Vattenbrist, dvs. låga vattenflöden och låga grundvattennivåer, kan på många vis ge negativa effekter i samhället, exempelvis inom vattenförsörjning, samhällsekonomi och ekosystem. Enligt tidigare forskning kan man bidra till att undvika vattenbrist i många områden genom att hushålla med jordens vattenresurser. Således kan man hjälpa till att lösa problemet med vattenbrist, vilket i sin tur även får positiv effekt på både natur, energi och privatekonomi.Sveriges genomsnittliga vattenförbrukning för hushållen är ca 150 liter per person och dygn. Motsvarande för Danmark är det ca 104 liter per person och dygn. Det innebär att vattenförbrukningen i Danmark är ca 30% lägre än i Sverige och insinuerar att det, i Sverige, också finns potential att minska vattenförbrukningen. En realtidsmätare av vattenförbrukningen skulle kunna vara ett sätt att minska hushållens vattenförbrukning. Möjligheten undersöktes med hjälp av en enkätundersökning och med en fokusgrupp.Resultatet visade att det finns möjlighet att minska vattenförbrukningen, individuellt i hushållen, till 71 liter per person och dygn, vilket ungefär motsvarar hälften av dagens genomsnittliga vattenförbrukning per person och dygn i Sverige. De flesta av studiens deltagare uppvisade en gynnsam och positiv inställning till vattenbesparande och visade intresse för information om vattenkonsumtion och eventuella följdproblem av oansvarig vattenförbrukning. Därmed visade deltagarna en positiv inställning till realtidsmätare av vattenförbrukning. Slutsatsen drogs att installerade realtidsflödesmätare i varje hushåll kan bidra till vattenbesparing och därmed påverka naturen och samhället på ett positivt sätt. / Water shortage, meaning low water flows and low groundwater levels, can in many ways have negative effects in society, for example on the water supply, social economy and ecosystems. According to previous research, water shortages in many areas can be avoided by managing the water resources of the earth. Saving water resources solves the problem of water scarcity in many areas as well as, benefits the nature, energy and the private economy.Sweden's average water consumption in households is about 150 liters per day per person and the equivalent for Denmark is about 104 liters. This means that in Denmark, water consumption per capita is about 30% lower than in Sweden and indicates that we, in Sweden, also can lower water consumption.A real-time meter of water consumption could be a way to reduce the household water consumption. The possibility was investigated by means of a survey and a focus group.The results showed that it is possible to reduce water consumption, individually in households, to 71 liters per day, which means about half of today's average water consumption per person and day in Sweden.Most of the study participants showed a favourable and positive attitude towards water conservation and showed an interest in information on water consumption and possible problem areas related to irresponsible water consumption. Thus, the participants showed a positive perception of real-time water consumption meters.The conclusion is that installed real-time flow meters in each household can contribute to saving water and thus have a positive impact on nature and society.

Abstract  The use of alternative water resources such as rainwater where drinking water quality is dispensable is an important measure towards a more sustainable water management. Despite raised awareness of future water scarcity, and despite a growing field of theoretical and practical competence, the development of rainwater reuse is progressing slowly in Sweden compared to other European countries. The following essay aims to investigate drivers and barriers concerning increased implementation of rainwater reuse, or RWH (Rainwater harvesting), in Sweden. Data collection was made by interviews with respondents from municipality, construction and from REWAISE, a project aiming to decrease drinking water usage and by notes from meetings, webinars and workshops with participants from relevant fields. The theoretical framework consisted of the keywords knowledge, legislation, economy, political influence and environmental engagement and urban environmental transition theory and was used in order to understand why alternative water sources are chosen, or neglected, in construction plans. The results showed that entrepreneurs often found the legislation to be confusing and wanting, and that RWH was associated with economic risks. Initiatives were also hampered by unclear legislation, and by shortages in the exchange of knowledge within the field. Builders and city planners ask for more explicit general outlines and for shared burden of responsibilities. Personal environmental engagement showed to be an important driver, but best effect was reached when it was combined with political support.

Vatten är avgörande för allt liv på jorden och utgör FN:s sjätte globala hållbarhetsmål ”rent vatten och sanitet”. Denna rapport syftar på att undersöka vattenbesparing inom hushåll genom en fallstudie av Oaxen och Sandön med tillhörande kommuner Södertälje och Värmdö. Genom litteraturstudier kartlades befintliga vattenbesparingsåtgärder och kommunernas vattenarbete undersöktes både genom litteraturstudier samt intervjuer. En enkätstudie genomfördes även för att kartlägga individers beteende, kunskap och inställning till vattenbesparingsåtgärder. Det erhållna resultatet från enkätstudien visade på en positiv inställning till vattenbesparingsåtgärder och många individer har en stor medvetenhet kring sitt beteende relaterat till vattenanvändning. Litteraturstudien och intervjuerna visade vidare att det i dagsläget finns få riktlinjer relaterat till vattenbesparing och befintliga riktlinjer fokuserar framförallt på ramar för vattenanvändning snarare än att införa rekommendationer kring olika vattenbesparingsåtgärder. Slutligen rekommenderas snålspolande munstycken (sparstrålsamlare) och snålspolande toaletter som de bästa åtgärderna baserat på vattenbesparing, installationskostnad, kostnadsbesparing och individers inställning. / Water is crucial for all life on earth and constitutes UN’s sixth sustainable development goal ”Clean Water and Sanitation”. This report aims to study water conservation in households through a case study of the two islands Oaxen and Sandön with their associated municipalities Södertälje and Värmdö. Existing water conservation measures were identified through literature studies and the municipalities efforts in water management were studied through both literature studies and interviews. A survey was also conducted to study individuals’ behaviour, knowledge and view on water conservation measures.  The result obtained from the survey study showed a positive view to water conservation measures and many respondents showed great awareness regarding their behaviour related to water usage. Furthermore, the literature study and the interviews convey that there currently are few guidelines related to water conservation. Existing guidelines mainly focuses on limitations for water usage rather than introducing recommendations on different technical water conservation measures. In conclusion, low-flush nozzles and toilets are recommended since they are considered to be the best water conservation measures based on installation cost, cost savings, water conservation and individuals’ views. Recirculating shower and usage of rainwater are to be considered for those having the possibility to make a bigger investment due to the water conservation being great.

Köksblandare är en produkt som många människor använder sig av varje dag och därför är det intressant att studera vattenbesparande tekniker för just köksblandare. I detta examensarbete har det utförts en livscykelanalys av köksblandare med höghastighetsteknik, en vattenbesparande teknik.

Det här projektet har varit på uppdrag av Kalmar Energi AB och har utförts på kraftvärmeanläggningen Moskogen. Projektet syftade till att undersöka om återvinning av rökgaskondensat till spädvatten var möjlig och ekonomiskt försvarbart. Denna åtgärd skulle potentiellt kunna minska anläggningens råvattenkonsumtion och det skulle leda till en ekonomisk besparing. Åtgärden skulle även bidra till att anläggningen blev mer självförsörjande och mindre känslig vid störningar på det lokala råvattennätet. Mätningar av flöden på rökgaskondensatsproduktionen, halter av föroreningar och råvattenkonsumtionen gav viktiga parametrar för kontakt med leverantör av reningssystem. Samarbete upprättades med Eurowater AB där två olika reningsanläggningar togs fram och delgavs Kalmar Energi AB. Kostnaden för de två olika förslagen och respektive råvattenbesparing gav två avskrivningstider för investeringarna. Slutsatsen som drogs av projektet var att en installation av en reningsanläggning för återvinning av rökgaskondensatet var möjlig. / This project has been commissioned by Kalmar Energi AB and has been carried out at the CHP plant Moskogen. The project aimed to investigate whether recycling of flue gas condensate was possible and economically justifiable. This measure could potentially reduce the plant´s raw water consumption and would result in economic savings. The measure would also help the plant become more self-sufficient and less sensitive to disturbances on the local raw water distribution net.  Measurements of the flow of flue gas condensate, levels of pollution and raw water consumption gave important parameters for contact with the purification supplier. We entered a collaboration with Eurowater AB where two different purification plants were presented to Kalmar Energi AB. The cost of the two different proposals and their respective raw water savings gave two different payback periods in which the initial investment would be recouped by the client. The conclusion drawn from the project is that the installation of a purification plant for recycling of flue gas condensate was possible.

Vattenbesparing och alternativa lösningar för att tillgodose vattenbehovet har blivit mer aktuellt de senaste åren med torka. Regnvatteninsamling för hushållsanvändning används redan på många platser runtom i världen men är begränsad i Sverige idag. Syftet är att dels undersöka en lämplig dimensionering av ett system för regnvatteninsamling för hushåll i Jälåsa och att identifiera olika drivkrafter och hinder. Metoden i denna studie har varit dels massbalans- och effektivitetsberäkningar för att se hur mycket regnvatten som kan samlas in och dels intervjuer med två teknikleverantörer och fem kommuner för att utvärdera den juridiska, sociala och ekonomiska potentialen. Resultatet visade att tankstorlek på mellan 1000 och 4000 liter är rimligt för hushållsanvändning till toalett eller toalett och tvättmaskin och ger en effektivitet (procent av vattenbehovet som täcks av regnvatten) på mellan 83,6 % och 96,0 %. Vilken storlek som är mest lämplig beror på faktorer såsom vad regnvattnet används till, takyta, antal personer i hushållet och om first-flushbortledning används. Beräkningar visar att ungefär 19-29 % av den totala dricksvattenförbrukningen skulle kunna sparas i Järlåsa, vilket motsvarar ungefär 4 400 till 6 700 kubikmeter dricksvatten per år. Resultatet visar även att torrperioder då tanken är tom blir kortare med en större tankstorlek och det finns tydliga skillnader i volym vatten i tanken mellan olika nederbördsrika år. Enligt kommuner ansågs potentialen för regnvatteninsamling vara störst för bevattning i dagsläget men att de även var positivt inställda till annan användning såsom toalettspolning och tvättmaskin. Identifierade hinder var oro kring kontamination av dricksvatten, brist på ekonomisk lönsamhet till följd av låga dricksvattenpriser i Sverige och behov av förtydligande av krav och vilka risker som finns med regnvatteninsamling. Idag är potentialen och motivationen som störst för de som har dålig tillgång på vatten och en ökad miljömässig medvetenhet skulle kunna öka implementeringen av regnvatteninsamling i Sverige. Slutsatsen är att det finns potential för regnvatteninsamling men att det fortfarande krävs viss utveckling och mer kunskap om regnvatteninsamling under svenska förhållanden. / Water saving and alternative solutions to supply drinking water have become more important due to several consecutive droughts in recent years in Sweden. Rainwater harvesting for households is already being used in many places around the world but still has limited application in Sweden. The purpose with this study is to investigate a suitable sizing of a rainwater harvesting system in Järlåsa and to identify drivers and obstacles for implementation. The methods used in this study were firstly calculations based on mass balance and efficiency estimates and secondly interviews with two technology providers and five municipalities. The results showed that a tank size between 1000 and 4000 liters would be suitable for the purpose of supplying water for flushing toilets and for washing machines and the efficiency (percentage of water demand being met by rainwater) would be between 83,6% and 96,0%. What size tank is recommended depends on factors such as what rainwater is used for, roof area, number of people in household and whether first-flush is diverted. Results show that around 19-29%, around 4 400 to 6 700 cubic meters per year, of the total potable water consumption could be saved in Järlåsa every year using rainwater harvesting. The results also show that the dry periods, when the tank was empty, become shorter with a larger tank size and that there are distinct differences in the volume rainwater in the tank between years with varying precipitation. According to municipalities the potential was highest for irrigation purposes today but there was also potential for use in household for flushing toilets and supplying washing machines. The identified obstacles were concern regarding contamination of the drinking water supply, lack of economic profitability as a consequence of low water prices and the need for clarification of requirements and risks with rainwater harvesting. Today the potential and motivation is highest for those with an insufficient water supply and an increase in the environmental awareness could possibly enhance implementation further. The conclusion is that there is potential for rainwater harvesting but that there still is a need for some development and more knowledge regarding rainwater harvesting under Swedish conditions.