The purpose of this Master's thesis is to study metadata and its use at Web sites of six Swedish universities and colleges. Each Web site has been examined at three different hierarchical levels and the total number of examined Web pages is 258. 16 questionnaires have also been sent to webmasters at the six universities and colleges. The results show that metadata refers to the data which can assist to organize, describe, identify, locate, evaluate and retrieve resources on the Internet. Even though there are several different metadata formats available on the Internet, the commercial search engines only support the HTML's title tag and the meta tags with the attributes keywords and description. The six examined Web sites use the meta tag to some extent. The metadata format Dublin Core is represented in a small number of the examined Web pages. Search engines usually present the title tag and the description tag of Web pages in the search results. Therefore, it seems especially important to provide good title and description tags. The study of the three different hierarchical levels at each Web site shows a difference in the use of metadata. At some levels the HTML's meta tag is not used at all. In the questionnaires, the webmasters describe the Web sites as decentralized, where each webmaster only answers for his/her part of the Web site. The differences in the use of metadata could be due to each webmaster's interest and knowledge of metadata. / Uppsatsnivå: D

The Internet has played an important role for libraries giving them a means of fulfilling their democratic mission of giving equal access to everyone, including people with disabilities. In order to achieve this it is of the utmost importance that they ensure that their web sites are accessible. In this masters thesis we have examined to what extent the web sites are accessible. The thesis is based on theories of human-computer interaction, information architecture, pedagogy and a checklist. The checklist is derived from established international guidelines from W3C, which has been adapted to, and is used by Swedish public authorities to achieve the mission of a “24-hour authority”. To carry out the examination a tool was created enabling the measurement of web site accessibility. This tool consists of the checklist and interviews via e-mail. Although the library web sites showed basic accessibility features and the library staff showed a commitment to accessibility issues this study concludes that the library web sites are, in fact, not accessible. However, the study predicts that with the legislation requiring a “library plan” by the year 2007 and the mission of the “24-hour authority”, the library web sites will be accessible in the foreseeable future. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to investigate and increase the understanding of Swedish Public Library Websites and to determinate which activity they mediate. To analyse the Public Library Websites Andersson and Skot-Hansen’s model of roles for the Public Library has been used. This model in¬cludes four roles for the library: the library as a cultural centre, a knowledge centre, as an information centre and as a social centre. The questions examined are: - How do the public libraries occur on their websites? - How do the functions of cultural, knowledge, information and social centre occur on the Library Websites? The Method used for the studies is observation using as a tool a scheme consisting of the four roles in Andersson/Skot-Hansen’s model. The main findings are: - The social aspects of the Web have to be used in order to accomplish what the Library Law demands. - The Public Library Websites focuses on their catalogues and the activity of the physical Public Library. – The Websites is far from realizing the Library 2.0 vision as they offer no or inactive communication. –Websites which does not contain its own material works mainly as an advertisement for the Public Library. -The commitment to the websites of the community is a problem for the public libraries ambition to connect with patrons in new ways. -Even though aspects of all four roles in Anderson/Skot-Hansen’s model can be found on the Websites, these roles are still far from being central for the activity on the Public Library Websites.

Public libraries have an important roll of making information accessible to all people. This democratic right supports the cultural development in our society. When public libraries build websites offering information and services it can sometimes cause obstacles for impaired users. It is therefore our purpose to evaluate a selection of websites and library plans to examine how the libraries work with accessibility for these users. This thesis is based on theories of cognitive and human computer interaction, and information architecture. To carry out the examination we will use a checklist, derived from established international guidelines set by W3C, used by Swedish authorities to achieve a "24-hour authority", and a Web Accessibility Toolbar. By comparing the results from examining the library plans and the websites, we concluded that few measures have been taken to facilitate for the impaired users. We also concluded that design is more important than accessibility. A majority of the libraries plan to widen their selection of online services, but that there are no plans to make the existing services better or easier to use. Statistically, only two of the nine websites, scored 80% or higher on the checklist evaluation, and the average result was 65%. We therefore concluded that the public libraries did not live up to the set goals in their library plans, or the guidelines set by Swedish authorities. / Uppsatsnivå: D

This study aims to examine corporate identity’s relation to corporate websites. Corporate identity is a contextual concept with different definitions depending on the situation and who you ask. In this study corporate identity is defined as the corporate’s comprehensive identity of visual communication, corporate personality, values and the public opinion of the company. The study also deals with relating subjects such as corporate image, CSR and digital information architecture. In this study three companies’ websites are analyzed (Apple, IKEA and The Coca-Cola Company). The analysis was done through two methods, a qualitative content analysis and a combined qualitative- and quantitative survey. The study concludes that corporate identity is primarily identified through campaigns, products and web design, but also visible, and mainly examined, through the corporate values.

The aim of this research has been to explore and further describe the use of Instagram for destination marketing. The purpose of this study was to better understand how marketing objectives can be achieved using Instagram. Based on the research question a literature review was formed. Methodologically a quantitative approach was used. The data was collected from the Instagram account of Swedish Lapland. The finding indicates that Instagram is a place where people find new travel destinations, the app is one of the primary sources of this information and some people buy trips with the information they find on the app.

<p>”Mediet är budskapet”, därför att det är mediet som formar och kontrollerar granskningen av och formen för mänskliga kontakter och handlingar”</p><p>Marshall McLuhan (refererad i Ek, 2006)</p><p>Kunder i dagens samhälle är mer aktiva i sin köpprocess gällande informationssök inför ett köp. En allt vanligare källa att använda sig av är Internet. Kunden önskar ha all information om produkten innan ett köpval görs. Det handlar om att skapa sig en egen bild av produkten och att själv utvärdera dess egenskaper. Vilket ställer höga krav på företagen som informationsgivare när de kommunicerar med kunder via hemsidan. Vår uppsats handlar om att undersöka vilka målgrupper företagets hemsida når ut till och sedan utgå från dem när hemsidan designas. Vi valde att samarbeta med Helmia AB som behövde hjälp med kundselektering inför framställandet av en ny hemsida. I vår studie har vi använt oss av en enkät bestående av både kvantitativa och kvalitativa frågor för att på detta sätt kunna tydliggöra och tolka kundernas beteendemönster. Vi har tagit hänsyn till respondenternas åsikter gällande en webbsidas uppbyggnad och utformning samt vilken information som ansågs betydelsefull för hemsidan. Resultatet sammanställdes i olika personas. Personas bygger på en sammanställning av fiktiva personer som representerar kunder i målgruppen. De olika personas rangordnades efter köpkraft och användande av Internet, vilket resulterade i sex personas som är olika viktiga när hemsidan designas. Vår slutsats i studien är att för att skapa en bra hemsida är det viktigt att företaget förstår vidden av Internet som ett marknadsföringsverktyg. Målet är att sätta sig in i kundens situation och problematik och utifrån det formge en sajt som är enkel, skapar nyfikenhet och får besökaren att stanna kvar på den. Om inte företaget engagerar sig i hemsidan, varför skall då kunderna spendera tid på den?</p>

Syftet med denna uppsats är att göra en fallstudie över Falköpings kommuns webbplats falkoping.se genom att undersöka olika faktorer som är viktiga att ta i beaktning då en webbplats för offentlig service och dialog ska utformas. Jag börjar med att redogöra för de mål som regeringen satt upp kring vilken information som lämpar sig för en offentlig webbplats, för att därefter visa på vilka fallgropar den nya tekniken för med sig. Jag redogöra för landstingsförbundets slutsatser kring ovan nämnda faktorer och därefter redogör jag även för Falköpings kommuns syn kring webbplatsens innehåll och upplägg. Efter detta övergå jag till att undersöka betydelsen av en webbplats design och utformning. Avslutningsvis att redovisar jag resultatet av den enkätundersökning jag genomfört för att undersöka medborgarnas förväntningar på en offentlig webbplats.

”Mediet är budskapet”, därför att det är mediet som formar och kontrollerar granskningen av och formen för mänskliga kontakter och handlingar” Marshall McLuhan (refererad i Ek, 2006) Kunder i dagens samhälle är mer aktiva i sin köpprocess gällande informationssök inför ett köp. En allt vanligare källa att använda sig av är Internet. Kunden önskar ha all information om produkten innan ett köpval görs. Det handlar om att skapa sig en egen bild av produkten och att själv utvärdera dess egenskaper. Vilket ställer höga krav på företagen som informationsgivare när de kommunicerar med kunder via hemsidan. Vår uppsats handlar om att undersöka vilka målgrupper företagets hemsida når ut till och sedan utgå från dem när hemsidan designas. Vi valde att samarbeta med Helmia AB som behövde hjälp med kundselektering inför framställandet av en ny hemsida. I vår studie har vi använt oss av en enkät bestående av både kvantitativa och kvalitativa frågor för att på detta sätt kunna tydliggöra och tolka kundernas beteendemönster. Vi har tagit hänsyn till respondenternas åsikter gällande en webbsidas uppbyggnad och utformning samt vilken information som ansågs betydelsefull för hemsidan. Resultatet sammanställdes i olika personas. Personas bygger på en sammanställning av fiktiva personer som representerar kunder i målgruppen. De olika personas rangordnades efter köpkraft och användande av Internet, vilket resulterade i sex personas som är olika viktiga när hemsidan designas. Vår slutsats i studien är att för att skapa en bra hemsida är det viktigt att företaget förstår vidden av Internet som ett marknadsföringsverktyg. Målet är att sätta sig in i kundens situation och problematik och utifrån det formge en sajt som är enkel, skapar nyfikenhet och får besökaren att stanna kvar på den. Om inte företaget engagerar sig i hemsidan, varför skall då kunderna spendera tid på den?

Museerna har genom åren långsamt utvecklats mot öppnare institutioner, vilket under de senaste decennierna har visat sig bland annat som en strävan efter dialog med museets publik. Denna utveckling har likheter med hur internet under de senaste åren blivit allt mer inriktat på deltagande och sociala aspekter, ofta kallat webb 2.0. Syftet med denna uppsats är att undersöka om svenska länsmuseer och centralmuseer använder webben för att inbjuda till dialog med sina virtuella besökare. Uppsatsen tar också upp vad denna typ av webbarbete kan ha för konsekvenser, och hur museerna skulle kunna uppnå en högre grad av interaktion på internet. De svenska läns- och centralmuseernas webbplatser har analyserats ur en genomsnittlig användares perspektiv. De aspekter som tas upp är huruvida texten eller funktionerna på webbplatserna uppmuntrar till kontakt, interaktion eller dialog med museet. Skillnaden mellan kontakt, interaktion och dialog ligger i vilken typ av kommunikation det handlar om och vilken typ av information som museet efterfrågar, men också i hur relationen ser ut mellan museet och besökarna: är museet auktoriteten eller inbjuder det besökaren att påverka? På de undersökta svenska museernas webbplatser finns endast ett fåtal funktioner som utnyttjar webbens möjligheter till deltagande. De flesta webbplatserna ger snarare intryck av att vara främst reklammaterial för det fysiska museet. Detta kan bero på att webben ses som ett verktyg snarare än som en del av en virtuell kultur. Exempel finns dock på utländska museer som satsat mycket på sin virtuella närvaro. Olika sociala medier som skulle kunna användas av museer i interaktionssyfte tas också upp, främst bloggar, folksonomier och sociala nätverk. Bloggar blir allt vanligare på museer och kan användas för att till exempel visa föremål eller diskutera museets verksamhet. Besökare kan enkelt delta genom att skriva kommentarer, eller i vissa fall till och med skriva egna inlägg. Folksonomi, eller social taggning av konstverk och föremål, kan användas som navigationsverktyg på webbplatserna, vilket kan ha både för- och nackdelar beroende på vilket mål museet har med att visa sina samlingar virtuellt. Sociala nätverk, som communities av olika slag, kan för museerna vara ett sätt att nå ut till sina besökare men även till nya besökargrupper. Allmänhetens förtroende för museerna och museernas förtroende för allmänheten är något som kan påverkas av ett "öppnare" webbarbete. Förtroende behöver dock inte vara kopplat till auktoritet, och det finns tecken som tyder på att synen på auktoritet är under förändring i och med att delaktighet och deltagande blir allt vanligare i samhället. Detta är något som museer måste förhålla sig till oavsett hur de arbetar idag, och det finns troligen många fördelar med att hänga med i utvecklingen.