As the competition is increasing both nationally and globally, the companies are looking for new ways to decrease costs and gain innovation. The latest hot topic is Open innovation (OI), which can be seen as the ultimate limit in terms of accessible expertise, since it makes no difference in valuing an idea in terms of its origin. The trend is that companies are increasingly acknowledging the relevance of external resources, engaging in OI rather than relying exclusively on internal research and development (Chesborough, 2006). There are many types of supplier relations and innovation networks that the companies can take part in, but OI can be seen more as an approach and mindset that should determine how the companies act, whether it’s a question of being more open for ideas from another department, or even towards a competitor company. The companies are often using different types of collaborations and strategy and, potentially, trying to move up “the scale” towards OI.  With this thesis work I propose that there are many different aspects that the companies have to be aware of when moving up the scale from in-house development towards global OI. In reality, not many companies are taking the full advantage of OI, nonetheless knows the perquisites for doing so. OI may be the trend for development of companies, but today the nature of this is complex as companies are using different layers of the supplier and collaboration types in different parts of the organization. The success stories which Chesborough uses to exemplify the concept of OI do not address the grey area, or place on a scale, where many companies are situated in. This study will therefore explore the complexity in managing these collaborations that is not so present in the literature. How do you manage a collaboration that includes supplier relation, partnership and a want for OI at the same time? This means that there has to be a selection on which projects to collaborate with, as well as strategies for collaborating in a more innovative way and the steps that needs to be taken to get there.  In this thesis I am going to use this broad definition of innovation: Innovation is the total set of activities leading to the introduction of something new, resulting in strengthening the defendable competitive advantage of a company. (van der Meer, 1996) My partner company in this study is a global Telecom company (DU Technology) who would like to learn more about this and improve their collaboration with an Indian Service provider (ITC). These companies will be used as a case study to provide an example on how complex the movement towards OI can be, and what it demands from the companies to succeed. As the companies are working in a global context, I will also highlight the importance of an understanding for the cultural differences that affects collaboration and how to manage these when they are not a part of your own company.

This dissertation addresses the topic of manufacturing strategy, especially the manufacturing capabilities and operational performance of manufacturing plants. Manufacturing strategy research aims at providing a structured decision making approach to improve the economics of manufacturing and to make companies more competitive. The overall objective of this thesis is to investigate how manufacturing companies make use of different manufacturing practices or bundles of manufacturing practices to develop certain sets of capabilities, with the ultimate goal of supporting the market requirements. The thesis aims to increase the understanding of the role of operations management and its immediate impact on manufacturing performance. Following the overall research objective three areas are identified to be of particular interest; to investigate (i) the relationship among different dimensions of operational performance, (ii) the way different performance dimensions are affected by manufacturing practices or bundles of manufacturing practices, (iii) whether there are contingencies that may help explain the relationships between dimensions of manufacturing capabilities or the effects of manufacturing practices or bundles of manufacturing practices on operational performance. The empirical elements in this thesis use data from the High Performance Manufacturing (HPM) project. The HPM project is an international study of manufacturing plants involving seven countries and three industries. The research contributes to several insights to the research area of manufacturing strategy and to practitioners in manufacturing operations. The thesis develops measurements for and tests the effects of several manufacturing practices on operational performance. The results are aimed at providing guidance for decision making in manufacturing companies. The most prominent implication for researchers is the manifestation of the customer order decoupling point as an important contingency variable to consider when studying manufacturing operations.

No description available.

Globaliseringen spelar en stor roll i dagens konsumtionssamhälle. Multinationella företag breder ut sig över världen och anpassar sig efter lokala arbetsförhållanden i hopp om att anställa kompetent personal, minska utgifter och konkurrera med både lokala och globala företag. Med internationaliseringen av företag följer även vissa svårigheter, inte nog med att kulturen inom ett företag kan skilja sig, är även ledning och arbetsstyrka från olika kulturer. Människor socialiseras in i hemlandets kultur via familj och sociala institutioner som också grundlägger värderingar, normer och beteende. Organisationskulturen har en stor inverkan på de anställda och påverkar bl a. uppfattningen av företaget, prestation och engagemang. Undersökningen syftar till att kartlägga om företagets ledarskap eller den nationella kulturen har tyngst vikt när två kulturer möts i en organisation. Studien baserades på en kvantitativ enkätundersökning, som syftade till att beskriva medarbetarnas syn på Toshiba de México’s organisationskultur i Ciudad Juárez, Mexiko. Enkäten utformades utifrån Hofstedes kulturdimensioner; maktdistans, individualism kontra kollektivism, maskulinitet kontra feminism, osäkerhetsundvikande samt långtids- kontra korttids inriktning. En litteraturstudie låg till grund för att förklara begreppen ”japanskt ledarskap” och ”mexikanskt kultur” samt relatera dem till rådande organisationskulturen på det multinationella företaget Toshiba. Enligt resultatet påverkas organisationskulturen i stort till lika delar av båda variablerna. Det visade sig att Toshibas organisationskultur karaktäriserades av en jämn grad av maktdistans, hög grad av kollektivism, maskulinitet samt osäkerhetsundvikande. Inga slutsatser kunde drags om långsiktigt- kontra kortisktig inriktning. Nyckelord: Organisationskultur, japanskt ledarskap, globalisering, mångfald, mexikansk kultur, Hofstede

I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna. Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan. Vi frågar oss sedan vad ledningen kan göra åt det? Vad ledningen kan göra är exempelvis att bättre anpassa och stödja de anställda i arbetet. I slutet av teorin delen går vi igenom olika förklaringar till dessa beteenden, som kan vara att de anställda känner sig missgynnade samt om man ska göra något åt det? Det finns här inget angivet svar men kontentan är ändå att det kan vara svårt att gör något åt det då organisationsmedlemmar ärver varandras beteenden och handlingssätt. Det är då svårt för ledningen att bryta denna kedja som sker informellt i gruppen. Vi har i vår undersökning kommit fram till att anställda sysselsätter sig med privata göromål på arbetstid. De sysslor som utförs är bland annat, betala räkningar och surfa privat på Internet, ringa privatsamtal, boka frisörtid eller fika. En av de största anledningarna till varför dessa sysslor utförs är för att möjligheten finns att utnyttja vissa resurser och för att de anställda har tid över. De anställda anser att detta beteende är accepterat så länge alla i arbetsgruppen sköter det ”snyggt” och inte utnyttjar dessa fördelar i för stor utsträckning. Vi avslutar vår uppsats med en avslutande diskussion som är skriven utifrån våra egna tankar och åsikter, men som även innefattar vilka konsekvenser vi tror att denna blandning av arbete och fritid kan få på sikt.

Att införa ett nytt produktionssystem är ett stort projekt som påverkar arbetssättet för en stor del av de anställda i ett företag. Detta gör att det finns många ytor där problem kan uppstå och viljor kollidera. Stora förändringar kan riva upp invanda mönster och bryta mot den nuvarande kulturen i organisationen och därigenom skapa osäkerhet och ovilja gentemot förändringen. Denna rapport är tänkt att fungera som ett stöd för BT och Siemens i deras arbete med att införa nya, lean-baserade produktionssystem genom att försöka finna de kulturella hänsynstaganden som måste tas för att implementeringen av dessa ska bli framgångsrik. Specifikt syftar rapporten till att undersöka varför vissa människor är positiva till lean och varför vissa är kritiska. Vilka aspekter är det som folk finner attraktiva respektive mindre attraktiva? Resultaten av undersökningen visar på att medarbetarna finner grundläggande drag inom lean, såsom ständiga förbättringar samt medarbetarnas möjlighet att själva vara med och påverka, som positiva. Dessutom erbjuder lean enkla och effektiva verktyg som snabbt kan visa positiva resultat och därmed påverka de anställdas inställning positivt, exempelvis 5S. Det finns dock ett par frågor som företagen måste arbeta med: 1) Information till de anställda: a. Hur når man på bästa sätt ut med information om det nya produktionssystemet till de anställda så att de får en korrekt bild av vad det innebär. b. Hur får man medarbetarna motiverade att disciplinerat arbeta efter de nya metoderna. 2) Hur ska arbetet vid monteringslinor utformas för att det inte ska upplevas som monotont och styrt? Finns det något sätt att skapa en engagerande lina?

Syftet med denna studie var att utreda hur röststyrning kan användas för kontroll av aggregatet på en engreppsskördare.   För att studera röststyrning genomfördes en så kallad Wizard of Oz-studie. Metoden går ut på att en människa ersätter en funktion i ett system som ännu inte finns eller är färdigutvecklad. I studien var det röstigenkänningen och inmatningen av korrekt respons som utfördes av en människa, trollkarlen. Rollen som trollkarl utfördes av en före detta skördarförare som numera arbetar som forskare på Skogforsk.   Studien genomfördes i Skogforsks skogsmaskinsimulator. I den kan en försöksperson på ett verklighetstroget sätt arbeta med en engreppsskördare. Som försökspersoner användes fem professionella förare.   Innan en förare provade röststyrningen fick han köra simulatorn med konventionell styrning för att vänja sig vid hur maskinen kändes att köra i den simulerade miljön. Därefter fick föraren använda sig av röststyrning. Försökspersonerna som var omedvetna om trollkarlens existens fick endast instruktion om att slutavverka ett bestånd genom att kontrollera aggregatet med rösten. De fick inga förslag på kommandon eller uttryck att använda utan fick själva utforska systemet och använda det som de ville. Kranen kontrollerade de som vanligt med spakarna.   Under studien observerades försökspersonernas agerande av försöksledaren och efteråt genomfördes en intervju om upplevelsen av röststyrningen.   Alla förarna lärde sig snabbt att använda systemet och använde sig av samma princip. En knapptryckning ersattes med ett kommando. Förarna använde sig till en början av uttryck de var bekanta med sedan tidigare. De rationaliserade medvetet uttrycken de använde till att bli korta och nästan alltid bara innehålla ett ord.   Överlag tyckte försökspersonerna att röststyrningen var en positiv upplevelse och tyckte att det fungerade bra men förutsåg att det skulle bli problematiskt att använda vid svårarbetad skog som kräver mycket manuell inblandning i apteringen.   Röststyrningen verkar gynna användning av automatiska sekvenser.

Ergonomi innebär läran om människan i arbete, det vill säga samspelet mellan människa och arbetsredskap. Med detta som bakgrund kan man konstatera att det ställs höga krav på att arbetsstolen skall komplettera brukaren för att uppnå ett optimalt ergonomiskt sittande. Syftet med denna rapport är att ge en inblick i sittergonomi och utformningen av arbetsstolar. För att uppnå ett ergonomiskt sittande menar ergonomer att man skall sitta med en öppen höftvinkel, vilket leder till ett dynamiskt sittande. Det dynamiska sittandet gör att brukaren har ett rörligt och aktivt sittande. Detta kan till viss del uppnås genom ett sittande enligt principen för balansstolen. För att ytterligare uppnå ett bra sittande finns det arbetsmiljölagar som reglerar sittandet på arbetsplatser. / The science of ergonomic means the human in work, which also can be defined as the combination between the human and the working tools. With this as a background it proves that there are high demands on the chairs that are meant for work. The chair is supposed to complement the user to reach an optimal ergonomic sitting. The purpose of this report is to give an insight in the ergonomic sitting and how workchairs are designed. Ergonomics means that one way to reach an ergonomic sitting is with an open hip angle, which brings out a dynamic sitting. The dynamic sitting gives the user an active sitting. This can partly be achieved through a sitting like the principle for the balance chair. To further achieve a good sitting there are laws that contents the work environment, which controls the sitting on workplaces.

For a company to be competitive today, one way is to create a natural feedback loop from the production department to the design department with information regarding the production systems ability to deliver a finished component. The purpose with this feedback loop is to create respect for tolerances and to more design for manufacturing and assembly. The studied company in this thesis work developed a quality program to reach a spiral of continuous improvements to reduce cost of poor quality (CoPQ) and to reach an improved quality level (PPM). The object of this work was to test and improve the quality program called The Zero Tolerance Program. Delimitations were made when the work was started and ongoing which led to that the impact on PPM could not be studied. The connection to CoPQ was difficult to obtain and could only be proved theoretically, not practically, due to the short timetable. During the short amount of time the right root cause could not be found. The thesis work findings came to a number of identified Measurable Success Criteria and requirements which must be in place for the further progress of The Zero Tolerance Program. / PREPARE

Uppsatsens övergripande syfte är att studera fenomenen ledarskap och delaktighet i en kommunal verksamhet, mer specifik avses att undersöka ledarskapets betydelse för medarbetarnas delaktighet. Avsikten med föreliggande studie är således att studera vad i ledarskapet som ledarna och medarbetarna uppfattar påverkar delaktigheten, och hur dessa faktorer påverkar delaktigheten, stödjande eller hindrande. Den teoretiska referensramen presenterar en forskningsöversikt över ledarskapsforskning, delaktighetsbegreppets komplexitet samt faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas delaktighet. Empirin har inhämtats genom tio kvalitativa intervjuer på två enheter inom en kommun belägen i Östergötland. Resultaten visar fler olika faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas delaktighet. Faktorerna som framkommit i studien som verkar stödjande är; visa intresse, förtroende, tillgänglighet, tillåtande, belöning och engagemang. De faktorer som påverkar både stödjande och hindrande är; relation och kommunikation. Även hur de intervjuade definierar begreppet delaktighet påverkar delaktigheten. Vi kan härleda alla faktorer förutom tillgänglighet till befintlig forskning. Undersökningen visar således att fler faktorer i ledarskapet har betydelse för medarbetarnas delaktighet.