<p>The possibility to be able to better manage the Swedish public health care has been a focus from way back to the middle of the 20th century. This study focuses on a middle managerial position called Base-unit Executive Officer, which we feel is of great influence to the public health care. Because of the changes to the public health care organisations over a long period of time we find it important and interesting to research a managerial role in the midst of these changes. By going through information containing opinions, attitudes, and other information from employees within a CCDO we will try to enlighten what we feel are informational currents of opinions surrounding the notion of competence, leadership and management. The purpose of our study is to be able to help create an environment of open reflections and new ideas of what sort of competencies are required for the manager role.</p><p>The study is defined by our research problem which give use the following question:</p><p>What room is there for a broader comprehension of what kinds of competencies are desirable and useable in the role as a Base-unit Executive Officer?</p><p>To be able to interpret the primary data of the study a theoretic framework was created in the purpose to function as a tool for continuation of the study. The study was done with the use of hermeneutical paradigm together with a compromise between deductive and inductive approach.</p><p>The primary data of the study was collected with a qualitative method through semi-structured interviews with six employees of whom three were Base-unit Executive Officers. The reason for the use of a qualitative method was that it gives us conditions to gather the opinions, thoughts, values etc. of the respondents.</p><p>By merging the tools of our theoretic framework and the collected data we were able to establish an analysis. We concluded that the analysis consisted of both congruence and discrepancy related to our theoretical framework. The discrepancy showed that there exist a room for a broader comprehension of what kinds of competencies are desirable and useable in the role as a Base-unit Executive Officer. There is room to develop the comprehension of competence in areas such as management and leadership as defined by our theoretical framework.</p><p>Because of our path between deductive and inductive approach the reader should carefully evaluate the truth criteria in the study. Validation in the inductive sense is a tough task for a short and small study such as this one. We do however believe that give our preconditions have reached an acceptable level in the truth criteria. When taken into practical application we have hope that our initial thoughts of enlightment will enable a positive development of the managerial role of the Base-unit Executive Officers.</p>

The possibility to be able to better manage the Swedish public health care has been a focus from way back to the middle of the 20th century. This study focuses on a middle managerial position called Base-unit Executive Officer, which we feel is of great influence to the public health care. Because of the changes to the public health care organisations over a long period of time we find it important and interesting to research a managerial role in the midst of these changes. By going through information containing opinions, attitudes, and other information from employees within a CCDO we will try to enlighten what we feel are informational currents of opinions surrounding the notion of competence, leadership and management. The purpose of our study is to be able to help create an environment of open reflections and new ideas of what sort of competencies are required for the manager role. The study is defined by our research problem which give use the following question: What room is there for a broader comprehension of what kinds of competencies are desirable and useable in the role as a Base-unit Executive Officer? To be able to interpret the primary data of the study a theoretic framework was created in the purpose to function as a tool for continuation of the study. The study was done with the use of hermeneutical paradigm together with a compromise between deductive and inductive approach. The primary data of the study was collected with a qualitative method through semi-structured interviews with six employees of whom three were Base-unit Executive Officers. The reason for the use of a qualitative method was that it gives us conditions to gather the opinions, thoughts, values etc. of the respondents. By merging the tools of our theoretic framework and the collected data we were able to establish an analysis. We concluded that the analysis consisted of both congruence and discrepancy related to our theoretical framework. The discrepancy showed that there exist a room for a broader comprehension of what kinds of competencies are desirable and useable in the role as a Base-unit Executive Officer. There is room to develop the comprehension of competence in areas such as management and leadership as defined by our theoretical framework. Because of our path between deductive and inductive approach the reader should carefully evaluate the truth criteria in the study. Validation in the inductive sense is a tough task for a short and small study such as this one. We do however believe that give our preconditions have reached an acceptable level in the truth criteria. When taken into practical application we have hope that our initial thoughts of enlightment will enable a positive development of the managerial role of the Base-unit Executive Officers.

De senaste decennierna har sjukvården förändrats. Förändringsarbetet är inspirerat av New Public Management genom införandet av reformer. Teorier och organisatoriska modeller som fungerat bra inom det privata näringslivet har applicerats på organisationer inom den offentliga sektorn, vilket medfört en ökad admininistrativ arbetsbörda. Verksamhetsreformen gjorde det möjligt för andra yrkesgrupper än läkare att ta plats inom högre ledande positioner inom offentlig svensk sjukvård. Förändringarna inom sjukvården har krockat med den medicinska professionen. Läkare som har ett ledningsansvar hamnar i en korsning med ökade krav avseende politik, ekonomi och styrning jämfört med tidigare. Denna studie fokuserade på verksamhetschefer som är läkare, vilket ledde till studiens forskningsfråga: Hur förhåller sig verksamhetschefer till sitt arbete inom offentlig sjukvård?   Syftet med studien är att öka förståelsen av hur läkare i en ledande position upplever och relaterar till sin egen arbetssituation inom den svenska sjukvården.   Det är en hermeneutisk studie som har en abduktiv forskningsansats. Semi-strukturerade intervjuer har gjorts via telefon med totalt åtta intervjupersoner. Intervjupersonerna har två gemensamma faktorer – de är läkare och verksamhetschefer.   Ökade krav på styrning, mätning och admininstration har gjort att verksamhetscheferna upplever att sjukvården blivit mer produktionsbaserad. Fokus på ekonomi har ibland tenderat till att bygga över medicinska prioriteringar. Verksamhetschefens ansvar borde minska och fler stödfunktioner borde implementeras för att underlätta det administrativa arbetet. Alla verksamhetschefer har valt att fortsätta med kliniskt arbete vid sidan av sina övriga uppgifter. Flera personer delegerade även en del administrativa arbetsuppgifter. Möten och personalrelaterade frågor uppfattades vara tidskrävande arbetsuppgifter. Medicinsk kompetens i form av att vara läkare ansågs vara nödvändig för att förstå verksamheten, något som politiker och centrala ledningsfunktioner saknar. Mer makt och inflytande borde förslagsvis flyttas över från politiker till den operativa nivån.

I och med den digitalisering som skett i samtliga delar av vår vardag, har nya möjligheter skapats som tidigare inte varit möjliga. Främst kan detta ses i den aktivitet vi lägger ner mest tid på, vårt arbete. Genom utveckling av digitala kommunikationsverktyg och utvecklingen av en digital arbetsmiljö, finns idag möjligheten att arbeta på distans. Denna fördel medför dock en rad utmaningar för chefer som nu behöver leda personal som cheferna inte träffar dagligen på samma sätt som man gjort tidigare. Även att den digitala kommunikationen gör det svårare för chefer att hantera de mjuka värdena i ledarskapet, exempelvis se hur personalen mår. Syf- tet med denna studie var därför att undersöka upplevelsen av att leda på distans, vilka utma- ningar cheferna står inför, hur de hanterar de mjuka värdena samt vilka egenskaper och ledar- skapsstil som kan vara till din fördel när det kommer till att leda på distans. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie, där data samlades in genom semistrukturerade inter- vjuer. Intervjuerna genomfördes med verksamhetschefer inom ett svenskt bolag som är en av de ledande aktörerna i sin bransch. Studien visade att cheferna står inför utmaningar som de inte tidigare stått inför och att de därför blivit tvungna att skapa strategier för att hantera dessa. Kommunikation och relationsbyggande var de största utmaningarna där tydlighet och feedback var delar i kommunikationen som upplevdes vara speciellt utmanande på distans. Tillit och tydlighet med förväntningar upplevdes utmanande i ett distansledarskap. Det fanns även fördelar med distansledarskapet, där systematiken och strukturen förbättrades samt att man enklare kunde genomföra administrativa arbetsuppgifter utan att bli störd. Slutsatsen för studien visade att chefer på distans främsta utmaningar är de mjuka värdena i ledarskapet. Ef- tersom området har begränsat med forskning bör därför detta vara ett framtida fokusområde i forskning kring ledarskap.