<p>Arbetsmarknaden idag ställer allt mer och fler krav på individen, vilket kan synas i organisationers sökande efter en medarbetare. Platsannonser är ofta ett verktyg i att hitta denna medarbetare, där krav som till exempel utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper formuleras. Vissa menar att det inte bara kraven på en individ som blir högre, utan även annorlunda och nya krav ställs. De personliga egenskaperna blir allt viktigare för att en medarbetare ska kunna passa in i den befintliga grupp och organisation den kommer till. Vi tyckte det skulle vara intressant att undersöka mer om platsannonser och vad de signalerar än vad som gjorts i tidigare undersökningar. Vårt syfte med undersökningen har varit att utifrån platsannonser se hur man som arbetsgivare och arbetstagare ser på och uppfattar krav på personliga egenskaper som ställs för ett visst arbete. Vidare ville vi se om dessa uppfattningar gav upphov till olika förväntningar i relationen mellan en arbetsgivare och en arbetstagare.</p><p>För att kunna ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod, med intervjuer som tillvägagångssätt. Vi tog kontakt med fyra olika organisationer, där arbetsgivaren letade fram en platsannons till en nyrekryterad. Vi intervjuade sedan arbetsgivaren samt den nyrekryterade arbetstagaren ifrån varje organisation, det vill säga fyra olika par där platsannonsen var vår utgångspunkt. Vi valde att enbart fokusera på de personliga egenskaperna.</p><p>I vår undersökning har vi sett att arbetsgivaren har en tanke bakom kraven på de personliga egenskaperna som finns i platsannonsen, medan arbetstagaren anser att kraven ger en rättvis bild av tjänsten. Vi har även sett att uppfattningarna kring dessa krav kan ge upphov till förväntningar ifrån båda parter. Förväntningarna som uppstår kan vara på organisationen, arbetet och på arbetsrelationen.</p>

<p>Trots att Sverige år 2001 inrättade en ny lagstiftning där arbetsgivarna fick ett utökat betalningsansvar så ökade ohälsotalen från början av 2001 fram till och med mitten av 2003 med ca 16 procent. Från 2003 och framåt har dock trenden vänt och ohälsotalen har sjunkit till ca 14 procent¹. En följd av arbetsgivarnas ökade betalningsansvar är att företag har satsat alltmer på hälsoarbete för att få sina anställda att må bättre och på så sätt minska sjukfrånvaron. Om anledningen till hälsoinsatserna främst handlar om ekonomiska eller humana skäl går att diskutera, men klart är att det hos många företag har skett en förändring inom friskvårdsarbetet. Medan vissa företag förefaller ha problem med att minska sjukfrånvaron existerar det företag som statistiskt lyckats väl i sitt friskvårdsarbete. Vad är det då som gör att vissa företag lyckas bättre än andra? Genom att titta på hur Sveriges friskaste företag 2003, Billerud AB Gruvöns bruk, har bedrivit sitt friskvårdsarbete, samt genom att intervjua ett antal anställda vid denna arbetsplats, skall svar på dessa frågor försöka ges.</p>

<p>Vi har undersökt studenter med erfarenhet av tidsbaserat arbete och huruvida de tar sin betalda arbetstid i anspråk för sig själv dvs. gör saker på sin betalda arbetstid som de inte är tillsagda att göra och/eller sånt som inte ingår i deras arbetsuppgifter. Om så är fallet har vi undersökt hur de tar sin betalda arbetstid i anspråk för sig själv och vad anledningen till att de gör det är. Tidsbaserat arbete innebär att man måste vara på sin arbetsplats under vissa givna tider.</p><p>Att göra andra saker än det man är tillsagd att göra på sin betalda arbetstid kan ses som ett slags motstånd, dvs. handlingar som kan vara öppna eller dolda. Det kan vara att man bryter mot regler eller att man bryter mot t.ex. organisationens normer på olika sätt. Motståndet har förändrats under årens lopp beroende på hur samhället och arbetslivet har utvecklats.</p><p>Vi har i vår undersökning kommit fram till att studenter med erfarenhet av tidsbaserat arbete inte i så stor utsträckning använder sin betalda arbetstid till annat än just arbete. Om arbetstagare ändå gör det är det för att man anser sig ha tid över. Främst använder arbetstagare sig av den nya tekniken i form av Internet, telefoner etc. när de tar den betalda arbetstiden i anspråk för sig själv. Vi kan i våra resultat se att det finns skillnader i hur arbetstagare tar sin betalda arbetstid i anspråk för sig själv beroende på om man är man eller kvinna. Man gör också på olika sätt beroende på om man är äldre eller yngre och dessutom ser vi att storleken på arbetsplatsen spelar roll.</p>

<p>Denna studie handlar om personalvårdsförmånen friskvårdstimmen parallellt med motionsvanor i allmänhet. Vi har i studien utgått från ett generellt hälsoperspektiv, för att sedan smalna av till att inrikta oss på hälsa inom arbetslivet, närmare bestämt friskvårdstimmen. Vår studie följer därmed en så kallad ”Top-down modell”. Syftet med denna studie är att undersöka vilka som nyttjar friskvårdstimmen samt vad som motiverar individer till att motionera. För att utforska detta har vi utgått från tre frågeställningar: vilken kategori av människor är det som motionerar och använder sig av friskvårdstimmen? Vad motiverar dessa individer? Hur kan man motivera anställda till motion och användandet av friskvårdstimmen?</p><p>Studien är baserad på en kvantitativ undersökning i enkätform, inom en statlig organisation i centrala Karlstad. 169 respondenter besvarade enkäten. Vi anser oss ha ett brett urval då hela kontoret var med i undersökningen, vilket gjorde att vi fick en spridd fördelning i ålder och kön.</p><p>Bland våra respondenter kan vi se att det finns en positiv inställning och en hög medvetenhet till motionens och friskvårdstimmens effekter. Dock är nyttjandet i praktiken inte lika stort i förhållande till respondenternas medvetenhet. Vi ser att man har en omgivande miljö som är motionsfrämjade, inte minst i och med att organisationen erbjuder friskvårdstimmen som personalvårdsförmån. Av de framkomna resultaten kan vi bland annat se att ålder är en bidragande faktor till hur mycket man använder friskvårdstimmen. Av våra respondenter motionerar kvinnor mer än män och motivationsfaktorer till motionen är för att hålla sig i form och för att förebygga skador och sjukdomar. Vidare är tidsbrist en bidragande orsak till varför man inte motionerar och nyttjar friskvårdstimmen.</p><p>Vi menar att om organisationen vill utveckla friskvården bör man uppmärksamma att till en början koncentrera sig på dem som aldrig nyttjar friskvårdstimmen. Att erbjuda personlig rådgivning till dessa anställda anser vi skulle kunna vara en tänkbar motivationsfaktor till ökad motion. Detta eftersom det i vår studie framkom att mer information om motion inte skulle leda till ett högre motionsutövande. Vi är medvetna om att endast friskvårdstimmen i sig inte kan förändra ett beteendemönster, men att den kan vara ett inledande steg till att förbättra sin levnadsstil.</p>

<p>Denna uppsats behandlar ämnet estetisk kompetens och dess roll inom den svenska servicesektorn. Tidigare forskning har bland annat visat att arbetsgivare alltmer fokuserar på hur de anställda ser ut, för sig och talar – ”looking good, sounding right”. Dagens arbetsmarknad tillhör arbetsgivarna då det finns ett kraftigt överskott av sökande att välja mellan. Långtgående krav kan alltså ställas utan att någon protesterar och kraven på de arbetssökande kan ibland sträcka sig ända till den fysiska kroppen.</p><p>Begreppet estetisk kompetens innebär att de anställda ser bra ut och att de låter rätt. Vidare kan estetisk kompetens hos en individ sammankopplas med andra kompetenser såsom teknisk, social och emotionell kompetens. Tanken med att arbetsgivarna använder sig av estetisk kompetens är att de anställda skall förkroppsliga företagets image och därmed bli en del av representationen utåt. Detta ses särskilt i branscher som hotell, trendiga barer, caféer och designboutiquer. Utseende, uppförande och klädval hos exempelvis en bartender är ofta avgörande huruvida tjänsten uppfattas som trendig eller inte.</p><p>I vår undersökning valde vi att använda oss av en kvalitativ ansats, vilket innebar att vi genom intervjuer beskrev vilken roll den estetiska kompetensen spelar inom servicesektorn samt exemplifiera de estetiska krav en arbetsgivare kan ställa. Våra resultat visade att estetisk kompetens innebär att de anställda ser rätt ut och låter rätt för att på bästa sätt kunna representera verksamheten utifrån de förväntningar kunden har. Våra respondenter framhöll även att alla estetiska krav har betydelse i sin extremform. Vilka krav som är viktigast beror dock på verksamhet och bransch. Det viktigaste estetiska kravet från respondenterna var helhetsbilden av de anställda.</p><p>Arbetsgivarna använder sig av styrmekanismerna rekrytering, klädpolicys och grupptryck för att på rätt sätt matcha de anställda med de förväntningar arbetsgivarna antar att kunden har. Den estetiska kompetensen används av arbetsgivarna för att minimera risken att kunderna retar sig på de anställda. Detta innebär att de anställda skall anpassa sitt utseende efter majoriteten av verksamhetens målgrupp.</p> / <p>This composition deals with the topic of aesthetic skills and the role it plays within the Swedish service sector. Earlier research has, amongst other things shown that employers increasingly focus on how the employees look, appear and speak- expressed as “looking good, sounding right”. Parts of the labour market today belong to the employers, since there is a significant surplus of people seeking employment for example within the areas of the service sector. Far reaching demands may therefore be placed without protests and the demands on job applicants can even include the physical body.</p><p>The concept aesthetic skills means that the employees look good and sound right. Furthermore, the aesthetic skills of an individual are linked to other skills such as technical, social and emotional skills. The employers use aesthetic skills in view of the fact that the employee should embody the image of the company and thus be part of its representation. This becomes most apparent in workplaces such as hotels, trendy bars, cafés and designer boutiques. Looks, appearance and the choice of apparel of, for example, a bartender, often determines whether the workplace will be seen as trendy or not.</p><p>In our investigation we chose a qualitative approach, which means that we, through interviews, described which role the aesthetic skills plays within the service sector as well as to exemplify the aesthetic demands made by the employers. Our results confirmed earlier research which has shown that aesthetic skills imply that employees looking and sounding right. This in order to represent the enterprise in the best way possible according to the expectations of the customer. Our respondents emphasized that aesthetic demands have significance in extreme forms. Which demands that are most important depends however on the enterprise and the field of work. The most important demand, according to the respondents, is the overall appearance of the employee.</p><p>The employers use recruitment, dress code and group pressure to match the employee with the expectations the employers assume the customers might have. The aesthetic skills are used by employers to minimize the risk of offending the customer. This means that the employees have to adapt their appearance in accordance to the majority of people the enterprise is attempting to target.</p>

<p><p>Denna uppsats försöker besvara vad som kännetecknar och orsakar konflikter i en arbetsgrupp. Området var omfattande avseende litteraturen och vi har valt att ta fram de bitar som var vanligast på den arbetsplats vi besökte. Uppsatsen är en kvalitativ undersökning.</p></p><p>Undersökningen är genomförd på ett callcenter i Närke och vi djupintervjuade sex kommunikatörer för att få en bra bild av vad som dels orsakat men också kännetecknat konflikter i deras arbetsgrupp. Det framkom att det fanns flera orsaker. Bland annat togs det upp att kommunikationen brast mellan kollegorna och ledningen, en del skapade egna regler och rutiner för hur man skulle utföra arbetet vilket ledde till förbistringar hos andra, vidare påtalades att det var svårt att ha ett informellt ledarskap och ingen formell i arbetsgruppen.</p><p>Det fanns flera kännetecken på konflikter också. Exempelvis fanns det grupperingar bland kollegorna, det bland annat hade förekommit mobbning, och det fanns en konflikträdsla bland de anställda som hindrade dem att agera ibland.</p><p>Resultatet av denna undersökning är således att det inte finns en orsak eller ett kännetecken, utan det är flera. Vi har redovisat de tydligaste svaren och kommit fram till att makt är en överordnad orsak till konflikter i arbetsgruppen. Ett exempel på detta var att vissa personer ville ha mer makt och inflyttande över sina kollegor.</p><p>Uppsatsen inleds med en teoretisk genomgång av litteratur i ämnet. Därefter fortsätter vi med metoddelen, där vi berättar hur vi gått tillväga vid intervjuerna samt hur vi bearbetat intervjumaterialet inför analyserandet. Därefter följer ett kapitel med resultat och analys av de svar vi fick. Vi avrundar uppsatsen med att besvara våra inledande frågeställningar.</p>

<p>Har utseendet någon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? Utifrån en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar på vilka de estetiska kraven är inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven ställs har kartlagts. Denna artikel ämnar därmed att presentera vilka de estetiska sambanden är som råder inom offentliga organisationer i Sverige.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställning</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka idrottslärares fysiska arbetsmiljö på skolor med olika förutsättningar och på vilket sätt idrottsläraren uppfattar att den fysiska arbetsmiljön påverkar undervisningen. Vi har utgått från tre mer preciserade frågeställningar. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på skolan? Hur upplever läraren sin arbetsmiljö? Slutligen hur påverkar arbetsmiljön undervisningen?</p><p>Metod</p><p>Studien har bestått av tre platsobservationer av den fysiska arbetsmiljön och av tre intervjuer med idrottslärare verksamma i den observerade miljön. De skolor vi undersökt valdes utifrån de förutsättningar vi på förhand visste om och för att dem låg i Stockholmsområdet. Idrottslärarna kontaktades via mail och telefon då lämpligt datum bestämdes. Intervjuerna skedde på skolorna och bandades för att sedan transkriberas och analyseras med hjälp av en arbetsmiljömodell kallad ISR-modellen, (Institut for Social Research at University of Michigan).</p><p>Resultat</p><p>De resultat som framkom var att alla tre idrottslärare, oavsett hur den fysiska arbetsmiljön såg ut när det gäller lokalerna och materialtillgångar, upplevde sin arbetsmiljö som god. Dock fanns det vissa delar som var mindre bra, hög bullernivå var något som påpekades av samtliga som negativt. När det gäller hur arbetsmiljön påverkar idrottslärarens undervisning, visar observations- och intervjustudien att arbetsmiljön inte styr undervisningens utformning. Det är snarare idrottslärarens inställning och arbetssätt som blir avgörande. Material och tillgångar ses mer som hjälpmedel än som begränsningar.</p><p>Slutsats</p><p>Det vi har kommit fram till i vår undersökning är att lokaler och materialtillgångar skiljer sig väldigt mycket från skola till skola. Utifrån ISR-modellen kan vi konstatera att alla de lärare vi har intervjuat har reagerat positivt på sin fysiska arbetsmiljö trots skillnader i den fysiska arbetsmiljön. Lärarna arbetar väldigt flexibelt och anpassar sig och sin undervisning efter tillgångarna. Ingen av våra respondenter ansåg att de hade en dålig arbetsmiljö, vilket vi tyckte var mycket förvånande då förutsättningarna för att bedriva skolidrott skiljde sig väldigt mycket mellan skolorna.</p>

This thesis concentrates on the consequences of strong commitment⁄ Engagement in contemporary work. The aim of the thesis is to Build knowledge on regeneration and development of human resources. The empirical research consists of three case studies mainly Based on interviews: two are explorative studies on four strongly Committed champions within two projects of radical reorganisation. The third Empirical study is exploring one strongly engaged champion within an extensive Business rationalisation. The two first case studies were originally set for Other research and are therefore analyzed secondarily here. The case studies indicate that the strong commitment that is needed in contemporary Work is problematic when crises arise. The commitment and energy Tend to reduce quickly in bad managed crises. In order to break an evil Circle of energy loss the manager’s support is central, and also the possibility to Learn from experiences in an acceptable climate. / Avhandlingen fokuserar på det starka engagemangets konsekvenser i Det samtida arbetet. Syftet är att bidra med förståelse kring engagemangets Betydelse för regenerativ utveckling av mänskliga resurser. Avhandlingen baseras på studier av fem förändringsledare och deras Tre utvecklingsprojekt. Den främsta metoden för insamling av Information var intervjuer, men även andra metoder såsom deltagande observationer Har använts. Av de fem starkt engagerade förändringsledarna som Studerats var det fyra som misslyckades att nå sina projektmål, endast en lyckades Och gick stärkt ur projektet. Två av projekten var radikala, det vill säga de Sökte bryta med befintliga värderingar och organisera arbetet efter en annan Människosyn. Studien visar på att starkt engagemang som ju ofta behövs i ett samtida Gränslöst arbete också kan vara problematiskt när krissituationer uppstår. Individens Engagemang och energi tenderar att förbrukas, istället för att återskapas Vid en illa behandlad kris. För att kunna bryta en ond cirkel av energiförbrukning Föreslås chefers stöd vara en viktig komponent, men också möjligheten Att lära från sina erfarenheter i ett tillåtande klimat. / QC 20100902

This study appears to be one of few intervention studies with focus on eyestrain and lighting on non-computer workplaces. Previous studies have shown strong connections between eyestrain and musculoskeletal strain. The eyes “lead the body” and if the picture on the retina is unfocused the body adjusts the posture, trying to improve the image through changing the viewing distance. This can lead to an unnatural body posture which can contribute in the development of musculoskeletal disorders. A good visual environment with proper illuminance, good luminance contrast relationship, good uniformity value of the illuminance and no glare are the best conditions in order to function well at a visually demanding work. Sorting mail is a task that needs good visual ergonomics and can therefore be improved by a change in the visual environment. The overall purpose of this thesis is to investigate if a good visual environment have an impact on eyestrain, musculoskeletal strain, productivity, wellbeing, and work induced stress. This thesis is based on a literature review and a lighting intervention, with one part before the intervention and two follow-up parts, summer and winter. The results are based on objectively measurements; lighting, time studies, and optometric eye examinations, and two questionnaires. The first questionnaire concerned visual ergonomics and the second had a focus on wellbeing and experience of work related tasks. The postmen experienced the new lighting and labeling as improvement. A small decrease in the amount of eyestrain was present, and the younger postmen had a decrease of the musculoskeletal strain. The postmen with eyestrain got a small improvement of the sorting time. When the lighting was improved another factor that could cause strain appeared, the need for good correction in their glasses was identified as the main remaining factor that could cause the observed strain. / Report code: LiU-Tek-Lic-2008:8.