Problemet med de olika applikations arkitekturer som finns är vilken av de man ska välja för att implementera en ny applikation, då arkitekturerna har både för och nackdelar som kommer med dem. Arbetet fokuserar på arkitekturerna webb och native inom väderprognos domänen. Söktiden är den viktigaste faktorn för en sådan applikation och mätningen som ska utföras för båda applikationerna är hur snabbt det går att göra en sökning för en stad till att all information har visuellt presenterats.

Denna rapport är en beskrivning av ett kandidatarbete utfört som del av kursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutveckling vid Linköpings universitet. Teamet som utförde arbetet bestod av åtta ingenjörsstudenter som studerar på data- respektive mjukvaruteknikprogrammet. Syftet med projektet var att ta fram en prototyp till en digitaliserad akutjournal åt Region Östergötland för deras arbete på akutmottagningarna i Linköping, Norrköping och Motala. Denna digitala akutjournal ämnar i ett senare skede ersätta den nuvarande pappersbaserade lösningen. I utvecklingsprocessen användes en modifierad version av det agila ramverket Scrum. Resultatet blev en webbapplikation för fullstorleksskärmar med vyer såsom en enhetsöversikt och en patientvy, och med möjlighet att definiera patienter i systemet och ta emot notifikationer. Förutom att redovisa och diskutera det gemensamma arbetet finns också individuella delrapporter som behandlar relaterade ämnen.

En webbapplikation för kraschrapportering har utvecklats för företaget IFS. Vid en krasch samlar applikationen in data om användarens system och inställningar, för att sedan via ett gränssnitt låta användaren välja vilken information som ska delas med IFS:s supportavdelning. Under utvecklingen av produkten användes en variant på Scrum. Varianten grundas på Scrums fyra grundaktiviteter sprintplanering, scrummöten, sprintutvärdering och sprintretrospektiv. Aktiviteterna anpassades för att passa projektets storlek och komplexitet. GitLab har, utöver  versionhantering, använts för all Scrum-planering och dokumentation. Projektet resulterade i ett program som uppnåde alla de ursprungliga kraven. Programmet har både ett gränssnitt som uppmanar användaren till att dela data och förmågan att samla in samt skicka data. Sammanfattningsvis så kom rapporten fram till att värde kunde skapas för kunden genom att använda en iterativ design process som säkerställde ett lättanvänt grafisktgränssnitt. Rapporten drar även slutsatsen att Scrum är en bra arbetsmetod för att fånga upp erfarenheter och lärdomar under projektets gång. Projektgruppen tar med sig, från projektet, erfarenhet av webbutveckling och samarbete i större grupp. Varje medlem i projektgruppen har även skrivit ett ett individuellt bidrag till rapporten. De individuella bidragen undersöks olika områden som är relevanta till projektet. Dessa bidrag ligger i slutet av rapporten.

JavaScript har under de senaste sju åren varit det mest populära programmeringsspråket. JavaScript har ständigt utvecklats, så har även webben. Detta har lett till att det är möjligt att utveckla webbsidor som liknar riktiga mobilapplikationer, även kallat progressiva webbapplikationer. I denna studie var syftet att identifiera, undersöka och jämföra olika JavaScript-ramverk som kan användas för att skapa progressiva webbapplikationer. För att uppnå detta har granskningen skett i tre steg. Det första steget var att identifiera ramverk som tydligt identifierade sig själva som ramverk och främst fokuserade på klientsidan. Under första steget insamlades information om elva ramverk som uppfyllde kraven. Nästa granskning i steg ett var att identifiera de ramverk som återgav information på sin officiella webbsida om hur en progressiv webbapplikation implementeras. Efter denna granskning återstod endast två ramverk, Angular och Vue.js. I steg två utvecklades en identisk webbapplikation i vardera ramverk. I det tredje och sista steget jämfördes ramverken baserat på 15 riktlinjer vid val av ramverk för att slutligen avgöra vilket ramverk som var att föredra vid utveckling av en progressiv webbapplikation. Resultatet visade att Vue.js var det ramverk som rekommenderas vid implementering av en progressiv webbapplikation. Detta baserades på att ramverket krävde färre kodrader samt att ramverket funnits längre på marknaden. Ytterligare en anledning var att ramverket är mest populärt bland utvecklare på GitHub.

Denna kandidatrapport behandlar främst arbetsmetodiken gruppen förhöll sig till samt hur dessa metoder och arbetssätt sedan användes i projektet. Rapporten tar även upp aspekter om själva produkten som förverkligades under projektets gång, även om det inte är i fokus. Applikationsområdet för projektet är på kort sikt att hjälpa äldre personer som genomgått ett hälsosamtal att hålla uppsikt över sin hälsa på ett vetenskapligt sätt. På lång sikt är applikationsområdet att människor ska kunna replikera sina kroppar genom medicinska digitala tvillingar för att testa exempelvis effekter av läkemedel, koster och träningsmetoder. Detta är kort sagt ett koncept som har potentialen att revolutionera sjukvården och människors hälsa i en positiv riktning. I slutet av kandidatrapporten återfinns gruppmedlemmarnas individuella undersökningar.

Företaget Dramatify tillhandahåller en tjänst för TV- och filmproduktions-bolag att hantera kommunikation och information kring sina produktioner med hjälp av mobiler och datorer oavsett var de befinner sig. De upplever långa responstider för sin webbapplikation och gav som förslag att studera lagring av produktionsdata i cache. För att lösa problemet har en under-sökning av tidigare arbeten inom området och lämpliga tillämpningar för att implementera, testa och analysera prototyper som lagrar data i cache. Resultatet blev en prototyp för klient respektive server med strategin att lagra varje produktion styckvis i cache. För att testa prototyperna skapades en implementation av automatiska tester som lagrade mätdata om relate-rad prestanda till cache för sidanrop från webbapplikationen i olika en-heter och webbläsare. En analys av mätdata gjordes och det visade sig att klientprototypen var 32 procent snabbare och serverprototypen 21 procent snabbare jämfört med Dramatifys implementation. / Dramatify is providing TV and film production companies with a software as a service for project management. The web application is accessible from any device with a modern web browser from anywhere in the world. Dramatify were having performance issues with high latency and needed help to implement cache for maximum performance gain. To solve the problem, a research was conducted where information about suitable ap-plications to implement, test and analyze prototypes for storing data in cache. The result was two prototypes, one for the client and one for the server, for managing cache. Performance testing was done with automatic tests on multiple devices in different web browsers. The tests was collecting rele-vant data to measure the performance in conjunction to the original imple-mentation. When analyzing the collected test data, it showed that the client prototype was 32 percent faster and that the server prototype was 21 per-cent faster than the original implementation.

Företaget Telia har en webbapplikation som är under utveckling och ska fungera som en internportal för kunder till företaget. De upplever en bristande prestanda i frontenddelen av applikationen i form av långa laddningstider. De vill därför undersöka möjligheter för optimering av prestandan för deras webbapplikation, i hopp om att förbättra användarupplevelsen. Målet var att undersöka möjligheter för tillämpning av olika optimeringstekniker som kan förbättra delar av prestandan med nära koppling till användarupplevelsen.  I detta arbete undersöktes tidigare forskning inom ämnet användarupplevelse relaterat till digitala produkter. Det gjordes även undersökning av liknande arbeten, lämpliga prestandamått och optimeringstekniker. För att testa, analysera och utvärdera optimeringsteknikerna skapades automatiska tester som lagrade mätdata på valda prestandamått. Därefter analyserades mätdata från testerna för att kunna föreslå vidareutveckling för Telias webbapplikation. En analys av mätdata visade en förbättring av Telias webbapplikation för de två undersökta prestandamåtten med 33% respektive 35%. / The company Telia has a web application that is under development and will serve as an internal portal for clients of the company. They experience a lack of performance in the frontend part of the application in the form of long loading times. They therefore want to explore possibilities for optimizing the performance of their web application in hope of improving the user experience. The goal was to investigate possibilities for the application of different optimization techniques that can improve parts of the performance with close connection to the user experience. For this thesis, previous research was examined in the field of user experience related to digital products. Research of similar work such as appropriate performance measures and optimization techniques was also conducted. To test, analyse and evaluate the optimization techniques, automatic tests were created that stored measurement data on selected performance metrics. Measurement data from the tests was then analysed in order to suggest further development for Telia’s web application. An analysis of the measurement data showed an overall improvement in Telia’s web application performance for the two examined performance metrics by 33% and 35%respectively.

This report deals with the development of the historical maps web application for a company that works to preserve the cultural heritage of old maps. The goal of the project has been to create a proof of concept for a web application that allows the user to view and interact with historical maps. As well as taking part in the history and facts behind the maps, areas and points of interest within the maps. Work on the application has begun with the foundational design, such as flowchart, mood board and design sketches for the application. Based on these, a proof of concept is developed in the form of an interactive web application written in React with additional libraries such as Materials UI for user interface and Leaflet for interactive map functions. For facts content, fetch calls are made to the Wikipedia API. Trade-offs have had to be made regarding implemented functionality in this first version of the web application, in order to represent how the interactiveness with the maps can work while also demonstrating potential future functionality. The finished application achieves the purpose of the assignment as proof of concept. Interactivity in the maps and connections between the maps are implemented, along with static elements that exists to represent future possibilities. Information and facts about areas of interest and points of interest are retrieved from Wikipedia through the API. / Rapporten avhandlar utvecklingen av webbapplikationen Historical Maps till ett bolag som arbetar med att bevara kulturarvet kring gamla kartor. Målet med projektet har varit att skapa en proof of concept för en webbapplikation som låter användaren ta del av och interagera med historiska kartor. Samt att ta del av historia och fakta bakom kartorna, områden och intressepunkter. Arbetet med applikationen har inletts med att ta fram underlag som flödesschema, moodboard och designskisser för applikationen. Utifrån dessa utvecklas en proof of concept i form utav en interaktiv webbapplikation skriven i React med tillägg som Materials UI för användargränssnitt samt Leaflet för interaktiva kartfunktioner. För faktainnehåll görs fetch-anrop till Wikipedias API. Avvägningar har fått göras vad gäller implementerad funktionalitet i denna första version av webbapplikationen, för att på ett rättvist sätt kunna representera hur interaktiviteten med kartorna kan fungera och samtidigt påvisa potentiell framtida funktionalitet. Den färdiga applikationen uppnår uppdragets syfte som proof of concept. Interaktivitet i kartorna och kopplingar mellan kartorna är implementerad, tillsammans med statiska element som finns på plats för att representera framtida möjligheter. Information och fakta om intressanta områden och intressepunkter hämtas från Wikipedia genom API.

Denna rapport behandlar arbetet som en kandidatgrupp, bestående av åtta civilingenjörsstudenter inom data- och mjukvaruteknik vid Linköpings universitet, utförde under våren 2021. Arbetet gjordes som en del av kursen Kandidatprojekt i programvaruutveckling, med kurskod TDDD96, där kandidatgruppen utvecklade en webbapplikation åt företaget Neue Labs. Webbapplikationen baserades på Neue Labs mobilapplikation Playground, och utvecklades med hjälp av JavaScript-biblioteken React och Redux. Applikationen är en plattform för visuell programmering av IoT produkter, där programmen tar formen av flödesgrafer. Rapporten beskriver arbetsprocessen och redogör för den slutgiltiga produkten. Projektet har bedrivits helt på distans enligt en något modifierad Scrum-metodik. Några av de viktigaste lärdomarna som gruppen tar med sig rörde utbildning, kommunikation och testning. Dessutom innehåller rapporten åtta individuella bidrag, som är skrivna av kandidatgruppens medlemmar

Företaget M Hälsa Träning behövde ett bokningssystem där kunder kunde boka träff med personalen, systemet skulle integreras i deras redan befintliga webbsida. Den befintliga webbapplikationen byggde på ett CMS för hantering av data. Tidbokningssystemet behövde anpassas för att kunna användas tillsammans med CMS:et. Utvecklingen av systemet gjordes med webbramverket React.js samt en utbyggnad av redan befintlig webbserver arkitektur. Befintliga beroenden och verktyg användes i så stor utsträckning som möjligt. Utifrån M Hälsa Tränings beskrivning av önskad funktionalitet togs en kravlista för systemet fram. Reactdelen av systemet delades in i React komponenter som alla ansvarade för en specifik del av tidbokningssystemet. Komponenterna kommunicerade med ett API för att skicka och ta emot data. React redux användes för att hantera datat i reactdelen. Anpassningsbar data implementerades på servern i så stor utsträckning som möjligt för att kunna ändras i CMS:ets instrumentbräda. Implementeringen av funktionalitet på serversidan byggde på tidigare programmerares struktur och exempel. Resultatet av konstruktionen blev ett bokningssystem inbyggt i den existerande applikationen. Bokningssystemet är uppdelat i tre steg, en sida för att välja behandling, en kalender för att välja en tid och slutligen ett formulär för att fylla i personuppgifter och bekräfta bokning. Slutsatserna som kunde dras av arbetet var att denna tilläggsutveckling förde med sig både för och nackdelar, svårigheter så som okända och utdaterade verktyg och beroenden. Fel val av språk i och dålig planering av reactdelen. Fördelar med denna utveckling var den struktur och stomme som utvecklaren av M Hälsa Träning gjort, vilket förenklade utvecklingen av serverdelen då en tydlig struktur med goda exempel fanns att följa.