Syftet med denna studie är att undersöka förskolepersonals syn på kvalitet samt faktorer som påverkar arbetet med kvalitet. Undersökningen utgår från två förskolechefer och två arbetslag. Till studien har kvalitativforskningsmetod valts och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatdelen visar vad informanterna har för syn på kvalitet och vilka faktorer som enligt dem påverkar arbetet med kvalitet. Centrala faktorer som har framkommit är tidsbrist, samarbete och förskolechefens roll. I vår diskussion diskuteras resultatet på hur kvaliteten påverkas av många olika faktorer men att det i stor del mest beror på förskolechefer och förskolechefers pedagogiska ledning.

Enligt den senaste revideringen av Lpfö18 skall förskolan ge barnen en grundläggande förståelse för digitala verktyg. Förskolläraren ansvarar för att varje barn får möjlighet att hantera digitala verktyg, vilket kan stimulera utveckling och lärande. Samtidigt rekommenderas regelbunden fysisk aktivitet för att främja barnens hälsa och livslånga lärande. Förskolan behöver balansera innehållet i läroplanen och ge barn kunskaper kring digitala verktyg och samtidigt bidra till en hälsosam nivå av fysisk aktivitet. Förskolan behöver sammanfläta dessa två aktiviteter för att kunna få en balans och en bra undervisning. Syfte: Syftet med denna studie har varit att beskriva hur barnskötare och förskollärare använder digitala verktyg i den dagliga verksamheten för att främja pulshöjande aktivitet. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger vid två olika förskolor inom samma kommun. Resultat: Pedagogernas intresse för digitala verktyg spelade stor roll. Pedagoger som var intresserades av digitala verktyg använde många olika typer av verktygen för att skapa olika miljöer i verksamheten och främja barnens engagemang, lust och lärande. Stor vikt lades vid planering men även spontanitet. Några pedagoger fann inte arbetssättet med digitala verktyg inspirerande och många behövde mer tid och utbildning för att känna sig trygga med att arbeta och genomföra undervisning med digitala verktyg. Diskussion: Digitala verktyg kan anses skapa större möjligheter för pedagoger att röra sig i en barngrupp och erbjuda individuellt stöd och på så vis bidra till att fler barn når sin proximala utvecklingszon. Vidare kan de digitala verktygen främja gruppaktiviteter vilket kan öka graden av imitation hos barnen, vilket främjar lärandet men även bidrar till en högre grad av kollegialt lärande.

The thesis deals with a concept and creation of classifiers of defects found on continuous production lines. The first part presents an overview of methods used for image classification and a analysis of defects. The main part of the thesis consist of a description of created classifier interface and graphical user interface for classifier. The last part sums up reliability of each implemented classifer.

The essay presents the basic characteristics of human speech recognition, describes systems for the detection of key words and further deals with the proposal of each decoder blocks divided into three chapters. The first one describes the operations that are performed before the signal distribution of the framework and the segmentation. The second chapter describes the calculation of short-term energy, the number of zero passes and self-correlative, prediction and Mel-frequency cepstral coefficients. The third chapter, which describes the design of the block decoder, describes the method of dynamic time destruction and the method based on hidden Markov model. The final part of the essay describes decoders working with a speech and a proposal for a simple decoder working with isolated words, which was based issued and tested based on the preceding chapters.

This paper is focused on identification of pauses in noisy speech signal and following filtering of the noise from the signal. Firstly the signal processing methods are theoretically described, then voice activity detectors and in the end noise filtering methods are described. Several voice activity detectors were created and their pause detection rate was compared.

Vid införande av ny teknologi till en användares liv är det svårt att garantera den positiva effekt som eftersträvas. För att nå den positiva effekten krävs det att teknologin har en inbyggd egenskap, användbarhet. Användaren ska kunna se hur den nya teknologin hjälper denne att nå sina mål på ett ändamålsenligt, effektivt och tillfredsställande sätt i en given kontext. Men vilken effekt har tid i sammanhanget, kan tid hjälpa eller stjälpa en användare att uppleva en hög användbarhet. Studiens syfte är att undersöka hur användare inom en specifik verksamhet som genomgått ett skifte av IT-system, upplever systemets användbarhet samt om, och i så fall hur, upplevelser av användbarhet förändras över tid. För att undersöka detta har en enkätundersökning och fyra stycken intervjuer utförts för att samla in data som sedan analyserats. Studien visar att användarna inom verksamheten anser att systemet har en mer än okej användbarhet. Studien visar också att en användares upplevelse kring användbarhet formas av en mängd olika faktorer. Dessa faktorer är användarvänlighet, användarupplevelse, olika kontexter som finns runt om den nya teknologin, hur relevant teknologin är för att uppnå användarens mål och om resultaten för effektivisering är tydliga. Slutligen så visar studien att tid kan ha en effekt på hur en användare formulerar sin uppfattning kring ett systemets användbarhet. Dels på ett negativt sätt genom en upplevelse kring ökning i återkommande problem och ändringar i systemets gränssnitt. Tid kan även forma en användares upplevelser på ett positivt sätt med ändrad attityd inom arbetsgruppen samt uppdatering i systemets gränssnitt.

No description available.

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers syn på samlingens syfte, innehåll och form, samt att studera deras syn på barns inflytande under samlingen. Vår studie har utgått från frågeställningarna: När beskriver pedagogerna att samlingen sker i förskolan? Hur beskriver pedagogerna samlingens form i förskolan? Vad beskriver pedagogerna att samlingen har för innehåll i förskolan? Varför beskriver pedagogerna att samlingen används i förskolan? Vårt arbete börjar med en inledning där vi lyfter fram olika uppfattningar av samlingen. Därefter går vi igenom den tidigare forskning vi kopplat till vårt syfte med studien, där vi uppmärksammar styrning, undervisning, struktur, delaktighet och inflytande som olika aspekter av samlingen som moment. Med utgångspunkt i de didaktiska frågorna presenteras sedan valda teoretiska perspektiv och analytiska begrepp. Vi går därefter vidare till att beskriva den kombinerade ansats vi valt att ta avstamp i. Vi presenterar en kvantitativ enkätstudie med en kvalitativ tolkning samt övriga metoder som vi använt oss av för att samla in material för studien.För majoriteten av våra respondenter ansågs samlingen ha en betydelsefull roll för verksamheten, där delaktighet, inflytande och undervisning beskrevs som centrala delar. Resultatet av studien visar att det finns en stor variation gällande syftet med samlingen i förskolan. Samlingens innehåll och form skapas till följd av samlingens syfte. På så sätt synliggör resultatet också hur de didaktiska frågorna verkar tillsammans och bildar en helhet.

Nepřesnosti při výrobě a sestavení rotačně souměrné čočky a deflektrou a jejich přesného zařazení do elektronově optického systému se projeví jako dodatečné pole příslušné symetrie, které deformuje ideální zobrazení. Tato dodatečná pole dokážeme spočítat pomocí metody konečných prvků v programu EOD. Toleranční analýza spočívá ve stanovení požadavků na rozměry a sestavení jednotlivých prvků a jejich částí. Korekce vad seřízení pak spočívá v určení typu a polohy korekčních vychylovacích cívek a multipólů tak, aby se tyto dodatečné vady odstranily, nebo aby se minimalizoval jejich vliv. Cílem disertační práce je analýza projevů vad seřízení a chování neseřízených systémů prozařovacích elektronových mikroskopů.

I detta arbete undersöks niondeklassares attityder gentemot bildämnet, graffiti samt den illegala aspekten av graffiti. Graffiti är ett visuellt uttryck vars vara eller icke vara i skolans bildämne är omdebatterat. I förhållande till Jan Thavenius (2003) resonemang om skolans rädsla för att införliva en radikal estetik i undervisningen framstår graffiti som ämnesstoff som en välkommen didaktisk utmaning. Skeptiker menar dock att undervisning kring graffiti i skolan riskerar att uppmuntra illegalt klottrande. Med utgångspunkts i didaktikens vad-fråga reds en del av denna problematik ut. Texten syftar dels mot att undersöka om ungdomar uppfattar graffiti som ett meningsfullt fenomen. Med litteraturens definition av graffiti, en exkluderande, extremt sluten subkultur, tycks detta långt ifrån självklart. Utifrån en andra frågeställning undersöks dessutom huruvida infölivandet av graffiti i bildundervisningen påverkar elevernas attityder till dess illegala aspekt. I arbetet redovisas resultaten av en kvantitativ enkätundersökning, genomförd vid två olika skolor i södra Sverige. En analys av dessa visar att graffiti fungerar bra som svar på didaktikens vad-fråga. Niondeklassare uppfattar graffiti som ett meningsfullt fenomen – vilket i förlängningen kan ha potential att motivera dem i deras lärande. I arbetet konstateras dessutom att undervisning kring graffiti tycks påverka elevernas syn på dess illegala aspekt, men på så sätt att de i.o.m. undervisningen blir mer benägna att ta avstånd från illegal graffiti.