Den miljö som dagens informationssystem (IS) befinner sig i kommer att förändras och bli mer komplex (Lindencrona, 2000). Lindencrona (2000) menar att de nya IS som skapas kommer att utvecklas genom att de befintliga systemen integreras med nya resurser. Företag kan besparas stora kostnader vid en utvecklingsprocess genom att nya resurser integreras med det befintliga systemet (Lyttinen & Zhang, 2000). Den systematiserade kunskap som finns på marknaden idag behandlar främst återanvändning och integrering av källkod. Aggestam (2001) har i sitt examensarbete identifierat fyra olika aktiviteter som sker i VAD-fasen vid vidareutveckling av befintliga IS. En av dessa aktiviteter är att fatta beslut. Detta arbete har genom en enkätundersökning identifierat de beslut som företag fattar i VAD-fasen då de vidareutvecklar sina befintliga IS. Resultatet från studien tillför kunskap till ytterligare forskning som bör göras för att få fram metoder för utveckling av de IS som kommer att skapas utifrån vidareutveckling och integrering av befintliga IS.

Utmärkande för morgondagens IS är att integrera befintliga resurser med nya IS (Lindencrona 2000), dvs att vidareutveckla i stället för att nyutveckla. Då det saknas systematiserad kunskap om den utvecklingsprocess som äger rum då morgondagens IS ska utvecklas är det av yttersta vikt att arbeten vars syfte är att belysa denna process genomförs. Syftet med denna rapport är att undersöka vilka olika aktiviteter som går att identifiera i VAD-fasen, processen fram till kravspecifikationen, då ett administrativt informationssystem ska vidareutvecklas. Inom ramen för detta examensarbete har en litteratur-survey, fokuserad på att samla in material som detaljerat belyser VAD-fasen, utförts. För att samla in material som möjliggör en identifiering av olika aktiviteter i VAD-fasen då ett IS ska vidareutvecklas, har en enkät- respektive en intervju-undersökning av olika organisationer inom aktuell population genomförts. Då det insamlade materialet analyserats har i VAD-fasen följande fyra olika aktiviteter kunnat identifieras då ett IS ska vidareutvecklas: · Fatta beslut · Utföra undersökningar med hjälp av informationsinsamlande aktiviteter · Författa dokument · Deltaga i diskussioner Det erhållna resultatet innebär en god plattform att utgå ifrån då ytterligare forskning ska göras inom området och då metoder för utvecklingen av morgondagens IS ska utvecklas och arbetas fram.

No description available.

Denna kvalitativa studie syftar till att studera vilka motivationer vi kan finna hos de som modifierar det digitala spelet Elder Scrolls V: Skyrim, samt vad det är de modifierar. Inom studiens ramar knyter vi även samman motivationer och modifikationer. Vi presenterar även relaterad forskning samt introducerar ämnet digital spelmodifiering. Slutsatsen vi kommer fram till är att det finns flera motivationer av varierande slag, vilka kan knytas till flertalet modifikationskategorier. Vi kommer även fram till att vår slutsats kan kopplas till det modifikations-community som är knutet till Elder Scrolls V: Skyrim, nämligen ‘Nexus’, genom att vi använder oss av den kulturella kontexten. / This qualitative study is aimed at studying what motivations can be found among those who modify the digital game Elder Scrolls V:Skyrim, and what it is that they modify. Within the confines of this study we also connect motivations and modifications. We also introduce related research and the subject of digital game modification. The conclusion we arrive at is that there are varied motivations that can be connected to several modification categories. We also conclude that our conclusion can be tied to the modification forum for Elder Scrolls V: Skyrim, called ‘Nexus’, in regards to cultural context.

Most current designs for Left Ventricular Assist Devices (LVAD) are based on rotary pumps due to their small size and lack of valves. However, the majority of FDA approved LVADs are larger, positive displacement pumps. One reason for this may be because positive displacement pumps produce pulsatile flow, similar to that of the natural heart, while rotary pumps produce continuous flow. Continuous flow has been shown to support the circulation for short periods of time during open-heart surgery, but it has seen limited success with long-term support. It is thought that pulsatile flow provides many metabolic advantages to patients with high total peripheral resistance (TPR) and lower flowrates. This study focused on modifying a continuous flow multiple disk centrifugal pump (MDCP) into a pulsatile pump, to allow for the combined benefits of the pulsatility from positive displacement pumps and the small size and valveless design of rotary pumps. An efficiency study was carried out by evaluating the hydraulic work output and the power requirements of the pump. The pump was evaluated in both pulsatile and continuous flow modes. In continuous mode, the pump was able to maintain a flow of 5.5 L/min against a pressure head of 60mmHg at 1155rpm. Other LVADs have reported rotational speeds around 2400rpm for centrifugal and 10,000rpm for axial pumps to produce flows around 5 L/min. This indicates that the MDCP is capable of producing flowrates at lower rotational speeds than other LVADs, lessening the mechanical wear of the parts, thus potentially increasing the device's lifespan. In pulsatile mode, cardiac outputs of 5 L/min were achieved against a 55/27mmHg outlet pressure. Higher pressures were unattainable with our current testing apparatus, but the results from the pulsatile tests prove that the MDCP can be operated in a pulsatile fashion and produce normal flowrates at low pressures. The pump efficiency was lower than expected, around 0.7-9% in continuous mode and 3-18% in pulsatile mode, consuming 3.5-28W and 0.5-2.3W, respectively. Utilizing a smaller motor may produce higher efficiencies, since the power requirements will be less without decreasing the flowrates, but a further study should be conducted in order to verify this.

Denna studie handlar om det uppdrag och den utmaning som alla verksamma lärare står inför, att ge extra anpassningar och särskilt stöd till alla elever som har svårigheter. Enligt den Svenska Dyslexiföreningen finns det ingen exakt siffra på hur stor andel av befolkningen som har dyslexi. De flesta forskare anger att det är någonstans mellan 5–8 procent av befolkningen som har dyslexi. Vanligtvis finns inte en färdigutredd dyslexidiagnos hos dessa barn vid skolstarten (Myrberg 2009, s. 323) utan det är långt senare som eleven kanske får en bekräftelse på sina svårigheter. Denna intervjustudie undersöker därför vad som motiverat och hjälpt några elever med dyslexi i deras tidiga läs- och skrivundervisning. En jämförelse har sedan gjorts mellan två olika respondentgrupper för att se ifall det finns någon skillnad mellan vilka faktorer som elever i grundskolan idag upplevde som viktiga jämfört med de elever som gick i grundskolan för 15–20 år sedan. Studiens syfte är att synliggöra vad elever i 10–11 årsåldern samt vuxna i 20–30-årsåldern med dyslexi, i efterhand upplevde och såg som betydelsefulla framgångsfaktorer i den tidiga läs- och skrivutvecklingen. I denna studie har en fenomenologisk forskningsmetod och intervju som redskap använts för att samla in studiens data. Respondenterna som deltagit i studien har varit två elever i 10–11-årsåldern och två vuxna i 20–30-årsåldern. De har fått besvara frågor om hur de upplevde den tidiga läs- och skrivundervisningen och vad det var som gjorde att de orkade kämpa vidare trots läs- och skrivsvårigheter. Resultatet som framkommit i denna studie har analyserats med hjälp av en fenomenologisk analysmodell och utifrån en teoretisk ram med ett relationellt perspektiv. Resultatet av denna studie visar att respondenterna upplevt en rad betydelsefulla faktorer i den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Två framgångsfaktorer som samtliga respondenter var eniga om var att en god lärarrelation och att möjligheten till undervisning i en liten grupp haft en avgörande roll i deras tidiga läs- och skrivutvecklingen. Vidare visar resultatet att respondenterna såg fördelar med att använda sig av praktiskt material, så som plockmaterial och lathundar, som ett komplement för att motivera läs- och skrivundervisningen. Respondenternas upplevelse av fenomenet, att vara dyslektiker, har varit påtaglig under deras tidiga skolår och de vittnar om att skolstarten var tuff eftersom de till en början inte fått sina läs- och skrivsvårigheter bekräftade. Det var relationerna och de konkreta anpassningarna som bidrog till att de orkade kämpa vidare och som till slut gjorde att de övervann sina svårigheter och blev läs- och skrivkunniga.

No description available.

In this qualitative user evaluation, users from the Krami-programme in Borlänge have been interviewed on what they consider to have been positive changes in their social situation after participating in the programme. The respondents also point out factors in the programme that have supported these changes. The method consisted of interviews with five men who have undergone the Krami programme. The results show that Krami primarily helps the users to get an employment which results in the repeal of criminogenic factors. This plays an important part in the positive change of the users self-esteem, which tends to lead towards ”unlabeling” of the individual as “criminal”. The study also indicates other factors in the program that the users found helpful in their process of change highlighting the interaction between authorities, the approach of the Krami- staff and also the common rules that the participants has to agree upon. The users also poins out the importance of ones own motivation for changes to take place. / I denna kvalitativa brukarutvärdering har brukare från Krami-programmet i Borlänge intervjuats om vad de anser varit positiva förändringar i deras sociala situation efter att de genomgått programmet och vad i programmet de ansett har gynnat dessa förändringar. Studien visar att Krami främst hjälper brukarna att få ett arbete vilket i sin tur resulterar i upphävandet av kriminogena faktorer. Detta är en viktig del i en positiv förändring av brukarnas självkänsla vilket slutligen leder till ”avstämpling” från stämpeln som ”kriminell”. Studien indikerar också andra faktorer i programmet som brukarna anser vara betydande i sin förändringsprocess vilka är: samverkan mellan myndigheter, Krami-personalens förhållningssätt och de regler som brukarna måste vara överens om att hålla. Slutligen pekar brukarna också på betydelsen av den egna motivationens betydelse för förändring.

Vi har valt att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv studera problematiken inom tränarrollen i att balansera ett lags välmående samtidigt som man strävar efter att nå resultat. Syftet med vår studie är att få en ökad förståelse för vad som kan vara bra att tänka på som tränare för att i styrning kunna kombinera fokus på resultat och välbefinnande på ett optimalt sätt. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har genomfört observationer och kvalitativa intervjuer för att samla in vårt material. Vi har arbetat induktivt utifrån vår empiri och har använt oss av teorier kring socialisationsprocesser, interaktionsritualer, intersubjektivitet och idrottens fenomenologiska struktur för att få en förståelse och skapa ett sammanhang för vår data. Vi har även använt oss av tidigare forskning kring idrottsledarens sociala roll, ledarskap & styrning och elitcoachers syn på sig själva för att få en ökad förståelse och för att läsarna ska få en bredare bild kring vår frågeställning. För att kunna nå och sträva efter resultat och samtidigt ha en grupp som mår bra krävs en tydlig kommunikation från ledare och organisation. För att balansera upp välmående och samtidigt sträva efter resultat krävs det en förståelse hos spelarna över de besluts som tas.

Studiens syfte har varit att undersöka huruvida individer som väljer att utbilda sig i en kommunikationsmodell upplever förändring i interaktion med andra människor efter avslutad utbildning. Studien är kvalitativ och grundar sig på en hermeneutisk forskningsansats vilket innebär att vi har tolkat några individers upplevelser av sin utbildning i Nonviolent Communication (NVC), både före, under och efter utbildningen. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med en man och åtta kvinnor. Åldern på respondenterna har varierat och de har arbetat eller arbetar inom olika sociala yrken. I tolkningen av det empiriska materialet spelar Randall Collins begrepp interaktionsritualer en viktig roll i tydningen av utbildningstillfällets betydelse för respondenterna. Moira Von Wrights tolkning av George Herbert Meads olika begrepp är vår andra huvudteori, och den blir relevant i förhållande till den perspektivväxling som många av respondenterna beskriver att de upplevt efter utbildningen. Von Wright beskriver två möjliga perspektiv människor betraktar varandra på i interaktion, ett punktuellt och ett relationellt perspektiv. Arlie Hochschilds begrepp emotionellt arbete är relevant eftersom NVC som modell handlar om att förstå känslornas betydelse. Ulla Holms tankar om empatins två riktningar fyller även dessa en viktig funktion i uppsatsen eftersom vi tolkar det som att respondenterna pendlar mellan den känslomässiga empatin och den intellektuella empatin och att båda behövs. I uppsatsen finns en sammanfattning av intervjuerna med respondenterna, där de beskriver hur de har formats och påverkats av sina upplevelser under och efter sin utbildning i NVC. Det har även framkommit att respondenternas intentioner är att leva upp till ett relationellt förhållningssätt och att möta andra individer som ett vem, vilket är Von Wrights begrepp, och att denna förmåga ökat efter utbildningen. Men det har även visat sig att det finns omständigheter som styr respondenterna mot ett punktuellt perspektiv och i interaktion möter andra som Von Wrights begrepp ett vad. Dock finns det en medvetenhet hos respondenterna när förflyttningen mellan att möta och se andra som ett vem till ett vad eller tvärtom sker.