Bakgrund Bensår orsakade av venös insufficiens är en vanligt förekommande åkomma framför allt hos den äldre befolkningen. Såren medför ofta ett stort lidande för de drabbade och innebär stora kostnader för sjukvården. Behandlingen som omfattar såväl sårvård som behandling av den underliggande sjukdomen tenderar att bli långdragen och såren återkommer ofta efter läkning.Syfte Att undersöka hur patienter med venösa bensår upplever sin behandling.Metod Litteraturstudien inkluderar 15 vetenskapliga artiklar. Sökningar genomfördes i CINAHL och PubMed. Analysen genomfördes i fyra steg och innefattade sortering av artiklarnas innehåll utifrån likheter och skillnader.Resultat Tre huvudkategorier och nio underkategorier identifierades: Påverkan på autonomi (Att vara beroende av hjälp, Att behöva anpassa sin vardag, Delaktighet), Tillit (Förtroende och trygghet i relationen till vårdpersonal, Tilltro till behandlingen) och Barriärer (Fysiologiska barriärer, Psykologiska barriärer, Strukturella barriärer, Bristande information).Slutsats Utifrån hur patienter med venösa bensår beskriver sina upplevelser av behandlingen tycks brister i vården förekomma. I de fall då patienterna får tillräcklig information och känner att de blir sedda som personer tycks också deras upplevelse av behandlingen bli mer positiv. / Background Leg ulcers caused by venous insuffiency are common, especially among older people. The ulcers lead to great suffering for the affected patients and are associated with major costs for health care services. The treatment that includes ulcer care as well as treatment for the underlying disease is often lengthy and the ulcers are often recurrent.Aim To explore patient experiences of venous ulcer treatment.Method The literature review includes 15 scientific articles. Searches were conducted in CINAHL and PubMed. The analysis was conducted in four steps and consisted of sorting the content of the articles based on similarities and differences.Results Three main categories and nine subcategories were identified: Influence on autonomy (To be dependent on help, Need to adjust everyday life, Participation), Trust (Trust and security in the relationship with health care workers, Faith in treatment) and Barriers (Physiological barriers, Psychological barriers, Structural barriers, Deficient information).Conclusion From how patients with venous ulcers describes their experiences of the treatment, care deficits seem to exist. When given adequate information and when the patient feels seen like a person, the experience of the treatment appears to be more positive.

Bakgrund: I Sverige lever närmare en procent av befolkningen med venösa bensår. Såren uppstår på grund av venös insufficiens. Venösa bensår är ett stort folkhälsoproblem i hela världen. Personer som har ett stillasittande levnadssätt och är överviktiga har en högre risk än genomsnittsbefolkningen att utveckla venösa bensår. Såren är svårläkta och drabbar främst äldre personer. Sjuksköterskan har det yttersta ansvaret för patientens omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt har använts som metod. Ur databaserna PubMed och CINAHL Complete hämtades tio stycken vetenskapliga artiklar som grundar sig på forskning enligt kvalitativ metod. Resultat: Tre huvudteman och tre underteman identifierades. Det första huvudtemat var Smärta och dess hantering. Det andra huvudtemat var Påfrestningar till följd av odör och exsudat. Det tredje huvudtemat var Ett förändrat liv och har följande underteman; Beroende, Behandling och läkning samt Kunskapsbrist. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterades litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatfynd associeras till vårdkontext och diskuteras i relation till bakgrund, ny forskning samt Katie Erikssons teori där lidande och vårdprocessen fokuseras. / Background: Nearly one percent of the Swedish population lives with venous leg ulcers. Venous leg ulceration is caused by venous insufficiency. This is a big public health problem worldwide. People who live their lives sedentary and are overweight suffers a greater risk of evolving venous leg ulcers. These types of ulcers are slow-healing and mostly affects elderly people.  The responsibility for patient care is the nurse. Aim: The aim of the study was to enlighten people’s experiences of living with venous leg ulcers. Method: A literature review was used as method. PubMed and CINAHL Complete were used as databases. Ten scientific qualitative articles were found. Results: Three main topics and three subtopics were identified. The first main topic was Pain and its management. The second main topic was Strains following odour and exudate. The third main topic was A different life with following subtopics; Dependence, Treatment and healing and Knowledge deficit. Discussion: The strengths and weaknesses of the literature review is discussed in the method discussion. The results are discussed in nursing context and is related to background, new research and Katie Eriksson’s theory with suffering and care process.

No description available.

Bakgrund  Venösa bensår är vanligaste typen av bensår och orsakas i de flesta fall av en nedsatt cirkulation i nedre extremitet, venös insufficiens. De venösa bensåren är oftast svårläkta med lång duration och har hög återfallsrisk. En åldrande kropp ger risk för lång läkningsprocess. Då venösa bensår är vanligast hos den äldre befolkningen och i takt med en åldrande befolkning förväntas problemen med venösa bensår öka. Att belysa hur de äldre personerna upplever att leva med venösa bensår, borde även vara av intresse för sjukvårdspersonal som troligtvis kommer möta dessa personer. Detta kan bidra till en helhetssyn där personen och upplevelsen sätts i fokus. Syfte Syftet var att belysa den äldre personens upplevelse av att leva med venösa bensår. Metod För att besvara syftet valdes en icke-systematisk litteraturöversikt som metod. I denna litteraturöversikt har 15 artiklar inhämtats från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades med en integrerad analys och kvalitetsgranskades med Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag.  Resultat  De venösa bensåren bidrog till att många äldre drar sig undan från sociala sammanhang på grund av skam, smärta och immobilitet. Självkänslan påverkas då många upplevde en penibel känsla när såren luktande och vätskade igenom. Förbanden doldes i många fall med långa kläder och det var svårt att hitta skor som passade de lindande fötterna. Smärta och rädsla försvårade de äldre personernas möjlighet till fysisk aktivitet.  Slutsats Sammanfattningsvis visar denna litteraturöversikt att många äldre personer med venösa bensår upplever att livet begränsats ur ett socialt, emotionellt och fysiskt perspektiv. Många äldre personer med venösa bensår upplever otillräcklig kommunikation med sjuksköterskan. Många upplevde bristande förtroende för sjuksköterskan på grund av inkonsekventa och utdragna behandlingar som inte gav resultat. Det saknas ny och relevant forskning gällande de äldre personernas upplevelse av att leva med venösa bensår och mer forskning behövs för att optimera upplevelsen och öka välbefinnandet. / Background Venous leg ulcers are the most common type of leg ulcer and are caused in most cases by a reduced circulation in the lower extremity, venous insufficiency. The venous leg ulcers usually have a difficulty to heal with a long duration and have a high risk of recurrence. An aging body carries the risk of a long healing process. As venous leg ulcers are most common in the older population and in step with an aging population, the problems with venous leg ulcers are expected to increase. To highlight how older people experience living with venous leg ulcers, it should also be of interest to healthcare professionals who are likely to meet these people. This can contribute to a holistic view where the person and the experience are put in focus. Aim The aim was to highlight the older persons’ experience living with venous leg ulcers. Method To answer the purpose of this study, a non-systematic literature review was undertaken. This study has included 15 articles collected from the databases CINAHL and PubMed. The articles were analysed with an integrated method and Quality controlled with Sophiahemmet University’s assessment basis. Results Many older persons experienced that venous leg ulcers contributed to withdrawing from social contexts due to shame, pain, and immobility. Self-esteem was affected when many experienced an unpleasant feeling when the ulcers smelled and exuded. The bandages were often hidden with long clothes and there were difficulties to find fitting shoes to fit the wrapped feet. Pain and fear complicated the older persons ability to participate in physical activities. Conclusions In conclusion, this literature review shows that many older persons with venous leg ulcers experience that their life has been limited from a social, emotional, and physical perspective. Many older people with venous leg ulcers experience insufficient communication with the nurse. Many experienced a lack of trust in the nurse due to inconsistent and protracted treatments that did not yield results. There is a lack of new and relevant research regarding the older persons experience of living with venous leg ulcers and more research is needed to optimize the experience and increase well-being.

Bakgrund: Venösa bensår är symtom på underliggande sjukdom och står för cirka 60% av alla underbenssår. Då venösa bensår är svårläkta innebär det att behandlingen är resurskrävande både i tid och i pengar. Patienter som är drabbade av venösa bensår möter ofta sjuksköterskan under längre tidsperioder. Sjuksköterskan har därför behov av kunskaper om patientens erfarenheter av såren för att kunna ge individanpassad omvårdnad. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Metod: Metoden som användes är en integrativ litteraturöversikt baserat på 15 vetenskapliga artiklar hämtade från CINAHL och Medline. Artiklarna analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: I resultatet framkom tre teman: Hantering av såret och livet, lidande och hälsohinder i livet med sår samt vårdrelation och vårdlidande. Venösa bensår påverkar patienters liv fysiskt, psykiskt, spirituellt, socialt och ekonomiskt. Resultatet visar också att smärta är ett vanligt och handikappande problem för patienterna och det många gånger långvariga sjukdomsförloppet kräver omfattande anpassning och förändring hos de som drabbas av venösa bensår. Slutsatser: För att säkerställa sjuksköterskors motivation att ge god omvårdnad är det av vikt att lyfta fram hur omvårdnad kan göra skillnad för patientens tillfrisknande. Patienternas erfarenheter och beskrivningar av sin upplevelse av att leva med venösa bensår kan ge sjuksköterskor större förståelse för sårens påverkan på patienten. Detta i sin tur kan bidra till öppenhet för patientens lidande, vilket är början på att lindra lidandet. Förståelse för patientens situation kan bli en ingång i att skapa en relation mellan sjuksköterska och patient, vilket också är en av de faktorer som studien visar på som framgångsrik för patientens tillfrisknande, nöjdhetsfaktor och därmed inställning till vården.

Bakgrund: Venös insufficiens är en kronisk sjukdom som kan orsaka venösa bensår. Livssituationen för patienter med venösa bensår förändras när de tvingas förhålla sig till symtom från såret såsom smärta, klåda, sårvätska och odör, samt till en långvarig läkeprocess med besvärande kompressionsbehandling. Av kliniska riktlinjer framgår att sjuksköterskan skall omhänderta patienten ur ett helhetsperspektiv, men sjuksköterskor har i tidigare studier uppgivit att de saknar nödvändiga kunskaper för att möta personen bakom såret. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med venösa bensår. Metod: Studien utformades som en kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Patienter med venösa bensår kan uppleva skam för rinnande sårvätska, skrymmande bandage och odör. Sårrelaterad smärta leder till fysiska begränsningar, som i kombination med skam, oro och osäkerhet ger patienterna en begränsad tillvaro. Den långa och osäkra läkeprocessen leder till känslor av hopplöshet, sorg och maktlöshet. Slutsats: Begränsningarna som patienterna upplever kan leda till social isolering och nedsatt fysisk aktivitet. Maktlöshet, sorg och hopplöshet kan leda till en sämre hälsa. Ovanstående konsekvenser av den förändrade livssituationen kan i sin tur påverka sårläkningen negativt. Sjuksköterskan kan ge stöd till patienten genom att använda humor, skapa mötesplatser och tillämpa empowermentstrategier. Klinisk betydelse: Patienter kan uppleva ett bättre bemötande när sjuksköterskan har en god förståelse för de besvär som såren orsakar. Förståelsen kan även vara till hjälp när sjuksköterskor planerar stödåtgärder till patientgruppen. / Background: Venous insufficiency is a chronic disease that can cause venous leg ulcers. Living conditions of patients with venous leg ulcers are changed when they need to adapt to wound symptoms such as pain, itching, exudate and odour, as well as a prolonged healing process with disturbing compression therapy. Clinical guidelines show that nurses should have a holistic approach to patient care, but in previous studies nurses have indicated lack of necessary skills to meet the person behind the wound. Purpose: To describe patients' experiences of living with venous leg ulcers. Method: The study was designed as a qualitative literature study. Results: Patients with venous leg ulcers may experience shame for running exudate, bulky bandages and odour. Wound pain leads to physical limitations, which in combination with shame, anxiety and uncertainty gives patients a restricted life. The long and uncertain healing process results in feelings of hopelessness, sadness and powerlessness. Conclusion: Limitations that patients experience may lead to social isolation and reduced physical activity. Powerlessness, sadness and hopelessness may lead to poor health. The above consequences of the changed life conditions may in turn influence wound healing. Nurses can provide patients support by using humour, creating meeting places and applying empowerment strategies. Clinical significance: Patients may experience better treatment when nurses show a good understanding of the problems that wounds cause. Understanding can also be helpful when nurses plan measures to support the patient group.

Bakgrund: Venösa bensår beskrevs som den vanligaste formen av svårläkta bensår. Den vanligaste anledningen till ett venöst bensår var venös insufficiens. Behandlingen syftade till att behandla grundorsaken till såren. Kompressionsbehandling var den vanligaste behandlingsformen, men även hälsofrämjande åtgärder och kärlkirurgi var relevanta behandlingsformer. Den legitimerade sjuksköterskan ansvarade för omvårdnaden av patienter med venösa bensår. Lidandeteori enligt Eriksson användes som teoretisk referensram i studien. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Metod: En icke-systematisk litteraturstudie baserades på sökningar i CINAHL och PubMed. Totalt elva vetenskapliga artiklar användes som analyserades utifrån en integrerad analysmetod.  Resultat: Resultatet beskrev patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår. Resultatet visade att patienter beskrev erfarenheter om hur de venösa bensåren påverkade livskvalitén men även att patienterna sattes i en social isolering. Det beskrevs även begränsningar som var relaterade till de venösa bensåren.  Slutsats: Patienterna påverkades psykiskt, socialt och fysiskt. En negativ påverkan på livskvalitén kunde ses hos patienter med venösa bensår. Det var av vikt att sjuksköterskan såg helhetsperspektivet vid mötet med patienterna i vården. Lidande kunde lindras genom ökad förståelse för patienterna.

Bakgrund: Venösa bensår innefattar sår på benen där venös dysfunktion har kunnat påvisas. Den bakomliggande orsaken till venösa bensår är venös hypertension på grund av reflux eller obstruktion, då venklaffarna i benen är defekta. Såren kan vara svårläkta och ha en långvarig läkningsprocess, vilket leder till återkommande besök i vården. Omvårdnaden är en central del av vårdandet där sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och utför omläggningarna av såret. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelse av omvårdnad vid venösa bensår. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databaserna PubMed och CINAHL användes till litteratursökning och det samlades in tio vetenskapliga artiklar till resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades med stöd av en kvalitetsgranskningsmall från SBU. De valda artiklarna analyserades med hjälp av en analysmetod av Popenoe m.fl. där kategorier framkom. Resultat: Resultatet utgjordes av tio kvalitativa artiklar som presenterades utifrån fyra kategorier: försämrad livskvalité, besvärande sårläkning, miljöns påverkan samt förändrad kroppsuppfattning. Konklusion: Venösa bensår ledde till fysiska och psykiska upplevelser hos individerna vilket påverkade livskvalitén. I den långa sårläkningsprocessen hade vårdpersonalen en betydande roll då olika känslor avseende upplevelsen uppstod. Det fysiska utseendet påverkades och individerna isolerade sig från omgivningen. / Background: Venous leg ulcers include a wound on the leg where venous dysfunction has been demonstrated. The underlying cause of venous leg ulcers is venous hypertension due to reflux or obstruction when the venous valves in the legs are defective. The wounds can be difficult to heal and have a long healing process, this leads to repeated visits in healthcare. The nursing is a central part of the care, where the nurse is responsible for the nursing care and performs the dressings of the wound. Aim: The aim of the literature review was to highlight the patient’s experience of nursing care regarding venous leg ulcers. Method: The degree project was conducted as a literature review with a qualitative approach. Databases PubMed and CINAHL were used and ten scientific articles were collected. The articles underwent a quality review with the support of a review template of qualitative studies by SBU. The chosen articles were analyzed and categorized with the support of the analysis method by Popenoe et al. Results: The result consisted of ten qualitative articles that were presented based on four categories: impaired quality of life, troubled wound healing, the impact of the environment and changed body image. Conclusion: Venous leg ulcers caused physical and psychological experiences, which affected the quality of life. In the long wound healing process, the nursing staff had a significant role when different emotions regarding the experience arose. The physical appearance was affected and the individuals isolated themselves from the surroundings.

Venös insufficiens är ett sjukdomstillstånd som kan ge upphov till venösa bensår vilket är det vanligaste svårläkta bensåret. Tillståndet kännetecknas av en lång sårläkningsprocess med påtaglig recidivrisk efter utläkt sår. Understödjande behandling i form av egenvård har en betydande roll för sårläkning samt i förhindrande av återfall. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av kompressionsterapi och fysisk aktivitet som egenvårdsåtgärder hos patienter med venösa bensår. En litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar, varav åtta med kvalitativ ansats och en med mixad metod där den kvalitativa delen granskats och inkluderats i studien. Resultatet presenteras i tre identifierade huvudteman; Behovet av att vara delaktig, Utmaningar i relation till egenvård samt Välbefinnande. Diskussionen innefattar bland annat behovet av kunskap och individanpassade egenvårsåtgärder och vilken betydelse det har för patientens upplevelse av egenvård och följsamheten till behandlingen. Vidare diskuteras vem som bär främsta ansvaret till att egenvårdsbehandlingen inleds och efterlevs samt vilka konsekvenser utförandet eller avsaknaden av egenvård kan generera i förhållande till patientens upplevda hälsa och välbefinnande.

Bakgrund: Svårläkta sår är ett växande problem då vi lever allt längre och de är vanligare hos äldre personer. Ett svårläkt sår är ett sår som inte läkt inom en sex veckors period. Det finns flera bakomliggande orsaker till uppkomsten av denna typ av sår, malignitet och venös insufficiens är två exempel. Sjuksköterskan bör ha evidensbaserad kunskap för att kunna ge en god omvårdnad till de patienter som lider av ett svårläkt sår. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienters upplevelser av att leva med maligna tumörsår eller venösa bensår. Metod: En litteraturöversikt har genomförts med hjälp av Fribergs metod. Samtliga tio vetenskapliga artiklar som använts i litteraturöversikten har använt sig av kvalitativ metod. Databaserna som använts vid datainsamlingen är Academic Search Complete, Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Resultatet sammanfattas i fyra huvudteman: Upplevelsen av symtom, En förändrad identitet, Social isolering och Att leva med ett svårläkt sår. Det var vanligt bland deltagarna att såren hade en negativ inverkan på deras liv och orsakade dem en förändrad kroppsuppfattning. Symtomen upplevdes besvärande och orsakade dem oro, ångest och skam över den egna kroppen, som ledde till att de isolerade sig från omgivningen. Deltagarna använde sig av olika coping-strategier för att hantera sin situation och klara av det dagliga livet. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Jocalyn Lawlers somologiska teori som beskriver hur en patient kan uppleva en omvårdnadssituation och hur sjuksköterskan kan främja ett vårdande möte genom att se hela patienten. / Background: Chronic wounds are an increasing problem in society because we live longer, and the problem is more common when we get older. The criteria of a chronic wound are that it has not healed within six weeks. There are several underlying reasons for this type of wounds; malignancy and venous insufficiency are two examples. A nurse should have evidence based knowledge to be able to provide good care for patients suffering from this type of wounds. Aim: The aim of the study was to describe the patients’ experience of living with malignant wounds or venous leg ulcers. Method: A literature study has been carried out using Friberg’s method. Ten scientific articles used in the literature study were qualitative. The databases that were used in data collection were Academic Search Complete, Cinahl Complete and PubMed. Results: The results are summarized into four main themes: Perception of symptoms, A changed identity, Social isolation and Live with a chronic wound. The study showed that the wounds had a negative impact on the patients’ lives and caused them an altered body image. The symptoms were experienced as bothersome and caused anxiety, fear and shame. That led to social isolation. Participants used a variety of coping strategies to manage their situation to manage with their daily life. Discussion: The results were analyzed on the basis of Jocalyn Lawler’s somology theory that describes how a patient may experience a nursing situation and how the nurse can promote a caring encounter when seeing the whole patient.