In recent years the focus and application of sustainability in buildings has risen. Both for environmental and human well-being reasons. The quality of the indoor environment affects the well-being, productivity and work performance, but it can also affect the occupants negatively, like increasing risks of different diseases and health issues. A good indoor environment alongside with sustainable materials, proper HVAC (Heating, ventilation, and air conditioning) installations and building code regulations contribute to a sustainable solution with low environmental impact and reduced energy consumption. Since buildings alone are responsible for 38% of all human GHG (Greenhouse gas) emissions (Wikipedia, 2017), most countries recommend new more sustainable solutions to reduce that percentage. For example, in the EU, the 2020 climate and energy package targets to: cut 20% in greenhouse gas emissions, 20% of EU energy from renewables and 20% improvement in energy efficiency (European Comission, n.d.). In addition to the positive aspect of low environmental impact new constructions have, they also create a good living or working environment for the users. Studies have shown that a better indoor quality increases the productivity and work performance, but most of all the occupants feel comfortable and satisfied with their environment. A great number of papers have reviewed the acoustic, visual, thermal comfort and indoor air quality, which are main aspects of the indoor climate. Most papers focus on the users’ perception of these four aspects as well as other parameters that influence the indoor environment (architectural geometry, materials, etc.). Similarly, in this study case I focus on two different methods of obtaining the results, the objective method that contains the indoor environment measurements and the subjective method which includes a questionnaire created specifically for this research project. By obtaining these two sets of data, key focus points are developed, such as if the building’s certification meets the recommendations of Miljöbyggnad, what aspects influence the students’ perception the most, and whether there are any distinct connections between measured and calculated data. This study case was developed in a university building in Stockholm, where the four main aspects of the indoor environment were evaluated. The physical parameters such as temperature, air velocity, relative humidity, CO2 concentration and acoustics were measured in five different classrooms. In addition, a survey was developed for this study which included perception questions of the thermal, visual, acoustic comfort and indoor air quality. As found in other studies, gender and climate zone origin affected the overall indoor environmental perception. Even though the majority of both genders voted for “no change”, the remaining females answered that they preferred the conditions warmer. Also, the majority of answers from all climate zones were “no change”. However, the second highest opinion for students from warmer climate zones was “warmer”, which has also been found in other studies. Significant negative correlations were found between the acoustics and the satisfaction level of the acoustic comfort. Similarly, high correlations were observed between the visual comfort satisfaction level and the three aspects influencing it. Furthermore, the results showed that all physical measurements influenced the students’ thermal comfort and indoor air quality perception. All measurements obtained indicated a good indoor environment in all classrooms, and all values were between the Swedish Standards recommendations. Low correlation was found between the measured PVM and the AMV from the questionnaires even though all the values were among the limitations. Lastly, this study reviews methods that could be applied to similar future studies and, discusses what kind of errors to avoid in the future. There is still a lot of research that can be developed in order to gain a deeper understanding of the indoor environment and how humans perceive it. / Under senare år har fokus och tillämpning av hållbarhet i byggnader ökat, både för miljö och mänskligt välbefinnande. Kvaliteten på inomhusmiljön påverkar välbefinnandet, produktiviteten och arbetsprestandan. Tyvärr kan det också påverka de anställda negativt, som ökad risk för olika sjukdomar och hälsoproblem. En bra inomhusmiljö tillsammans med applikationer av hållbara material, ordentliga HVAC-installationer och byggregler bidrar till en hållbar lösning med låg miljöpåverkan och minskad energiförbrukning. Eftersom byggnader ensamma svarar för 38% av alla mänskliga växthusgasutsläpp (Wikipedia, 2017), rekommenderar de flesta länder nya mer hållbara lösningar för att minska den procentuella andelen. I EU strävar EUs klimat- och energipaket 2020 till att; minska 20% av växthusgasutsläppen, 20% av EUs energi från förnybara energikällor och 20% förbättrad energieffektivitet (European Commission, n.d.). Förutom den positiva aspekten av låg miljöpåverkan har nya konstruktioner skapat en bra levnads- och arbetsmiljö för användarna. Studier har visat att en bättre inomhuskvalitet ökar produktiviteten och arbetsprestandan men framförallt känner sig brukarna bekväma och nöjda med sin miljö. Ett stort antal rapporter har granskats enligt akustisk, visuell, termisk komfort och inomhusluftkvalitet, som är huvudaspekterna av inomhusklimatet. De flesta rapporter fokuserar på användarnas uppfattning om dessa fyra aspekter samt andra parametrar som påverkar inomhusmiljön (arkitektonisk geometri, material osv.). På samma sätt fokuserar jag på två olika metoder för att erhålla resultaten. Den objektiva metoden som innehåller innemiljömätningar och den subjektiva metoden som innehåller ett frågeformulär som skapats specifikt för detta forskningsprojekt. Genom att erhålla dessa två uppsättningar data utvecklas viktiga fokuspunkter, till exempel om byggnadens certifiering uppfyller Miljöbyggnads rekommendationer, vilka aspekter som i huvudsak påverkar elevernas uppfattning och om det finns några tydliga samband mellan uppmätta och beräknade data. Studiefallet utvecklades i en universitetsbyggnad i Stockholm, där de fyra huvudaspekterna av inomhusmiljön utvärderades. De fysiska parametrarna mättes såsom temperatur, lufthastighet, relativ fuktighet, CO2-koncentration och akustiken i fem olika klassrum. Dessutom har en undersökning utvecklats för detta studieprojekt som inkluderade uppfattningsfrågor inom termisk, visuell, akustisk komfort och inomhusluftkvalitet. Kön och klimatzonens ursprung var två andra parametrar som påverkade den övergripande inomhusmiljöuppfattningen, enligt andra studier. Även om majoriteten av båda könen röstade för "ingen förändring" svarade restrerande kvinnor att de föredrog klasrummet varmare. Dessutom svarade flertalet från alla klimatzoner "ingen förändring", även om den näst högsta åsikten för studenter från varmare klimatzoner var "varmare", vilket också har hittats i andra studier. Höga negativa korrelationer hittades mellan akustiken och tillfredsställningsnivån för den akustiska komforten. På samma sätt observerades höga korrelationer mellan den visuella komfortnöjdhetsnivån och de tre aspekter som påverkar den. Vidare visade resultaten att alla fysiska mätningar påverkade elevernas termiska komfort och upplevelse av inomhusluftkvalitet. Alla erhållna mätningar indikerade en bra inomhusmiljö i alla klassrum och att alla värden var inom svensk standards rekommendationer. Låg korrelation hittades mellan den uppmätta PVM (predicted mean vote) och AMV (actual mean vote) från frågeformulären även om alla värden var inom gränserna. Dessutom granskar studien metoder som kan tillämpas på liknande framtida studier liksom vilka slags fel som bör undvikas i framtiden. Det finns fortfarande mycket forskning som kan utvecklas för att förstå mer om inomhusmiljön och hur människor uppfattar den.

Denna studie syftar till att förse kommuner och fackmän med en rimlig utgångspunkt vid upprättande av ljusemitterande skyltar i stadsmiljö och på så vis bidra till perceptuellt väl sammansatta stadsrum. De vägledande frågeställningar som tas upp i rapporten ser till såväl lämpliga kontrastförhållanden som digitala skyltars påverkan på rumsupplevelsen. Med grund i vetenskapsteori rörande seende, rumslig upplevelse och digitala skyltar upprättades en 20 kvadratmeter stor digital skylt på Tändstickstorget i Jönköping, vari ett fältexperiment kom att äga rum den 15 mars 2017. Under experimentet kom skylten att ställas till sex olika scenarier med avseende på skyltluminans och kontrastförhållande till dess direkta omgivning, vilka samtliga granskades av en respondentgrupp om 20 personer. Därefter följde en omfattande visuell utvärdering av den digitala skyltens perceptuella påverkan på det aktuella torgrummet, med skylten inställd på det scenario som dömts behagligast. Av resultaten framgår att ett lågt kontrastförhållande mellan den ljusemitterande skylten och dess direkta omgivning föredras framför ett högt, då en tydlig korrelation mellan höga kontraster och obehag identifierats. Vidare visar resultaten att en digital skylt leder till att stadsrummet som helhet upplevs mörkare och att dess upplevda form och storlek förändras. Konkurrens uppstår mellan lokala landmärken och skylten, då dess luminanta yta blir det dominerande objektet i synfältet. Det framgår tydligt av undersökningen att beslut vid implementering av digitala skyltar i stadsmiljö bör styrkas med en god kunskapsgrund, något som resultaten och det specifikt för studien utformade mätdataformuläret avser bidra till. / This thesis aims to provide municipalities and professionals with a reasonable starting point when planning for light emitting signs in urban environments, thus contributing to perceptually cohesive urban spaces. The questions raised in this report examine appropriate contrast ratios as well as digital signage’s impact on the spatial experience. Based on scientific theory concerning human vision, spatial experience and digital signage’s a 20-square meter digital sign was installed at Tändstickstorget in Jönköping, where a field experiment took place on the 15th of March 2017. The sign was programmed into six different scenarios with regard to its screen luminance and contrast ratio to its immediate surroundings, all of which were reviewed by 20 respondents. Furthermore, an extensive visual evaluation was carried out to investigate the perceptual impact the digital sign had on the city square, with the sign set to the scenario deemed most pleasant. The results show that a low contrast ratio between the light emitting sign and its immediate surroundings is preferred to a high ratio, seeing as a clear correlation between high contrasts and discomfort has been identified. Moreover, the results show that a digital sign makes the urban space perceptually darker overall, whilst at the same time affecting the form and size of the space. Competition arises between the local landmarks and the sign, as its luminous surface becomes the dominant object in the field of view. It is clear from the study that decisions regarding the implementation of digital signs in urban environments should be strengthened with a good knowledgebase, which the results along with the measurement data form developed specifically for the study intends to contribute with.

The awareness regarding important aspects of how to plan and design healthcare environments is something that is constantly progressing. Even though these environments can be seen as complex, the knowledge and understanding of its many different users is often taken into consideration in today’s planning. Several studies have shown positive effects on the visual performance among the hospital staff but also positive effects regarding visual comfort that facilitates recovery and well-being among patients. However, when planning lighting in healthcare environments today, the focus often lies on providing good lighting qualities regarding the visual performance of the hospital staff and the patients are, by that, not taken in consideration to the same level of extent. Therefore this study was focused on analyzing if certain demands could be set on lighting in a nursing room, to improve the experience of visual comfort, from a patient perspective, while using two different lighting scenarios. The thesis has been conducted using an already approved and widely used method Evidence based design (EBD) through a literature study, a pre-study, and an experiment. This to evaluate and develop an innovative design to facilitate visual comfort from a patient's perspective. The visual parameters that the experiment has been focusing on are glare, luminance, contrasts, shadows, lighting principles, and the perception of objects. These parameters have been evaluated from a sitting, standing and lying position in two different lighting scenarios, developed from the hypothesis, without access to daylight. A healthcare environment has a number of different users, that all use the facilities in different ways. Therefore it was important that the innovative design, constructed for the experiment, did not compromise the visual comfort or need of light for the other users. A questionnaire was created, based on the visual parameters, to help answer the research questions. The experiment had a total of 30 participants, where each participant answered the questionnaire six times, one for each position and a total of three times in each lighting scenario.   The results were compiled and the mean values were analyzed to evaluate differences and similarities between the two lighting scenarios and between the positions. The results of the experiment show that there are certain demands that can be set on the artificial lighting in a nursing room, and it also shows that it is of great importance to plan for a various lighting environment since it can enhance the experience of visual comfort. Despite this, it is important for a lighting designer to carefully analyze and evaluate the patient's need for light in the specific ward that is being designed. To achieve a sustainable lighting solution it is important to remember that all the sustainability factors, such as the social, economic and environmental factors, are equally important to create a sustainable development. / Medvetenheten gällande viktiga aspekter av hur man planerar och utformar vårdmiljöer är något som ständigt ökar. Trots att dessa miljöer kan ses som komplexa, tas ofta kunskap och förståelse i beaktning för miljöernas många olika användare vid dagens planering. Flera studier har visat positiva effekter på visuell prestanda hos sjukhuspersonalen, men även positiva effekter gällande visuell komfort som påskyndar återhämtning och ökar välbefinnande bland patienter. När belysningsplanering idag utförs i vårdmiljöer ligger fokuset ofta på att tillgodose ljuskvaliteter med avseende för sjukhuspersonalens visuella prestanda och patienterna beaktas därmed inte i samma omfattning. Därför har denna studie fokuserats på att analysera om vissa krav kan ställas på artificiell belysning i ett vårdrum, för att förbättra upplevelsen av visuell komfort utifrån en patients perspektiv, vid utvärdering  av två olika belysningsscenarion. Studien har genomförts med hjälp av en redan beprövad och allmänt använd metod Evidensbaserad design (EBD), genom en litteraturstudie, en förstudie och ett experiment. Detta för att utvärdera och utveckla en innovativ design med fokus på att underlätta visuell komfort från patientens perspektiv. De visuella parametrar som experimentet har fokuserat på är bländning, luminans, kontraster, skuggor, olika belysningsprinciper samt uppfattningen av objekt. Dessa parametrar har utvärderats från en sittande, stående och liggande position, vid två olika belysningsscenarion med enbart artificiell belysning, utvecklad utifrån hypotesen. I en vårdmiljö vistas ett antal olika användare som alla använder anläggningarna på olika sätt. Det ansågs därför viktigt att den innovativa designen, som konstruerats för experimentet, inte påverkade den visuella komfort eller behovet av ljus för övriga användare. Ett frågeformulär skapades, baserat på de visuella parametrarna, för att besvara frågeställningen. Experimentet hade totalt 30 deltagare, där varje deltagare besvarade frågeformuläret sex gånger, ett formulär per position och totalt tre gånger vid varje ljusscenario. Resultaten sammanställdes och medelvärden analyserades för att utvärdera skillnader och likheter mellan de två belysningsscenarierna samt mellan positionerna. Resultaten av experimentet visar att det finns särskilda krav att ställa på den artificiella belysningen i ett vårdrum. Resultatet visar även att det är av stor betydelse att planera in en varierad ljusmiljö då det kan förbättra upplevelsen av den visuella komforten. Utöver detta är det även viktigt för en ljusdesigner att noggrant analysera och utvärdera patientens behov av ljuset i den specifika avdelningen som utformas. För att uppnå en hållbar belysningslösning är det viktigt att ha i åtanke att alla hållbarhetsfaktorer, såsom de sociala, ekonomiska och ekologiska, är lika viktiga att ta hänsyn till för att skapa en hållbar utveckling.

Syfte: Det råder brist på utvärderingar av belysningsanläggningar, vilket är ett viktigt verktyg för att få förståelse för brukares upplevelse, säkerställa en anläggnings kvalitet och förvärva kunskap till kommande projekt. Inomhusmiljön påverkar i hög grad människans hälsa och välbefinnande, där belysningen är en stor påverkningsfaktor. I samverkan med konsultföretaget WSP har utvärderingar genomförts i två kontorsmiljöer på Domstolsverket i Jönköping. Målet med studien var att undersöka hur en kvalitativ och kvantitativ utvärderingsmetod stod i relation till brukarnas uppfattningar av visuell trivsel. Metod: En kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder användes för att förstå ljusmiljöns perceptiva och fysikaliska uppbyggnad, samt förstå brukarnas subjektiva uppfattning. Använda metoder var enkät, observation utifrån PERCIFAL och mätning av luminansförhållande. Resultat: Inga tydliga samband återfanns mellan brukarnas uppfattning av visuell trivsel och observation, eller analyserade. Svaga tendenser fanns dock på att i de områden observatörerna upplevde ljusare, var även respondenternas attityd till den visuella miljön mer positiv. Både höga och låga luminansförhållanden resulterade i att respondenterna erhöll en positiv attityd till den visuella miljön och välbefinnande. En positiv inställning till ljusmiljön visade sig gynna den visuella trivseln. Starkast samband fanns mellan inställning till ljusmiljön och upplevelsen av den visuella miljön, där en positiv inställning gynnade upplevelsen av den visuella miljön. Konsekvenser: Studiens slutsats är att varken en mätning eller observation är tillräcklig att användas enskilt för att säkerställa brukarnas visuella trivsel, eller för att beskriva hur ljusmiljön uppfattas av användarna. Därför rekommenderas det att inkludera brukare vid utvärdering, och att utföra mer omfattande utvärderingar för att generera kunskap kring kopplingen mellan mätbart ljus, perceptiv upplevelse och subjektiv uppfattning av visuell trivsel. Om utvärderingar och efterkontroller som även tar hänsyn till brukarnas subjektiva uppfattning prioriteras högre i byggprocessen, kan det säkerställa att ljusmiljöer erhåller ännu högre kvalitet. Begränsningar: Att enkäten utfördes på distans kan ha påverkat resultatet, samt att respondenterna ofta valde det neutrala mittenalternativet. Vissa begrepp kan även ha tolkats på annat sätt än förväntat. Observation och mätning utfördes endast vid ett tillfälle och inte i samtliga zoner där respondenterna var positionerade. Observation och mätning utgick endast från belysningens grundinställningar och bildskärmarna var inte tända vid detta tillfälle. Valet av antalet lokaler och skillnad i användningsfrekvens kan också ha påverkat resultatet. Mätning av luminans visade sig vara mer komplext än vad som förväntats. Intervjuer hade troligtvis givit en djupare förståelse kring det undersökta fenomenet än vad som generades från enkäten. Resultatet är enbart tillämpbart i det undersökta fallet och är därmed inte generellt giltigt. / Purpose: There is a shortage of evaluations of lighting constructions, which are crucial to understand the user, ensure the environmental quality and generate knowledge for future projects. The users’ well-being is affected by the indoor environmental quality, where the lighting has a major impact. In collaboration with the consulting company WSP, evaluations have been executed in two office environments at Domstolsverket in Jönköping. The aim with the study was to investigate how one qualitative and onequantitative evaluation method is related to the users’ perceptions of visual well-being. Method: A combination of qualitative and quantitative methods were used to understand the perceptive and physical construction of the lighting environment, and to understand the users’ subjective experience. Used methods were questionnaire, observation based on PERCIFAL and luminance ratio measuring. Findings: No significant connection were found between the users’ experience of visual well-being and the observation, or between the luminance ratios. There were weak tendencies that those areas of which the observers experienced the brightest, the users experienced the visual environment in a more positive way. Both high and low luminance ratios resulted in a positive attitude to the visual environment and the wellbeing. A positive attitude to the lighting environment favored the visual well-being. The strongest connections were found between the attitude to the lighting environment and the experience of the visual environment, where a positive attitude favored the experience of the visual environment the most.  Implications: Since either the measuring or the observation hadn’t any connection to the users’ subjective experience, the conclusion of the study is that either luminance ratios or a visual evaluation individually are sufficient to ensure the users visual wellbeingor to describe how the lighting environment is experienced by the users.Therefore, it is recommended to include users in evaluations, and to execute more comprehensive evaluations to generate more knowledge regarding the connection between measurable light and perceptive and subjective experience of visual wellbeing. If this is included in the process, it might increase the quality of the lighting environment. Limitations: The questionnaire was responded to at a distance and the respondents tended to choose the neutral central option and those factors might have affected the result. Some terms might also have been interpreted in another way than expected. The observation and the measuring were only executed once, and not in all the areas where the respondents were positioned. While measuring and observing, only the most used light setting was used and the computer screens where not on. Luminance measuring was more complex than expected. Interviews might have given a deeper understanding about the investigated phenomenon than what was generated from the questionnaire.The result is only applicable in this specific case and therefore not universal.

Belysning är en väsentlig del i ett fungerande samhälle. Utveckling av belysning går framåt hela tiden, för att bli så användarvänligt som möjligt. Idag kan belysning förutsäga hur utrymmen används med hjälp av information från andra armaturer, så att området blir belyst även om brukaren rör sig precis på gränsen av det belysta området. Att få fram en energieffektiv belysning tillsammans med dagsljus, utan att ge avkall på den visuella komforten är en viktig fråga för beställare av belysning. Visuell komfort är dock mer komplicerat än energibesparing, eftersom det innebär fler faktorer och det gynnsamma resultatet är svårare att uppskatta. Visuell komfort, så som rumsuppfattning beskriver hur vi ser ett rums storlek och form. Något att ha i åtanke är också att rummet inte alltid uppfattas så som det är planerat och tänkt. Idag blir energibesparande styrsystem allt viktigare i kommersiella byggnader då det finns hög potential att minska energiförbrukningen. Utöver att spara energi kan smarta styrsystem också användas för att förbättra ljuskvalitet samt öka produktiviteten. Följande examensarbete undersöker hur smarta styrsystem kan påverka den visuella rumsuppfattningen i kontor, samt om energiförbrukningen förändras av styrsystem, kontra statisk belysning. Undersökningen utgår från två frågeställningar. För att besvara den första frågeställningen som behandlar rumsuppfattning utgår arbetet från en kvantitativ ansats i form av en digital enkätundersökning. Undersökningen omfattar hur belysningen på kontor uppfattas av personal på olika företag som använder sig av smarta styrsystem, jämfört med de som använder statisk belysning. Enkätens syfte var att få reda på deltagarnas uppfattningar om belysningen på sitt kontor. Deltagarna fick svara utifrån sina egna uppfattningar och värderingar. Totalt svarade 37 personer på enkäten. Den andra frågeställningen som handlar om energiförbrukning, beräknas utifrån en armatur från Aura Light. Undersökningen går ut på att jämföra armaturens energiförbrukning då den är statisk och har 100% ljusflöde och sedan titta på energiförbrukningen när den är uppkopplad till ett styrsystem. Därefter jämförs resultaten. De slutsatser som dras i studien kring resultatet av rumsuppfattningen påvisar att det förekom skillnader. Majoriteten av de som hade statisk belysning uppfattade rummet som allmänt och ljust, medan majoriteten med styrsystem uppfattade rummet som lugnt och trivsamt. Detta tyder på att styrsystem i viss mån kan ha en påverkan på hur människor uppfattar ett rums karaktär tillsammans med belysningen. Gällande resultatet kring energiförbrukningen med styrsystem kontra statisk belysning, visar det att det finns potential att spara energi vid byte av belysningssystem på kontor. / Lighting is an essential part of a functioning society. The development of lighting is constantly advancing in order to be as user-friendly as possible. Illumination can predict how spaces are used, using information from other luminaires, so that the area is illuminated even if the user moves exactly on the border of the illuminated area. Obtaining an energy-efficient lighting together with daylight without sacrificing visual comfort is an important issue for lighting buyers. However, visual comfort is more complicated than energy saving, as it means more factors and the favorable result is more difficult to estimate. Visual comfort, such as room perception describes how we see a room's size and shape. Something to keep in mind is that the room is not always perceived as planned and intended. Today energy-saving control systems are becoming increasingly important in commercial buildings as there is a high potential to reduce energy consumption. In addition to saving energy, smart control systems can also be used to improve light quality and increase productivity. This thesis examines how smart control systems can change the visual room perception in offices, as well as how energy consumption is affected by control systems, versus static lighting. The thesis is based on two questions. To answer the first question that deals with room perception, the study is based on a quantitative approach in the form of a digital survey. The survey covers how office lighting is perceived by staff at different companies using smart control systems compared to those using static lighting. The purpose of the survey was to find out the test persons' perceptions of the lighting in their office. The test subjects were given answers based on their own perceptions and values. A total of 37 people answered the survey. The second question is about energy consumption, which is calculated from a luminaire from Aura Light. The study is based on comparing the luminaire, when it is static with 100% flux and then when it is connected to a control system, so as to be able to compare the energy consumption. The conclusions drawn in the study of the result of the room perception show that some differences existed. The majority of those who had static lighting perceived the room as general and bright, while the majority with control systems perceived the room as calm and pleasant. This indicates that control systems can to some extent have an impact on how people perceive a room's character together with the lighting. Regarding the result of energy consumption with control systems versus static lighting, it shows that there is definitely potential to save energy when changing lighting systems in offices.