The purpose of this thesis was to investigate if Swedish agencies preserve their websites according to the Swedish archival legislations and guidelines. As a theory the OAIS Reference Model (Open Archival Information System, developed by US Consultative Committee for Space Data Systems, CCSDS) has been used as a model to show how important it is to develop strategies for public digital information which has to be preserved for long term. The ingest function in the OAIS Reference Model demands that files are prepared for long term preservation and requires that the digital information fulfils established technical requirements. In the study the Swedish National Archive and their advices about preserving websites to archivists on the Swedish agencies are being studied. To control if the agencies meet the requirements for their management and preservation of their websites a survey was sent out to investigate if Swedish agencies preserve their websites.   According to the survey result, 84 of 113 agencies preserve their websites in some way. If the technical requirements really was met could not be verified in this thesis, the results was relied on the responses from the authorities. The study showed that agencies requested clearer rules in the field of preservation of websites, but also that some agencies wasn’t aware of the regulations and the significance in this issue.   The conclusion of the study is that the agencies might need to update themselves on important legislation and guidance in this area. The study also shows that the National Archive must be clearer with their information on long term storage of government agencies websites.

<p>Uppsatsen studerar hur svenska köpcenter nyttjar Internetmediet genom sina webbplatser. Detta studeras utifrån dels ett samhälleligt och dels ett rumsligt perspektiv. Det samhälleliga perspektivet används för att se hur starka band webbplatserna har till den lokala kontext som de fysiska köpcentren är en del av. Det rumsliga för att se huruvida webbplatserna kan skapa och upprätthålla en egen rumslighet, oberoende av själva köpcentret. Först kommer en bakgrundsdel där bland annat en övergripande studie av svenska köpcenters webbplatser görs. Här skapas således en helhetsbild av tillståndet bland webbplatserna 2001/2002. Efter det formuleras fyra rubriker: "E-kommersialisering", "Sociala Hierarkier", "Cyberrummet" och "Mediemetamorfoser"utifrån inläst litteratur. Med dessa rubriker som verktyg görs sedan en djupare studie av fem Stockholmsanknutna webbplatser. Här används även en demografisk översikt över de stockholmsområden i vilka de fysiska webbplatserna är belägna som ett kompletterande instrument. Detta för att se om den lokala kontexten färgar av sig på webbplatserna eller ej. Studien avslutas med en slutdiskussion. Här redovisas resultatet av studien, nämligen att det finns en likriktning bland de svenska köpcenterwebbplatserna där man ej utnyttjar Internetmediets potential speciellt mycket. Köpcentren och dess samhälleliga omgivningar blir det som fokuseras även på webbplatserna. Cyberköpcenterrummet inkorporeras helt i det fysiska köpcentrets rum.</p>

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

<p>Syftet med denna uppsats är att göra en fallstudie över Falköpings kommuns webbplats falkoping.se genom att undersöka olika faktorer som är viktiga att ta i beaktning då en webbplats för offentlig service och dialog ska utformas.</p><p>Jag börjar med att redogöra för de mål som regeringen satt upp kring vilken information som lämpar sig för en offentlig webbplats, för att därefter visa på vilka fallgropar den nya tekniken för med sig. Jag redogöra för landstingsförbundets slutsatser kring ovan nämnda faktorer och därefter redogör jag även för Falköpings kommuns syn kring webbplatsens innehåll och upplägg. Efter detta övergå jag till att undersöka betydelsen av en webbplats design och utformning. Avslutningsvis att redovisar jag resultatet av den enkätundersökning jag genomfört för att undersöka medborgarnas förväntningar på en offentlig webbplats.</p>

This thesis is about the formation of recommendations fore-participation for the Swedish municipality of Kungälv. The municipality does currently not offer any web based tools for dialogue through citizens’ active participation in the political process. Therefore we examined which types of dialogue tools that are being used by other municipalities similar to Kungälv. These tools where tested on users in order to determine which aspects are beneficial or detrimental from a usability perspective. To our help, we developed a framework by modifying the Interdisciplinary User Experience Dimensions evaluation tool developed by Lachner, Naegelein, Kowalski, Spannoch Butz (2016). This framework is intended as a base for further studies into the development of a tool to quantify and compare a wide range of different aspects of web sites focusing on civil dialogue. The results reveal a number of problems and opportunities concerning different dialogue tools in the areas of content, usability and design.

Uppsatsen studerar hur svenska köpcenter nyttjar Internetmediet genom sina webbplatser. Detta studeras utifrån dels ett samhälleligt och dels ett rumsligt perspektiv. Det samhälleliga perspektivet används för att se hur starka band webbplatserna har till den lokala kontext som de fysiska köpcentren är en del av. Det rumsliga för att se huruvida webbplatserna kan skapa och upprätthålla en egen rumslighet, oberoende av själva köpcentret. Först kommer en bakgrundsdel där bland annat en övergripande studie av svenska köpcenters webbplatser görs. Här skapas således en helhetsbild av tillståndet bland webbplatserna 2001/2002. Efter det formuleras fyra rubriker: "E-kommersialisering", "Sociala Hierarkier", "Cyberrummet" och "Mediemetamorfoser"utifrån inläst litteratur. Med dessa rubriker som verktyg görs sedan en djupare studie av fem Stockholmsanknutna webbplatser. Här används även en demografisk översikt över de stockholmsområden i vilka de fysiska webbplatserna är belägna som ett kompletterande instrument. Detta för att se om den lokala kontexten färgar av sig på webbplatserna eller ej. Studien avslutas med en slutdiskussion. Här redovisas resultatet av studien, nämligen att det finns en likriktning bland de svenska köpcenterwebbplatserna där man ej utnyttjar Internetmediets potential speciellt mycket. Köpcentren och dess samhälleliga omgivningar blir det som fokuseras även på webbplatserna. Cyberköpcenterrummet inkorporeras helt i det fysiska köpcentrets rum.

Sammanfattningen är skriven på lättläst svenska. Denna uppsats handlar om hur svenska myndigheters webbplatser fungerar för personer med annat förstaspråk än svenska. Denna målgrupp kallar jag för ”andraspråksläsare”. Jag undersöker vilka förenklingar som fungerar för andraspråksläsare och om andraspråksläsare väljer lättlästa texter. Jag undersöker också hur andraspråksläsare gör när de inte förstår en text. För att undersöka detta har jag låtit 42 andraspråksläsare göra ett test på tre myndigheters webbplatser. Jag har också intervjuat tre personer som deltog i testet. Resultaten visar att myndigheternas webbplatser fungerar ganska bra för andraspråksläsarna, men att svåra ord är ett stort problem. De förenklingar som andraspråksläsare vill ha är ordlistor och webbassistenter. De är också positiva till lättlästa texter men de vill inte att den sortens texter ska hindra dem i deras språkutveckling. När andraspråksläsarna inte förstår en text slår de upp ord i en ordbok eller frågar någon de känner. I uppsatsen ger jag förslag på hur webbplatserna kan härma dessa lösningar så att webbplatserna fungerar bättre för andraspråksläsare.

I denna studie har vi undersökt huruvida lärare skulle kunna inkludera interkulturella perspektiv i sin engelskundervisning i årskurs 4–6 med hjälp av lättillgängligt och kostnadsfritt innehåll från olika webbplatser. De webbplatser som är inkluderade i den här studien har granskats mot det centrala innehållet i kursplanen för engelska i årskurs 4–6 för att säkerhetsställa deras relevans. Webbplatserna har därefter analyserats genom kvalitativ innehållsanalys för att avgöra hur de förhåller sig till fyra aspekter av kultur samt interkulturella perspektiv. Interkulturella perspektiv i undervisning bör behandla sådant som kan leda till reflektion, ifrågasättande och självkritik kring den egna kulturen och andras för att främja förståelse. Resultatet visar att en stor del av webbplatsernas innehåll motsvarar ett turistperspektiv snarare än ett sant interkulturellt perspektiv. Trots detta är slutsatsen att en lärare med god förståelse för interkulturella perspektiv kan skapa diskussioner kring innehållet för att leda eleverna mot ett interkulturellt lärande.

16% av Sveriges befolkning mellan 16–64 år har en funktionsnedsättning som kan påverka hur de navigerar internet. För att samtliga svenska invånare ska ha webbtillgänglighet måste regionala webbplatser uppdateras via ett konstant tillgänglighetsarbete. Tillgänglighetsverktyg utför en tillgänglighetsutvärdering på webbplatsen och används inom det svenska regionala tillgänglighetsarbetet. Studien undersöker därför vilka nyttor och brister som kan kopplas till användningen av tillgänglighetsverktyg vid förvaltningen av en svensk regional webbplats. Undersökningen verkställdes genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med respondenter med en arbetsroll inom tillgänglighetsarbetet i svenska regioner. Respondenterna representerar sex olika regioner med stor variation i storlek sett till invånare. Experterna besvarade frågor om vilka nyttor och brister verktygen besitter vid förvaltningsarbetet.Slutsatsen av studien är att tillgänglighetsverktygen besitter nytta i sitt ekonomiska- och tidskonsumtionseffektiva genomförande av en tillgänglighetsutvärdering. Verktyget har även stor nytta i sin underrättande roll i regionernas tillgänglighetsarbete för att motverka publicering av missade tillgänglighetsbrister och slarvfel. Undersökningen visar dock att verktygen har tydliga brister i sin resultatpresentation, standardbegränsning och kontextuella uppfattningsförmåga.

Previous studies indicate that visually impaired users of screen readers experience more difficulty interacting with websites when there is an absence of accessibility. The purpose of this study is to focus on IA components: organisation, labelling and navigation and accessibility guidelines recommended for screen readers from WCAG 2.1 to investigate the current status of accessibility regarding screen readers on Swedish websites. The websites that have been analysed are divided into three categories: government, target group-oriented, and commercial. These categories represent users’ possible everyday services. The study was conducted using a quantitative document study with an observation schedule and an univariate analysis. The results indicate that the government category had implemented most acceptable accessibility adaptations, however this was to be expected as it is regulated by the law of DOS. On the other hand, the commercial category implemented the least acceptable accessibility adaptations. This was expected as previous research has revealed that online stores have poor accessibility. Lastly the target group-oriented category had performed accessibility adaptations that were less acceptable than the government yet more acceptable than the commercial. The primary users of the target group-oriented category are visually impaired users, therefore, there were expectations of more and better implemented accessibility adaptations. The conclusion is that there are deficiencies regarding accessibility in the categories included in the study. It shows that the lack of accessibility can be linked to IA, as the implementation of accessibility adaptations represented how well the components had been used and applied.