Allt fler personer i Sverige har tillgång till både Internet och smarttelefoner i en större utsträckning än någonsin förr. Det finns applikationer för det mesta, som tränings-, spel- och nyhetsappar. Utefter detta och vår samtids ökade fokus på miljön och återvinning valdes målet med detta projekt, en progressiv webbapplikation som använder sig av bildigenkänning med hjälp av maskininlärning som ska underlätta för människor att sortera och återvinna sina hushållsavfall. Slutresultatet är en applikation som kan köras likvärdigt på de flesta enheter (mobil, pc, surfplattor etc.), oavsett vilken modell eller vilket operativsystem den har. Applikatio- nen används för att identifiera hushållsavfall genom en bildigenkänningstjänst. Denna rapport behandlar de teknologier som använts för att bygga applikationen och implementationsprocessen av den. Slutligen diskuterar vi resultatet av utvecklingen och några utvalda personer fick testa appen, svara på några frågor och säga vad de tyckte. / More and more people in Sweden have access to both the Internet and smartphones to a greater extent than ever before. There is an application for almost everything, such as training-, games- and news applications. Based on this and the increasing interest for the environment in general and recycling, the goal was set for this project. A progressive web application with the use of image recognition with the help of machine learning that will make it easier for people to sort and recycle their household trash. The final result is an application that can be run equally on most devices (mobile, PC, tablets, etc.), regardless of model or operating system. The application is used to identify household waste through an image recognition service. This report addresses the technologies used to build the application and implementation process of it. Finally we discuss the results of the development and some selected people got to test the app and answer some questions and voice their opinions.

Applikationer kan idag med hjälp av olika tekniker utvecklas på flera olika sätt. På senare århar tekniken progressiva webbapplikationer blivit ett allt mer vanligt inslag i sammanhanget.Faktum är att progressiva webbapplikationer anses av många vara framtiden inomapplikationsutveckling. Det var dock otroligt svårt att hitta information om i vilkenutsträckning tekniken användes i Sverige eller i andra länder. Inför det här arbetet misstänktevi att tekniken med progressiva webbapplikationer inte användes i den utsträckning som denhade potential för , och att den förtjänade att uppmärksammas mer.I det här arbetet kommer du som läsare få en inblick i hur vanligt förekommandeprogressiva webbapplikationer var bland de svenska företagens hemsidor i allmänhet.Arbetet undersökte även vilka erfarenheter och kunskaper svenska applikationsutvecklarehade av tekniken. Ett antal intervjuer med svenska utvecklare har genomförts där resultatettalade för att det fanns mer att önska vad gällande utvecklarnas kunskaper och erfarenheterom tekniken. Indikationen om att de svenska utvecklarna hade begränsade kunskaper ocherfarenheter om progressiva webbapplikationer, återspeglades även i hur väl svenska företag iallmänhet använde tekniken. / Today, applications can be developed in a variety of ways using various techniques. In recentyears, the technology progressive web applications have become an increasingly commonfeature in this context. In fact, progressive web applications are considered by many to be thefuture of application development. However, it was incredibly difficult to find information onthe extent to which the technology was used in Sweden or in other countries. Prior to thiswork, we suspected that the technology of progressive web applications was not used to theextent that it had potential to, and it deserved to be paid more attention.In this thesis, you as a reader will gain an insight into how common progressive webapplications were among Swedish companies' websites in general. The work also examinedwhat experiences and knowledge Swedish application developers had of the technology. Anumber of interviews with Swedish developers were conducted where the results indicatedthat there was more to be desired regarding the developers' knowledge and experience aboutthe technology. The indication that Swedish developers had limited knowledge andexperience of progressive web applications was also reflected in how well Swedishcompanies generally used the technology.

Migration av data innebär att data flyttas från en databas till en annan. Denna åtgärd kan företag behöva av olika skäl, till exempel för att ändra språk eller förnya befintlig databas. Något som diskuteras är hur denna process ska ske och hur data migreras på bästa smidigaste sätt. Ett av IT företagen som var i behov av svaren är XLENT Sundsvall. XLENT har en webbshop där gränssnittet är föråldrat, samt i behov av en bättre serverlösning ur ett förvaltningsperspektiv. Den här studien syftar till att se över möjligheterna att flytta över den befintliga hemsidan till en modern e-handelslösning. Titta på vilket bästa sätt är att migrera datan till en ny databas som är mer lämplig för hemsidan. De metoderna som ska jämföras är en export-import möjlighet och Extract Transform Load ( ETL) verktyg. Export-import metoden visade sig vara den mest lämpade processen för en databas med våra egenskaper, och en migration med valda processen genomfördes. Till migrationsprocessen hör även städning av data. Ett viktigt steg då databasen bestod av redundant data. En jämförelse mellan den nya och gamla databasen visade att städningen vara en lyckad process då den redundanta datan reducerades med 24 procent. Export-import processen valdes då metoden passade bäst för databas egenskaperna. Då databasen hade varit mycket större eller vara skrivet i ett annat SQL språk så vore metoden inte helt optimalt längre. Då skulle ETL verktyget vara med önskvärt. Vid fortsatt arbete så skulle det vara intressant att göra en mer teoretisk jämförelse. Testa att migrera på de olika sätten, med databaser med olika egenskaper för att få en mer övergripande blick av vilken som passar bäst i olika fall. / Data migration means the transfer of data from one database to another. This is something that more and more companies need to do. for various reasons, for example to change the language or renew the existing database. Something that is discussed is how this process should take place and how data is migrated in the best and most flexible way. One of the IT companies that was in need of the answers is XLENT Sundsvall. XLENT has an online shop where the interface is outdated, and in need of a better server solution from a management perspective. This study aims to review the possibilities of moving over the existing website to a more modern solution. Look at the best way to migrate the data to a new database that is more suitable for the website. The methods to be compared are an export-import method and Extract Transform Load (ETL) tool. The export-import method proved to be the most suitable process for a database with our properties, and a migration with the selected process was performed. The migration process also includes cleaning of data. An important step as the database consisted of redundant data. A comparison between the new and old databases showed that cleaning was a successful process as the redundant data was reduced by 24 percent. The export-import process was chosen as the method best suited the characteristics of the existing database. With a database being much larger or being written in another SQL language, it might not be the most optimal solution anymore. Then the the ETL tool would be better. With continued work, it would be interesting to make more than a theoretical comparison. Try migrating with many different databases with different properties to get a more comprehensive look of which one is best suited in different cases.

The development of Progressive Web Applications (PWAs) as opposed to Native Applications (NAs) has experienced a significant shift in recent years in the mobile application market. PWAs are more and more common since they are affordable, simple to use, and cross-platform compatible. Even so, there is an ongoing discussion and lacking research about which application can deliver a better user experience, which is what this thesis aimed to research. This was accomplished by developing two identical applications, one PWA and one NA, and comparing them in terms of responsiveness. Responsiveness was quantified by measuring the complexity in terms of computational time for each functionality within each application. The applications were developed using the two React frameworks named React JS and React Native, for the PWA and NA, respectively. Thus, the main comparison was between these two frameworks, and not PWAs and NAs in general. The goal is to help developers decide which application out of the two is more suitable, depending on the possible functionalities that their application is considered to have. The functionalities that were chosen were all different but deemed to be relevant to the functionalities present in some of the largest mobile applications. Functionalities relevant to social media were chosen, such as image and tweet searching. Additional functionalities include geolocation and a word counter. The former was chosen for the prevalence of geolocation-based applications, while the latter was chosen as a means to compare the computational power of each application. The results showed that the PWA was considerably more capable when it came to executing the image search word counter, and tweet search functionality, as it was able to render and handle the data considerably faster than the NA. When it came to the geolocation functionality, however, the NA was the faster application. / Utvecklingen av Progressiva webbapplikationer (PWAs) jämfört med nativa applikationer (NAs) har genomgått en betydande förändring de senaste åren på mobilapplikationsmarknaden. PWAs blir allt vanligare eftersom de är prisvärda, enkla att använda och kompatibla över olika plattformar. Trots det pågår det en kontinuerlig diskussion och brist på forskning om vilken typ av applikation som kan leverera en bättre användarupplevelse, vilket är det forskningsämne som denna avhandling syftar till att undersöka. Detta åstadkoms genom att utveckla två identiska applikationer, en PWA och en NA, och jämföra dem med avseende på responsivitet. Responsivitet kvantifierades genom att mäta komplexiteten i form av beräkningstid för varje funktionalitet inom varje applikation. Applikationerna utvecklades med hjälp av de två React-ramverken React JS och React Native, för PWA respektive NA. Således var huvudjämförelsen mellan dessa två ramverk och inte generellt mellan PWAs och NAs. Målet är att hjälpa utvecklare att bestämma vilken av de två applikationerna som är mest lämplig, beroende på vilka funktionaliteter deras applikation förväntas ha. De valda funktionaliteterna var olika men ansågs vara relevanta för funktionaliteterna i några av de största mobilapplikationerna. Funktionaliteter relaterade till sociala medier valdes, såsom bild- och tweetsökning. Ytterligare funktionaliteter inkluderar geolokalisering och en ordräknare. Den förstnämnda valdes på grund av utbredningen av geolokaliseringsbaserade applikationer, medan den senare valdes som ett sätt att jämföra beräkningskraften hos varje applikation. Resultaten visade att PWA var betydligt mer kapabel när det gällde att utföra bildsökning, ordräknare och tweetsökning, eftersom den kunde rendera och hantera data betydligt snabbare än NA. När det kom till geolokalisering var dock NA den snabbare applikationen.

Idag så är webbapplikationer och så kallade hemsidor väldigt vanliga i alla typer av branscher. Alla företag och organisationer verkar ha minst en hemsida och/eller webbapplikation där de kan presentera sina idéer eller sälja sina produkter. Utbudet på webbapplikationer samt användningsvanan hos gemene man leder till att kraven på webbapplikationen avseende snabbhet och användarvänlighet har blivit högre. En undersökning som utfördes av Mercury News visar att om en hemsida tar mer än 3 sekunder att ladda så är risken hög att användaren överger sidan. Detta understryker hur viktigt det är med en snabb laddningstid. Denna studie fokuserar på hur en webbapplikation kan optimeras avseende laddningstid och användarvänlighet samt hur resultatet påverkar användares upplevelse vi användning av applikationen. Studien är baserad på en webbapplikation som är skriven med programmeringsspråket JavaScript och ramverket React.JS. Webbapplikationen använder sig av Unity som backend och Firebase som molnlagringsplattform. Optimeringsmetodiken är dock generell och kan därför även tillämpas på applikationer som är uppbyggda med olika teknologier, språk och ramverk. Studiens uppbyggnad är en litteraturstudie som används för att gagna den kunskap som behövs för att göra ett sådant projekt. Därefter en fallstudie som går igenom de exakta stegen som användes för att optimera webbapplikationens kodbas och till sist testas resultatet både av författaren och av olika ”icke tekniska” användare i en enkätundersökning. Den här studien visar på att det är av betydande skillnad för användaren när en webbapplikation är mer optimerad. / Today, web applications and so-called websites are very common in all types of industries. Every company and organization seem to have at least one website and/or web application where they can present their ideas or sell their products. The abundance of web applications and the common usage among users has led to higher demands for faster loading speeds and better user experiences of the web application. The Mercury News writes that if a website takes more than 3 seconds to load, there is a high risk of the user abandoning the page. [8] This reinforces how important it is to have a fast-loading time. This study focuses on how a web application can be optimized in terms of loading time and user experience, and how the result affects users’ opinions about the application. The study is based on a web application written in the JavaScript programming language and the React.JS framework. The web application uses Unity as its backend and Firebase as its cloud storage platform. However, the optimization methodology is general and can therefore be applied to applications built with different technologies, languages, and frameworks. The study is structured as a literature study that is used to gain knowledge about how to carry out the project. Then a case study is presented that goes through the exact steps used to optimize the web applications codebase. Finally, the results are tested by both the researcher and various “non-technical” individuals. The results of this study show that it makes a significant difference for the user when a web application is more optimized.

This work examines how Deep Learning(DL) are integrated with a specific web application. It is performed by creating various artifacts that examine the integration of a specific web application with DL. This is done with regards to future expansion of functionality and the value it offers to the stakeholders. The insights that arise during the work are communicated to the stakeholders through weekly meetings throughout the process. The paper ends with a conclusion that is based on the insight’s that are gained during the work. The conclusion is that the best method is the combination of two of the artifacts. A REST service developed in the Python language that can determine if an image contains animals or not. This REST service I used in an external program that works towards the same object storage that the system does. The program reads images from the storage and tests whether they are empty or not with through the REST-service. Pictures that are classified as empty will be removed from the systems object storage.

There are currently a lot of training applications on the market where users can share their progress or compare their achievements with other users. It is hard to find a training application without the option of sharing one’s progress. By exposing users to an application without social interaction or an option to display one’s achievements, as well as an application with those functions. One can collect their thoughts on the different experiences. To be able to perform this comparison of applications with and without social features, an application without social features is developed in this thesis. The main conclusion is that some users have a strong preference whether they want social features or not. There is no strong majority for using social features or not using them. There are users who want social features, users who don’t want them, and users who don’t care. So when developing an application, developers should consider which users they want to satisfy and what is already on the market. / Det finns för tillfället många träningsapplikationer på marknaden som har sätt för användarna att dela deras utveckling eller jämföra deras prestationer med andra användare. Det är svårt att hitta en träningsapplikation där det inte finns något alternativ att dela ens utveckling. Genom att få användare att använda applikationer utan sociala interaktioner och en applikation med de funktionerna, kan en samla deras tankar på de olika upplevelser. För att kunna göra denna jämförelse mellan applikationer med och utan sociala funktioner, har en applikation utan sociala funktioner utvecklats. Den viktigaste slutsatsen som dras är att vissa användare har starka preferenser om de vill ha sociala funktioner eller inte. Det finns ingen stark majoritet för om de flesta användare föredrar sociala funktioner eller inte. Det finns användare som vill ha sociala funktioner, användare som inte vill ha dem och användare som inte bryr sig. Så när man utvecklar en applikation, bör man tänka på vilka användare som ska tillfredsställas och vad som redan finns på marknaden.

Klientsidesrenderade webbapplikationer med JavaScript-ramverk har blivit vanligt inom den moderna programutvecklingen. Modelleringsunderlag för dessa webbapplikationer kan vara relevant inom IT-industrin eftersom modellering är relevant för utveckling av mjukvara. För att ta fram detta underlag genomförs en fallstudie där modelleringsexempel med UML tas fram för en klientsidesrenderad webbapplikation som även implementeras. Detta resultat ger ett exempel för hur modellering av klientsidesrenderad webbapplikation kan utföras med UML- utökning för designmodeller och implementationsmodell. Baserat på resultatet dras slutsatser om att modellering med UML- utökning för klientsidesrenderad webbapplikation kan underlätta implementation av webbapplikationen och göra den underhållbar. / Client side rendered web applications with JavaScript frameworks have become common in modern software development. Modelling support for these web applications could be relevant for people in the IT industry since modelling is relevant for development of software. For producing this modelling support a case study is done where modelling examples with UML are made for a client side rendered web application that also gets implemented. This result gives an example for how modelling of client side rendered web application can be performed with UML extension for design models and implementation model. Based on the result conclusions are drawn that modelling with UML extension for client side rendered web application can ease implementation of the web application and make it maintainable.

Today’s web applications make extensive use of APIs between server and client, or server to server in order to provide new information in the form of events. The question was whether the different methods of procuring events are different in how they scale. This study aims to compare performance between webhooks and polling, the two most commonly used pull and push based methods for event notification when scaling up traffic. The purpose is to create a basis for developers when choosing the method for event notification. The comparison has been developed through measurements of typical indicators of good performance for web applications: CPU usage, memory usage and response time. The tests gave indications that webhooks perform better in most circumstances, but further testing is needed in a more well-defined environment to draw a confident conclusion. / Dagens webbapplikationer använder sig i stor utsträckning av API:er mellan server och klient, eller server till server för att inhämta ny information i form av events (händelser). Frågan är om de olika metoder som finns för att inhämta events skalar olika bra. Förevarande studie ämnar att jämföra prestanda mellan ”webhooks” och ”polling”, de två mest använda pull- och pushbaserade metoderna för eventnotifikation vid uppskalning av trafik. Syftet är att skapa ett underlag för utvecklare vid valet av metod för eventnotifikation. Jämförelsen har tagits fram genom mätningar av typiska indikatorer för god prestanda hos en webbapplikation: CPU-användning, minnesanvändning och svarstid. Testerna gav indikationer om att webhooks är bättre men det krävs vidare testning i en mer väldefinierad miljö för att dra en säkrare slutsats.

Stress and heavy workloads are commonplace for those who work within Swedish healthcare; the issue is exacerbated further by the current shortage of qualified personnel. Therein arises a need for tools to help lessen the burden on the personnel. This report presents a prototype of a web application made for daily staff scheduling, tailored to the needs of the pediatric surgery department at Uppsala University Hospital. The aim of the project was to deliver a more flexible digital solution of daily staff coordination at the department. Two fundamentals of the application were that it should be easy to use and display informationclearly with few misunderstandings. The resulting prototype met the usability requirement, other than a few specific usability issues, and improved upon the readability of the contents displayed in comparison to the previous system. To further improve the system, work could be done to increase the efficiency with which tasks can be performed. / Stress och tunga arbetsbördor hör till vardagen för den som jobbar inom svensk sjukvård, och problemet förvärras ytterligare av den rådande bristen på kvalificerad personal. Däri uppstår ett behov av verktyg som lätter på personalens belastning. Denna rapport presenterar en prototyp av en webbapplikation för dygnsmässig schemaläggning av personal, anpassad för barnoperationsavdelningen vid Uppsala akademiska sjukhus. Målet med projektet var att leverera en flexiblare digital lösning för avdelningens samordning av personal. Två fundamentala egenskaper hos applikationen var att den skulle vara enkel att använda samt visa upp informationen tydligt och med få missförstånd. Den resulterande prototypen uppfyllde kraven på användbarhet, med undantag för ett antal specifika problem, och förbättrade läsbarheten i jämförelse med det tidigare systemet. Det finns dock viss möjlighet för förbättring vad gäller effektiviteten uppgifter kan genomföras med.