<p>När sjuksköterskestudenten är färdigutbildad skall denne ut i arbetslivet och ensam hantera de uppgifter och situationer som uppstår. För att klara av detta krävs att studietiden varit givande och gett möjligheter att utveckla förmågan att bilda en god relation med patienterna. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av relationen med patienter som de vårdat under den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie, denna byggde på tio kvalitetsgranskade artiklar som valdes ut efter sökning i databaserna CINAHL och Medline. Artiklarna granskades i sin helhet för att identifiera delar i materialet som gav svar på syftet. I resultatet framkom tre huvudkategorier. En var ”hämmande faktorer för patientrelationen”, där studenterna identifierade faktorer relaterade till både student, såsom rädsla på grund av okunskap, och patient, till exempel olika sjukdomstillstånd som gjorde situationen svårhanterlig. Den andra kategorin var ”främjande faktorer för patientrelationen”, där det framkom faktorer som studenterna ansåg var viktiga för att kunna skapa en relation, samt erfarenheter av den verksamhetsförlagda utbildningen, vilket studenterna ansåg gynna framtida interaktioner. Vidare var den tredje kategorin ”effekter av en god patientrelation” och i den identifierades vilka effekter relationen hade för patient och student. Sjuksköterskestudenter upplevde att denna relation gynnade patienters välbefinnande, samt främjade studenters personliga och professionella mognad.</p> / C-uppsats i Sjuksköterskeprogrammet.

No description available.

När sjuksköterskestudenten är färdigutbildad skall denne ut i arbetslivet och ensam hantera de uppgifter och situationer som uppstår. För att klara av detta krävs att studietiden varit givande och gett möjligheter att utveckla förmågan att bilda en god relation med patienterna. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av relationen med patienter som de vårdat under den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie, denna byggde på tio kvalitetsgranskade artiklar som valdes ut efter sökning i databaserna CINAHL och Medline. Artiklarna granskades i sin helhet för att identifiera delar i materialet som gav svar på syftet. I resultatet framkom tre huvudkategorier. En var ”hämmande faktorer för patientrelationen”, där studenterna identifierade faktorer relaterade till både student, såsom rädsla på grund av okunskap, och patient, till exempel olika sjukdomstillstånd som gjorde situationen svårhanterlig. Den andra kategorin var ”främjande faktorer för patientrelationen”, där det framkom faktorer som studenterna ansåg var viktiga för att kunna skapa en relation, samt erfarenheter av den verksamhetsförlagda utbildningen, vilket studenterna ansåg gynna framtida interaktioner. Vidare var den tredje kategorin ”effekter av en god patientrelation” och i den identifierades vilka effekter relationen hade för patient och student. Sjuksköterskestudenter upplevde att denna relation gynnade patienters välbefinnande, samt främjade studenters personliga och professionella mognad. / C-uppsats i Sjuksköterskeprogrammet.

Sammanfattning Bakgrund: I Sverige finns 30 000 – 40 000 personer med psykosdiagnos. Dessa är en utsatt grupp avseende metabola riskfaktorer, dels utifrån konsekvenser av sjukdomen, men också med anledning av den antipsykotiska medicineringen. Därför rekommenderas screening för metabola riskfaktorer i förebyggande syfte och för tidig upptäckt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka personals erfarenheter av hinder och framgångsfaktorer i screeningarbetet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 7 personal som arbetade med metabol screening på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Data analyserades via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att personalens engagemang och intresse var mycket viktigt för att screening skulle prioriteras. Vårdrelationen beskrevs som betydelsefull för motivationsarbetet. Tankar framfördes om möjliga förbättringar såsom att koncentrera arbetet med screening till en bestämd tidsperiod varje år för ökat fokus. Att skapa en påminnelsefunktion i det befintliga datajournalsystemet var en annan tanke. Slutsats: Studien visade att ökad tidspress och låg efterfrågan av resultatet krävde högt engagemang och intresse hos personalen för genomförande av screening. Nyckelord: screening, metabolt syndrom, neuroleptika, psykos, vårdrelation

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett kroniskt smärttillstånd där diagnosen sätts utifrån patientens subjektiva upplevelser kring sina besvär. Personer med fibromyalgi känner ett lidande som härrör ur en ständig och oförutsägbar smärta och trötthet. De känner också att omgivningen inte förstår deras smärta då sjukdomen är osynlig. Många läkare vittnar om svårigheter i kommunikationen med patientgruppen samt till viss del en skeptisk syn på sjukdomen. Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med sjukvården hos patienter med fibromyalgi. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg baserad på 12 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Medline och Pubmed. Resultat: Fem huvudteman identifierades i artiklarnas resultat: Vägen till diagnos, Upplevelsen av dåligt bemötande och att inte bli tagen på allvar, Att på egen hand söka kunskap för att hantera brister i sjukvården, Att bli förstådd och lyssnad till samt Mötet med medpatienter. Dessa delades sedan in i subteman. Resultatet visar att många patienter med fibromyalgi upplever att de inte blir trodda på av sjukvårdspersonalen. De upplever också att sjukvårdspersonal ofta antyder att fibromyalgikerna snarare lider av psykiska besvär. En diagnos gav ett namn på besvären och medförde en känsla av legitimitet till smärtan. Att som patient bli lyssnad till och tagen på allvar samt att bli remitterad till en specialistklinik var något som medförde en positiv upplevelse av vården. Diskussion: Enligt patienternas berättelser om mötet med sjukvården upplever patienterna ett lidande som kan kopplas till Dahlbergs fynd om att då patienten blir förnekad som en lidande människa uppstår ett vårdlidande. Utifrån patienternas berättelser kan man tolka att många vårdare inte ser till patientens livsvärld. Att vårda utifrån patientens livsvärld skulle innebära att patientens upplevelse av smärta inte förnekas, trots att inga objektiva fynd står att finna.

<p>SAMMANFATTNING</p><p> Taktil massage är ingen djupgående massage, den verkar främst genom beröring på huden. Genom beröringen frisläpps hormon i kroppen som bidrar till att människan känner välbehag. Beröringens betydelse är viktig för att stärka vårdrelationer, lindra lidande och på så sätt få patienterna att känna välbefinnande. I palliativ vård uppstår ofta beröringsbrist, det är då viktigt som vårdpersonal att veta betydelsen av beröring. <em>Syftet</em> med studien är att belysa upplevelsen av taktil massage som ett komplement i det palliativa vårdandet. <em>Metoden </em>utgick från kvalitativ ansats och genomfördes som en litteraturstudie utifrån sex artiklar. Artiklarnas kvalitet granskades utifrån en kvalitativ granskningsmall och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. <em>Resultatet</em> visade att taktil massage i palliativ vård skapade osynliga band mellan vårdare och patient. Taktil massage lindrade oro, dödsångest och rädsla för vad som komma skall. Patienterna kände känslan av att vara i nuet, ett existentiellt andrum. Kroppsliga symtom minskade så som smärta, sömnproblem, förstoppning, hjärtklappning och skakningar. Resultatet av litteraturstudien är informativ för all vårdpersonal eftersom taktil massage kan användas på alla patienter som så önskar. Taktil massage bidrar till ett nytt redskap för vårdandet som inbringar goda effekter.   </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Vården på en intensivvårdsavdelning är högteknologisk där tekniken ses som ett hjälpmedel i vårdandet för intensivvårdssjuksköterskan. Det finns dock en risk att tekniken kan ges företräde i intensivvårdssjuksköterskans arbete på bekostnad av patientens behov av mänsklig närhet, beröring och lyhördhet. Tekniken kan bli ett hinder för mellanmänsklig kontakt eftersom den riskerar att distrahera intensivvårdssjuksköterskans arbete med patienten. Ämnet är inte noga studerat, vilket föranleder genomförandet av denna studie där syftet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans samspel mellan teknik och patient. För att besvara studiens syfte har tio kvalitativa icke deltagande observationsstudier inne på patientsal genomförts, på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige. Observationernas fältanteckningar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar framförallt att datorn och övervakningsskåpet var de tekniska hjälpmedel som fångade uppmärksamhet och fokus av intensivvårdssjuksköterskan. Samtidigt kunde det ses att intensivvårdssjuksköterskan tog sig tid att informera patienten om den tekniska apparatur som användes på patientsalen. Slutsatsen är dock att en betydande del av intensivvårdssjuksköterskans tid och uppmärksamhet går till att sköta den tekniska utrustningen, tid som tar fokus från patienten. Tekniken inom intensivvården bör ses som ett hjälpande komplement till den omvårdnad intensivvårdssjuksköterskan ämnar att ge och därmed skapa ett samspel mellan teknik och patient.