundmans innehållsanalysmetod. Analysen resulterade i två huvudkategorier samt fem kategorier. Resultat: Det visade sig att några av de faktorer som ledde till övergrepp var problematik i kommunikationen som ledde till missförstånd mellan vårdtagare och vårdare, vårdarens mentala hälsa och den äldre patientens avvikande beteende. Diskussion: Utbildning av olika slag och praktisk träning kan vara ett sätt att få bukt med problemen med övergrepp genom att förbättra attityden gentemot de äldre patienterna. Uppmärksamhet bör även läggas på hur vårdpersonalen mår mentalt för att förhindra utbrändhet och negativ stress i vårdarbetet.

Bakgrund: Personer med ej akuta tillstånd utgör en betydande del av besökarna på en akutmottagning och det är av vikt att deras omvårdnad innehåller kvalitet. Hög patientgenomströmning medför ökad arbetsbelastning och stressiga situationer, vilket kan medföra att sjuksköterskan fokuserar på symtomen och människan glöms bort. Syftet med studien var att belysa hur personer med ej akuta tillstånd upplever omvårdnaden på en akutmottagning i Storbritannien och Sverige. Metod: Innehållsanalys gjordes av artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet visade att det fanns brister i omvårdnaden som påverkade vårdrelationen, tryggheten och lidandet hos de vårdsökande personerna. Slutsats: För att minimera onödigt lidande och skapa trygghet för personer i en beroendesituation bör sjuksköterskan fokusera mer på den enskilda individens behov.

Bakgrund: Ätstörningar är kända sedan flera hundra år tillbaka och i Sverige finns det uppskattningsvis ca 50 000 flickor/ kvinnor i åldrarna 13-30 år som lider av någon form av ätstörning. Patienterna med ätstörning upplevs ofta som svåra att vårda av sjuksköterskorna då de kan sakna sjukdomsinsikt och motivation till att genomgå behandling. Detta försvårar utvecklandet av en god vårdrelation som ligger till grund för ett bra behandlingsresultat. Syfte: Syftet med studien var att belysa de faktorer som har betydelse i det vårdande mötet mellan sjuksköterskan och patienten som behandlas för ätstörning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades med Graneheim och Lundmans modell. Travelbees omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram med fokus på den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Resultat: I resultatet framkom olika hinder och förutsättningar för uppbyggandet av en bra vårdrelation. Exempel på hinder som hade betydelse var sjuksköterskans kunskapsbrist och patientens brist på motivation. Förutsättningar för en bra vårdrelation var då sjuksköterskan såg patienten som en person och när denne upplevde sig sedd som individ. Slutsats: Det behövs ökad kunskap hos sjuksköterskorna för att kunna skapa bra vårdrelationer och en individanpassad vård.

Bakgrund: En sjuksköterska inom rättspsykiatrin ska kunna se patienten bakom brottet, ha modet att finnas kvar i alla situationer och ha ett förhållningssätt präglat av synen på alla människors lika värde. Sjuksköterskan har ett ansvar att främja patientens välbefinnande genom att förmedla trygghet och tillit i vårdrelationen under patientens vårdtid. Vårdrelationen är kärnan i vårdprocessen och grunden i vårdandet. För en god vårdrelation behövs en ömsesidig respekt mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskan behöver ha förmågan att uttrycka sig så att det skapar förtroende för att patienten ska känna tillit till henne. Hon behöver även vara trygg i sig själv och känna tillit till sin egen förmåga att klara av att vårda patienter inom rättspsykiatrisk vård. Vårdrelationen är berikande för sjuksköterskan som upplever att hon får mycket tillbaka från patienten. När sjuksköterskan får ta del av patientens tankar och känslor ges möjlighet att förstå patientens perspektiv på förväntan och behov i vårdrelationen. Då patienten blir förstådd kan det medföra att hen känner sig mer delaktig i sin vårdprocess. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av tillitens betydelse i vårdrelationen med patienten i rättspsykiatrisk vård. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Slutsats: Då patienten känner tillit och respekt från sjuksköterskan ökar möjligheten för en tillitsfull och hållbar vårdrelation. Detta gynnar både sjuksköterskan och patienten genom att vårdrelationen skulle kunna bli mer förtroendefull och trygg. Detta kan även medföra att patienten känner sig mer delaktig i vården vilket kan påverka vårdprocessen i positiv riktning. Förhoppningsvis kommer sjuksköterskor inom rättspsykiatrisk vård att kunna dra nytta av den kommande studien genom egna reflektioner över tilliten i vårdrelationen.

Sammanfattning   Titel: Patienters erfarenheter av diabeteskontroller på hälsocentraler. Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som kan orsaka flera olika komplikationer. För att undvika diabeteskomplikationer erbjuds patienter med diabetes typ 2 regelbundna kontroller. Sjuksköterskan har en viktig roll i behandlingen av dessa patienter, genom dialog och kompetens kan sjuksköterskan stärka patienten i sin diabetes. Med denna studie vill författarna ta tillvara på patienternas erfarenheter för att utveckla de återkommande diabeteskontrollerna på hälsocentralerna. Syfte: Att belysa de erfarenheter som patienter med diabetes typ 2 har av återkommande kontroller på vård-/ hälsocentral. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Nio patienter med diabetes som gick på regelbundna diabeteskontroller på vård-/ hälsocentral, intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. En kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultat: Vid analysen framkom tre huvudkategorier och sju underkategorier. De tre huvudkategorierna var: Vårdrelation, patienterna upplevde att de fick bra bemötande när de var på kontroll för sin diabetes. Vårdpersonalen ingav trygghet och förtroende. Patienterna kände sig delaktiga i sin diabetesbehandling och de kände att de fick det stöd som de önskade från vården. Kontinuitet, att möta samma kompetenta vårdpersonal på sina regelbundna diabeteskontroller var uppskattat av alla patienterna. Egenvård, informationen om egenvård upplevdes som tillräcklig. Slutsats: Med utgångspunkt från resultaten är det viktigt att patienter med diabetes får träffa samma vårdpersonal för att känna trygghet i vårdrelationen. För att frambringa en god vårdrelation förutsätter det att sjuksköterskorna kan möta patienterna i en jämbördig och ömsesidig vårdrelation. Studiens resultatet visar att det är viktigt att bekräfta och se patientens erfarenheter av att leva med diabetes.

Bakgrund Postoperativ smärta är ett återkommande fenomen trots mängden av tillgängliga behandlingsmetoder. Otillräcklig eller utebliven postoperativ smärtbehandling orsakar ett lindande för patienten och kan leda till komplikationer som gör vårdtiden längre än nödvändigt för patienten. Den förlängda vårdtiden orsakar ytterligare lidande för patienten. Syfte Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling av patienter som vårdas på sjukhus. Metod En systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar om sjuksköterskors erfarenheter om postoperativ smärtbehandling sammanställts. Sökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat Två teman med två kategorier vardera framkom om sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling: Hindrande faktorer med kategorier Tidsperspektivets betydelse samt Hierarki i organisationen. Underlättande faktorer med kategorier Vårdrelation och Kunskap och Kompetens. Slutsats Tidsaspekten upplevdes som den mest övergripande hindrande faktorn för sjuksköterskor i den postoperativa smärtbehandlingen då det fanns flera orsaker som gjorde att tid försvann från själva behandlingen. En god mellanmänskligrelation mellan sjuksköterskor och patient upplevdes som den mest övergripande underlättande faktorn för sjuksköterskor arbete.

Introduktion: Patienter i livets slutskede påträffas överallt i vården, det är sjuksköterskans uppgift att se till att patientens sista tid i livets blir så bra som möjligt. Vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient kan medföra att de känner en gemenskap och uppskattning för varandra. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient i livets slutskede ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Denna litteraturstudie har utgått från Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. En kvalitetsgranskning gjordes och detta resulterade i 11 vetenskapliga artiklar. Ur de 11 artiklarnas resultat framträdde fyra kategorier. Resultat: Resultatet mynnade ut i de fyra kategorierna: Att kunna förmedla trygghet, att kunna kommunicera, att engagera sig och vårdorganisation och kontinuitet. Dessa fyra kategorier grundar litteraturstudiens resultat. Resultatet påvisade att det finns en rad olika faktorer som påverkar vårdrelationen. Sjuksköterskan måste kunna förmedla trygghet till patienten likaväl som sjuksköterskan måste ha förmågan att kommunicera med patienten för att kunna utveckla en vårdrelation. Ett engagemang av sjuksköterskan krävs i vårdrelationen men även en ömsesidighet mellan båda parter krävs för att vårdrelationen ska kunna utvecklas. Tidsbrist och stressig vårdmiljö, tillsammans med arbetsbörda resulterade i brist på kontinuitet i sjuksköterskans arbete med patienten. Även närståendes frustration visade sig ha en påverkan på kontinuitet och skapandet av vårdrelationen.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress förekommer inom hälso- och sjukvården och uppkommer som en följd av belastande arbetsförhållanden, vilket skapar en obalans i sjuksköterskornas arbete. När sjuksköterskorna upplever arbetsrelaterad stress kan det inverka på den vård som de bedriver. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsrelaterad stress kan påverka vårdandet. Metod: En kvalitativ metod i form av intervjuer med allmänsjuksköterskor låg till grund för studien. De inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades därefter enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier kunde urskiljas; Helhetsbilden av patienten uteblir, Patientsäkerheten hotas och Patienterna upplevs reagera negativt på sjuksköterskornas stress. Slutsats: Arbetsrelaterad stress påverkar både sjuksköterskorna, patienterna och vårdandet. Sjuksköterskornas arbetsrelaterade stress medför att det är svårt att upprätthålla en god vård samt att bedriva ett patientsäkert arbete. Genom att uppmärksamma sjuksköterskor och chefer om problemet kan åtgärder vidtas och förutsättningar för att bedriva en god och säker vård kan öka.

No description available.