Institutionen Textilhögskolan är en fristående del av Högskolan i Borås. Skolan har en lång och genuin textilhistoria. Textilhögskolan har genom sitt breda utbud av utbildningar kunnat bygga upp en kombination av olika kompetenser inom hela den textila värdekedjan och blivit en viktig aktör.Syftet med vår undersökning är att utreda och tolka hur en organisation som Textilhögskolan i Borås kan arbeta med brand management och vad dess befintliga varumärke kommunicerar mot sin omgivning.Söktrycket på de flesta av Textilhögskolans utbildningar har ökat vilket vi antar har bidragit till en ökad popularitet av varumärket. Det här anser vi även visar att varumärket Textilhögskolan erbjuder eftertraktade utbildningar, men frågan vi ställer oss när vi läser statistiken är vad varumärket kommunicerar. Räcker det att vara eftertraktad hos blivande studenter och vad anser företag att Textilhögskolan representerar? Textilhögskolan bör kunna sticka ut i mängden av textil- och modeutbildningar i Sverige och utmärka sig med sina speciella kvaliteter och inriktningar.Studien fokuseras kring följande problemformuleringar: Hur bör Textilhögskolan arbeta med sitt varumärke? Vad kommunicerar varumärket Textilhögskolan idag om dess faktiska verksamhet och sina tillgångar? Hur kan Textilhögskolans arbete med varumärket förankras i befintliga varumärkesteorier?Vår studie är kvalitativ och har utförts med kvalitativa djupintervjuer med personal, studenter och andra externa aktörer som har anknytning till Textilhögskolan.Vår studie visar att trots oorganiserad marknadskommunikation är varumärket starkt förankrat såväl internt som externt med en tydlig identitet som signalerar trovärdighet, textilt kunnande i en kreativ miljö med högt i tak där ingenting är omöjligt. Studien visar även att Textilhögskolan bedriver en varumärkesbyggande process som är okordinerad. / <p>The Swedish School of Textiles is an independent part of the University of Borås. The school has a long and genuine history of working with textiles. The Swedish School of Textiles has through its wide range of training courses build a combination of different skills within the entire textile value chain and become a major player.</p><p>The aim of our study is to investigate and interpret how an organization as the one at The Swedish School of Textiles is working with brand management and what its existing brand communicates with its surroundings.</p><p>Sought pressure on most of the The Swedish School of Textiles courses has increased as we adopt it has contributed to increased popularity of the brand. This, we believe also shows that the mark The Swedish School of Textiles offers sought-after training, but the question we ask ourselves, when we read the statistics, are what the brand communicates. Is it enough to be coveted by future students and what the company believes that The Swedish School of Textiles represent? The Swedish School of Textiles should be able to stand out in the amount of textile and fashion courses in Sweden and distinguished by their special qualities and orientations.</p><p>The study focused around the following problem formulations: How should the Swedish School of Textiles work with their brand? What brand communicates The Swedish School of Textiles today with its actual business and its assets? How can the Swedish School of Textile work with their brand, rooted in existing theories of brand management?</p><p>Our study is qualitative and has performed with qualitative interviews with staff, students and other external stakeholders related to the Swedish School of Textiles.</p><p>Some of the results we can see are that the Swedish School of Textiles conducts an un co-prescribe able brand building process. Our study shows that despite disorganized market communication the brand is strongly grounded internally and externally with a clear identity to signal credibility, textile know-how in a creative environment with high ceilings where nothing is impossible.</p><p>Program: Textilekonomutbildningen</p>

<p>Ett organisationsvarumärke har flera påtagliga fördelar: Det förmedlar ett företags kärnvärden, det ger företaget en möjlighet att särskilja sig från sina konkurrenter och det utgör en överlägsen kommunikationsfördel gentemot företagets intressenter. Med detta sagt är ett starkt organisationsvarumärke eftersträvansvärt. För att lyckas med organisationsmarknadsföring krävs dock att hela företaget organiserar sig och deltar och här är den interna kommunikationen i organisationen nyckeln för att lyckas på lång sikt. Följaktligen är syftet och utgångspunkten i denna uppsats att; undersöka IBMs strategi "En smartare planet" med fokus på den interna kommunikationen i företaget utifrån de anställdas egna upplevelser – med motivet att möjliggöra en jämförelse med den normativa teori som berör organisationsvarumärken. För att uppfylla vårt syfte utför vi en fallstudie eftersom vi undersöker en specifik organisation och då vill avgränsa oss i tid och rum. Undersökningen visar att IBM begagnar sig av nydanande kommunikationsmetoder som skapar möjligheter till kommunikation mellan ledning och anställda som tidigare ansetts vara omöjliga. Studien visar att det senaste decenniets tekniska utveckling har medfört nya interna kommunikationsmöjligheter och gjort ämnet till ett högintressant forskningsområde.</p>

<p>Städer blir i dagsläget mer och mer konkurrensutsatta och trenden är att samhället förändrasfrån ett industrisamhälle till att vara mer upplevelseorienterat där framför allt turistnäringen blir allt viktigare. Genom strategiskt varumärkesbyggande har städer möjlighet att skapa sig ett starkt varumärke som kan frambringa en konkurrensfördel.</p><p>En svensk stad som har arbetat framgångsrikt inom detta område, som i teorin kallas city branding, är Göteborg genom sitt bolag Göteborg & Co som aktivt jobbar med marknadsföring och destinationsutveckling. I denna studie undersöks hur Göteborg & Co har arbetat med att utveckla Göteborg till en framgångsrik destination.</p><p>Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med respondenter från samtliga affärsområden inom Göteborg & Co. Resultatet visar på att varumärket Göteborg har skaffat sig en styrka genom Göteborg & Co:s arbete med faktorer som långsiktighet, helhetstänk, framtidsvisioner och framförallt; samverkan.</p> / <p>Today cities are getting more and more exposed to competition from other cities around the world. The community is changing from an industrial community towards a community focused on experiences where the tourism industry is more important to cities to survive the competition. Through strategic branding cities have the opportunity to create a competitive advantage.</p><p>A Swedish city that has been successful in this subject area, theoretical called city branding, is Gothenburg. They have through their company Göteborg & Co been taking an active part in the work of marketing and destination development regarding the city of Gothenburg. This paper survey how Göteborg & Co through development has been working to make Gothenburg become a preferred destination for tourists, meetings and events.</p><p>The survey has been carried out through a qualitative method with respondents working in all different business areas within Göteborg & Co. The result shows that the strength in the brand Göteborg have been created through Göteborg & Co:s long-term work which is symbolized by factors like overall thinking, future perspective and most important;</p><p>cooperation.</p>

<p>Corporate Storytelling är ett relativt nytt begrepp inom marknadsföringsområdet. Mycket kortfattat kan det förklaras som en teknik där företag använder sig av berättelser för att förpacka varumärkets värderingar på ett fängslande sätt. På så sätt hoppas företaget väcka engagemang och intresse hos konsumenten samt få åhöraren att föra budskapet vidare. Corporate Storytelling är svårt att kvantifiera, då alla företag och deras berättelser är unika. Därför har vi valt att selektera en specifik grupp företag – Sveriges kungliga hovleverantörer. Dessa 140 företag har alla en sak gemensam, de levererar varor till hovet och har därmed både individuella och gemensamma berättelser kring detta. Uppsatsens syfte är dels att definiera Corporate Storytelling inom extern kommunikation, dels att undersöka om, och i så fall hur, de kungliga hovleverantörerna arbetar med detta verktyg. Slutligen är uppsatsens målsättning att kunna leverera ett antal råd till de kungliga hovleverantörerna, som skulle kunna vara intresserade av att arbeta med Corporate Storytelling. För att uppnå vår målsättning genomfördes en kvalitativ enkätundersökning där 38 företag svarade på ett frågebatteri via e-post. Resultatet av undersökningen ställdes därefter mot en teoretisk grund skapad utifrån ett större antal teorier samt en längre intervju med den professionelle Corporate Storytellern Matts Heijbel. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att hovleverantörskapet fungerar som en garanti för kvalité, gångbar både i Sverige och i utlandet. Dock har det även framgått att det inte är helt lätt för företagen som förtjänat utnämningen att fullt ut dra nytta av den, mycket tack vare reglerna kring det hela samt oviljan att överexponera eller urvattna hovleverantörskapet. Corporate Storytelling har i detta sammanhang visat sig vara ett användbart verktyg för att förmedla styrkorna kring hovleverantörskapet.</p>

Bakgrunden till uppsatsen ligger i den ökande betydelsen av varumärken och bristen på litteratur som behandlar språkets roll, särskilt ur ett språkvetenskapligt perspektiv, i varumärkesbyggandet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur varumärkesstrategin speglas i den språkliga utformningen av ett företags annonser. Tillvägagångssättet för undersökningen är en språkvetenskaplig textanalys av ett antal annonstexter vars resultat sedan jämförs med exempelföretagets varumärkesstrategi. Som exempelföretag används Sandvik AB. Information om Sandviks varumärkesstrategi har inhämtats främst genom sekundärdata men kompletterats med primärdata. Resultatet av undersökningen är att de undersökta texternas utformning tämligen väl speglar varumärkesstrategin. Vidare har en teoretisk diskussion kring varumärkesbyggande, kommunikation och språk, med exempel från undersökningen, lett fram till att den språkliga utformningen av kommunikationsmaterial är av betydelse då den fungerar som en förlängning av företagets identitet. Om den språkliga utformningen stödjer eller förstärker varumärkesstrategin underlättas kommunikationen vilket i förlängningen ökar företagets varumärkeskapital. Slutligen har undersökningen visat att det finns utrymme för fortsatt forskning inom detta område.

Ett organisationsvarumärke har flera påtagliga fördelar: Det förmedlar ett företags kärnvärden, det ger företaget en möjlighet att särskilja sig från sina konkurrenter och det utgör en överlägsen kommunikationsfördel gentemot företagets intressenter. Med detta sagt är ett starkt organisationsvarumärke eftersträvansvärt. För att lyckas med organisationsmarknadsföring krävs dock att hela företaget organiserar sig och deltar och här är den interna kommunikationen i organisationen nyckeln för att lyckas på lång sikt. Följaktligen är syftet och utgångspunkten i denna uppsats att; undersöka IBMs strategi "En smartare planet" med fokus på den interna kommunikationen i företaget utifrån de anställdas egna upplevelser – med motivet att möjliggöra en jämförelse med den normativa teori som berör organisationsvarumärken. För att uppfylla vårt syfte utför vi en fallstudie eftersom vi undersöker en specifik organisation och då vill avgränsa oss i tid och rum. Undersökningen visar att IBM begagnar sig av nydanande kommunikationsmetoder som skapar möjligheter till kommunikation mellan ledning och anställda som tidigare ansetts vara omöjliga. Studien visar att det senaste decenniets tekniska utveckling har medfört nya interna kommunikationsmöjligheter och gjort ämnet till ett högintressant forskningsområde.

Städer blir i dagsläget mer och mer konkurrensutsatta och trenden är att samhället förändrasfrån ett industrisamhälle till att vara mer upplevelseorienterat där framför allt turistnäringen blir allt viktigare. Genom strategiskt varumärkesbyggande har städer möjlighet att skapa sig ett starkt varumärke som kan frambringa en konkurrensfördel. En svensk stad som har arbetat framgångsrikt inom detta område, som i teorin kallas city branding, är Göteborg genom sitt bolag Göteborg &amp; Co som aktivt jobbar med marknadsföring och destinationsutveckling. I denna studie undersöks hur Göteborg &amp; Co har arbetat med att utveckla Göteborg till en framgångsrik destination. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ studie med respondenter från samtliga affärsområden inom Göteborg &amp; Co. Resultatet visar på att varumärket Göteborg har skaffat sig en styrka genom Göteborg &amp; Co:s arbete med faktorer som långsiktighet, helhetstänk, framtidsvisioner och framförallt; samverkan. / Today cities are getting more and more exposed to competition from other cities around the world. The community is changing from an industrial community towards a community focused on experiences where the tourism industry is more important to cities to survive the competition. Through strategic branding cities have the opportunity to create a competitive advantage. A Swedish city that has been successful in this subject area, theoretical called city branding, is Gothenburg. They have through their company Göteborg &amp; Co been taking an active part in the work of marketing and destination development regarding the city of Gothenburg. This paper survey how Göteborg &amp; Co through development has been working to make Gothenburg become a preferred destination for tourists, meetings and events. The survey has been carried out through a qualitative method with respondents working in all different business areas within Göteborg &amp; Co. The result shows that the strength in the brand Göteborg have been created through Göteborg &amp; Co:s long-term work which is symbolized by factors like overall thinking, future perspective and most important; cooperation.

Corporate Storytelling är ett relativt nytt begrepp inom marknadsföringsområdet. Mycket kortfattat kan det förklaras som en teknik där företag använder sig av berättelser för att förpacka varumärkets värderingar på ett fängslande sätt. På så sätt hoppas företaget väcka engagemang och intresse hos konsumenten samt få åhöraren att föra budskapet vidare. Corporate Storytelling är svårt att kvantifiera, då alla företag och deras berättelser är unika. Därför har vi valt att selektera en specifik grupp företag – Sveriges kungliga hovleverantörer. Dessa 140 företag har alla en sak gemensam, de levererar varor till hovet och har därmed både individuella och gemensamma berättelser kring detta. Uppsatsens syfte är dels att definiera Corporate Storytelling inom extern kommunikation, dels att undersöka om, och i så fall hur, de kungliga hovleverantörerna arbetar med detta verktyg. Slutligen är uppsatsens målsättning att kunna leverera ett antal råd till de kungliga hovleverantörerna, som skulle kunna vara intresserade av att arbeta med Corporate Storytelling. För att uppnå vår målsättning genomfördes en kvalitativ enkätundersökning där 38 företag svarade på ett frågebatteri via e-post. Resultatet av undersökningen ställdes därefter mot en teoretisk grund skapad utifrån ett större antal teorier samt en längre intervju med den professionelle Corporate Storytellern Matts Heijbel. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att hovleverantörskapet fungerar som en garanti för kvalité, gångbar både i Sverige och i utlandet. Dock har det även framgått att det inte är helt lätt för företagen som förtjänat utnämningen att fullt ut dra nytta av den, mycket tack vare reglerna kring det hela samt oviljan att överexponera eller urvattna hovleverantörskapet. Corporate Storytelling har i detta sammanhang visat sig vara ett användbart verktyg för att förmedla styrkorna kring hovleverantörskapet.

The purpose of this study is to investigate whether Karlstad City Fiber Network visual elements in the form of a pair of speech bubbles fit into the organization's holistic external communication and branding. The study examines whether Karlstad City Fiber Network image of the organization and the speech bubbles match the stakeholders view and how the visual elements are perceived and recognized by stakeholders. The theory associated with the study is theories of corporate visual identity, image, identity and branding and visual communication. These three elements are important to be aware of when a generation of an effective external communications. Qualitative interviews with employees at Karlstad City Fiber Network and Karlstad municipality has undertaken to give an idea of ​​what the organization wants to achieve and what their opinions are. Karlstad City Fiber Network wants stakeholders to perceive the brand building marketing records as playful, with a twinkle in his eye and inviting to dialogue while the direct information shall be straight and free of jargon. The organization wishes that stakeholders see them as a safe choice as well as local and accessible for inhabitants of Karlstad. Karlstad City Fiber Network sees it as a great advantage to be taken of Karlstad Municipality, which also welcomes the urban network is municipal. Through focus group interviews with Karlstad City Fiber Network stakeholders, the inhabitants of Karlstad, it has emerged that the speech bubbles is not recognized, but it is only when the speech bubbles is put into a context, such as newspaper or newsletter that it can be linked to anything that advocates the municipality of Karlstad and dialogue. It is concluded that corporate visual identity is the link between the visual and the context of an organization's marketing. Stakeholders see Karlstad City Fiber Network as a credible organization that is simple yet eye-catching newsletters, but believe that their marketing is somewhat vague and confusing. / Studiens syfte är att undersöka huruvida Karlstads Stadsnäts visuella element i form av ett par pratbubblor passar in i organisationens helhetliga externa kommunikation och varumärke. Studien undersöker om Karlstads Stadsnäts bild av organisationen och pratbubblorna stämmer överens med intressenternas bild samt hur de visuella elementen upplevs och känns igen av intressenterna. Teorin som är kopplad till studien är teorier inom corporate visual identity, image, identitet och varumärke samt visuell kommunikation. Dessa tre delar är viktiga att vara medveten om vid ett framställande av en effektiv extern kommunikation. Kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare på Karlstads Stadsnät samt Karlstads kommun har genomförts för att ge en uppfattning om vad organisationerna vill uppnå och vilka deras åsikter är. Karlstads Stadsnät vill att intressenterna ska uppfatta den varumärkesbyggande marknadsföringen som skämtsam, med glimten i ögat och inbjudande till dialog samtidigt som den direkta informationen skall vara rak och utan facktermer. Organisationen önskar att intressenterna skall se dem som ett säkert val samt lokalt och lättillgängligt för Karlstadsborna. Karlstads Stadsnät ser det som en stor fördel att vara ägt av Karlstads kommun, vilka också ser positivt på att Stadsnätet är kommunalt. Genom fokusgruppintervjuer med Karlstads Stadsnäts intressenter, det vill säga Karlstadsbor, har det kommit fram att själva pratbubblan inte känns igen utan att det är först när pratbubblan sätts i en kontext, till exempel tidningsannons eller informationsbrev som den kan kopplas till något som förespråkar Karlstads kommun och dialog. Slutsatsen är att corporate visual identity är länken mellan det visuella och kontexten hos en organisations marknadsföring. Intressenterna ser Karlstads Stadsnät som en trovärdig organisation som har enkla men ändå iögonfallande informationsbrev, men anser att deras marknadsföring är något otydlig och förvirrande.

Vår övertygelse är att en av de viktigaste budbärarna för ett företags identitet är produkterna och att ett långsiktigt varumärkesbyggande sker genom att knyta emotionella band mellan konsumenterna och varumärket. Detta handlar främst om vad konsumenten upplever när produkterna används. Vår målsättning var att bättre kunna förstå helheten runt användarupplevelsen och branding och därigenom skapa bättre verktyg för detta i vår designprocess. Målet var att komma fram till slutsatser kring hur vi som designer kan angripa dessa frågor på ett kreativt sätt. En stor del av vårt arbete har behandlat området branding i förhållande till design, men vi har även berört vissa områden som psykologi, innovation samt kreativa arbetsprocesser. / Årets examensarbete 2005, Idesignpriset.se. Frimurarordens stipendie 2005.