In-vehicle warning systems are today mainly using the visual and auditory channels for presentation. As cars get more and more sophisticated the demand on new ways of presenting information increases. This report investigates if the sense of touch, in form of a vibro-tactile seat is a prospective channel for warning information. To achieve the objectives the tactile seat was developed, implemented and tested in a simulator environment. The final result is a complete tactile seat with a set of warnings which correspond with different critical situations. The tactile seat made it possible to conduct a simulator-based experiment including comparison with a visual head-up warning presentation. The experiment proved significant difference in discovery distance in the comparison between the no system and the tactile warning system. The overall conclusion is that a vibro-tactile warning display in the driver’s seat is an excellent way of presenting certain warning information. The tactile channel is especially favorable when fast reaction time is essential. Further work could include designing and testing a combined tactile and visual system.

The glazing is today a part of the car design. The customer is more or less taking for granted that his or her view from inside the car is a direct mirror of the outside world. With more complex shapes, lower installation angles and thinner glass it is a great challenge to produce even better quality at a lower price. While the windscreen is regulated by law, the lack of well specified requirements for the optics in the backlight (rear window), together with the absence of direct customer complaints, is causing the optical quality of the backlight to decrease. The requirements and measuring methods used today are described in technical terms and do not correspond to the human perception of optical distortion. This report is a first step towards new technical requirements, for the optics of backlights, based on the driver’s perception of optical distortion. The knowledge of how optical transmission distortion occurs, how it should be measured and how it affects the driver, is essential in order to control it. Several databases were searched and contacts with experts were established, in order to gain knowledge. The connection between the technical requirements and the human perception of optical distortion in backlights was investigated by using psychophysical methods. A within factorial design was employed with two independent variables; viewing distance from backlight to tailing object and fixation time (viewing time). The result showed a significant difference in perception of optical distortion between 25 and 75 metres. Moreover, optical distortion is, according to the test, more disturbing during free fixation time than for fixation times of about one second. The requirements often used for backlights today (12 ± 5 millimetres) allow distortions that 68 percent of the test subjects perceived as disturbing. In order to please the test driver from Volvo the requirements need to be as high as 12 ± 2 millimetres, which correspond to the 96th percentile. Furthermore, the result confirms that dynamic measurements are needed to find a connection to human perception of optical distortion. The principles of a new measuring method that measures the deformation and the dynamic distortion were developed to show the possibilities of measuring what the driver perceives. Even if a good measuring method can help controlling the produced glazing it is not enough to optimize the quality of the production. More important is the choice of thickness and curvature of the glass, the installation angle and the manufacturing method. It is important to set about the origin of the problem and develop a good routine of how to work with optical distortions. Optical distortions in backlights, similar to the tested backlight, have a low probability to disturb the driver in such extent that it has an effect on the driving. Nevertheless, it is a source of irritation and discomfort, which do not belong in a premium car. / The video files are also clickable from the pdf file pages 29 and 56.

Denna studie handlar om personalvårdsförmånen friskvårdstimmen parallellt med motionsvanor i allmänhet. Vi har i studien utgått från ett generellt hälsoperspektiv, för att sedan smalna av till att inrikta oss på hälsa inom arbetslivet, närmare bestämt friskvårdstimmen. Vår studie följer därmed en så kallad ”Top-down modell”. Syftet med denna studie är att undersöka vilka som nyttjar friskvårdstimmen samt vad som motiverar individer till att motionera. För att utforska detta har vi utgått från tre frågeställningar: vilken kategori av människor är det som motionerar och använder sig av friskvårdstimmen? Vad motiverar dessa individer? Hur kan man motivera anställda till motion och användandet av friskvårdstimmen? Studien är baserad på en kvantitativ undersökning i enkätform, inom en statlig organisation i centrala Karlstad. 169 respondenter besvarade enkäten. Vi anser oss ha ett brett urval då hela kontoret var med i undersökningen, vilket gjorde att vi fick en spridd fördelning i ålder och kön. Bland våra respondenter kan vi se att det finns en positiv inställning och en hög medvetenhet till motionens och friskvårdstimmens effekter. Dock är nyttjandet i praktiken inte lika stort i förhållande till respondenternas medvetenhet. Vi ser att man har en omgivande miljö som är motionsfrämjade, inte minst i och med att organisationen erbjuder friskvårdstimmen som personalvårdsförmån. Av de framkomna resultaten kan vi bland annat se att ålder är en bidragande faktor till hur mycket man använder friskvårdstimmen. Av våra respondenter motionerar kvinnor mer än män och motivationsfaktorer till motionen är för att hålla sig i form och för att förebygga skador och sjukdomar. Vidare är tidsbrist en bidragande orsak till varför man inte motionerar och nyttjar friskvårdstimmen. Vi menar att om organisationen vill utveckla friskvården bör man uppmärksamma att till en början koncentrera sig på dem som aldrig nyttjar friskvårdstimmen. Att erbjuda personlig rådgivning till dessa anställda anser vi skulle kunna vara en tänkbar motivationsfaktor till ökad motion. Detta eftersom det i vår studie framkom att mer information om motion inte skulle leda till ett högre motionsutövande. Vi är medvetna om att endast friskvårdstimmen i sig inte kan förändra ett beteendemönster, men att den kan vara ett inledande steg till att förbättra sin levnadsstil.

Har utseendet någon betydelse i arbetslivet? Existerar det estetiska krav inom den offentliga sektorn? Utifrån en kvalitativ metod har sju intervjuer genomförts med personalansvariga inom den offentliga sektorn för att undersöka förekomsten av estetiska krav. Ett antal faktorer som visar på vilka de estetiska kraven är inom den offentliga sektorn har lokaliserats. Även förklaringar till varför de estetiska kraven ställs har kartlagts. Denna artikel ämnar därmed att presentera vilka de estetiska sambanden är som råder inom offentliga organisationer i Sverige.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur de anställda på Svensk Kassaservice upplever att deras arbetssituation har förändrats efter omorganiseringen av Posten. Vi har intervjuat nio stycken kvinnor från olika kontor i fackförbundet SEKO:s Värmlandsdistrikt med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Vår teoretiska grund bygger på Karaseks krav- och kontrollmodell samt ett antal andra modeller för arbetstillfredsställelse. Vi har även använt oss av några psykologiska teorier för att förklara de aspekter som inte inryms i de tidigare nämnda modellerna. Intervjuerna genomfördes under oktober månad 2005 och analyserades sedan med hjälp av öppen kodning, där cirka sjuttio koncept bildades och sedan delades in i fem kategorier. Resultatet visar att de intervjuade upplever sin arbetssituation som klart försämrad efter omorganiseringen. Detta beror bland annat på att deras arbeten blivit mindre kvalificerade, att deras tjänster efterfrågas i allt mindre utsträckning och att de fått en mera otrygg arbetssituation. Vi kom också fram till att intervjupersonerna upplevde och hanterade sin situation på olika sätt och att detta påverkade deras inställning till omorganiseringens konsekvenser och sin egen situation.

When developing the driver interface in their trucks, Scania is highly concerned with creating a certain feeling. When pressing a push-button this Scania feeling shall be perceived. It is not obvious what the Scania feeling really is and there is no predefined method to create it. This Master Thesis takes aim at providing the means to improve the process of creating this feeling. First, the Scania feeling was studied via the results of an already made survey at Scania. This survey focused on subjective properties of push-buttons, rotary knobs and levers and related the properties to whether these objects had a Scania feeling or not. This existing data was analyzed statistically. The main task of this Master Thesis, however, was to create an environment where the feeling of a push-button could be tried out and described. This environment was created with a tool from Reachin Technologies AB. The environment is a virtual representation of a push-button module, created with computer haptics and graphics. The environment lets the user interact with a three dimensional view collocated with a force feedback device. The force feedback device lets the user feel what is seen through a pen like interface. The “tip” of the pen is used to touch what is seen in the 3D view. The virtual push-buttons was built from blueprints of real push-buttons to be able to evaluate to what extent the virtual buttons resembled the real ones. The statistical analysis made in this project does not support the notion of describing the Scania feeling with a set of subjective values. The virtual environment created proved to be very life like. The real push-button feeling could be recreated with high precision. When evaluated, the majority of test persons argued that it could be used in the development process.

Detta examensarbete är skrivet vid produktionsteknikavdelningen, på uppdrag av Volvo Personvagnar AB i Torslanda, Göteborg. Produktionsteknikavdelningen utför bland annat balansering i slutmonteringen. Slutmonteringen är det sista steget innan en bil är färdig att levereras till kund. Volvo Personvagnar har tagit fram ett verktyg BME (BeräkningsModell Ergonomi) för att kunna bedöma operatörens arbetsmiljö, speciellt den belastningsergonomiska arbetssituationen. Syftet med examensarbetet är att utvärdera hur verktyget BME går att koppla till utfallet i produktivitet och kvalitet i slutmonteringen i fabriken i Torslanda. Resultatet visar att det finns en koppling mellan arbetsmoment som bedöms som belastningstunga och antalet rapporterade fel. För varje ökat poäng i BME-bedömningen, det vill säga då den belastningsergonomiska situationen försämrades, ökade risken för fel med 20 fel på årsbasis. Risken för kvalitetsbrister var cirka fyra gånger högre för ergonomiskt krävande arbetsmoment än för andra. Det gick att finna ett samband mellan beläggningsgrad och poäng i BME-bedömningen för de belastningstunga arbetsstationerna. De av arbetsstationer som hade lägre beläggningsgrad hade erhållit högre poäng i BME-bedömningen. BME var ett viktigt verktyg vid förändringar eftersom det gav en bild av hur genomförda förändringar kom att påverka arbetsmiljön för operatören. Innan verktyget började användas fanns det inget som teknikerna kunde ha som grund för att utföra en bedömning av belastningsergonomin. Införandet av BME medförde att teknikerna fick större fokus på belastningsergonomi.

Syftet med denna studie var att undersöka hur HR-avdelningen arbetar under en sammanslagnings-/uppköpsprocess ett företag går igenom. Detta undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetade med HR-frågor på sex olika företag. I intervjuerna användes en intervjuguide med fyra frågeområden vilka utarbetats i en förstudie. Intervjuutskrifterna tolkades utifrån en tematisk analysmetod. I resultatet framgår att det HR-avdelningen arbetar med under en sammanslagnings-/uppköpsprocess är informationsinsamling avseende personalfrågor, ta fram underlag för fackliga och individuella förhandlingar om avtal samt samarbetar med chefer i att ta fram ett introduktionsprogram och genomföra detta. HR-avdelningen är också delaktig i att sprida information under hela processens gång. Resultatet har kunnat kopplas med god överensstämmelse till tidigare forskning inom området. Studien anses användbar då sammanslagningar och uppköp blir allt vanligare i arbetslivet och således påverkar ett allt större antal individer. Det är viktigt ur ett mänskligt perspektiv att företag, och i de ligger också en HR-avdelning, har strategier för att hantera dessa processer.

Människan som lever i dagens samhälle och är verksam i arbetslivet har inte kunnat undgå den ökade kommunikationen som skett med den ökade tillgängligheten som följd. Detta är något som vi menar påverkar upprätthållandet av balans. Vår förförståelse sade oss innan denna undersökning genomfördes, att det är svårt för småföretagare att upprätthålla balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Vi var därför intresserade av att göra en studie för att ta reda på hur detta såg ut, och vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning för att få en inblick i detta. Undersökningens syfte var att ta reda på hur balansen såg ut mellan arbetsliv och övrigt liv hos manliga småföretagare som helt eller delvis lever självständighetens livsform? Självständighetens livsform är ett begrepp som ingår i livsformsteorin. Denna teori är skapad för att få en uppfattning om människors vardag. Människor som lever olika livsformer har olika värderingar, handlingsmönster och behov. Vad en person avser med ”det goda livet” som lever en livsform kan för en person som lever en annan livsform vara något helt annat. Livsformsteorin blev ett verktyg för oss att titta på balans hos småföretagare som lever självständighetens livsform. Vi valde att som tillvägagångssätt utgå ifrån livsformsteorin samt att använda oss av en teori om balans. För att kunna besvara undersökningens syfte genomfördes sex intervjuer på manliga småföretagare, vilka lever självständighetens livsform. I undersökningen kom vi fram till att balans mellan arbetsliv och övrigt liv för småföretagare som lever självständighetens livsform är något väldigt individuellt. Intervjupersonerna har sin egen uppfattning om vad balans innebär och hur de ska göra för att uppnå den. Problematiken i att uppnå balans utifrån den teori som vi utgått ifrån var att småföretagarna inte hade några skarpa gränsdragningar mellan arbetsliv och övrigt liv.

Arbetsmarknaden idag ställer allt mer och fler krav på individen, vilket kan synas i organisationers sökande efter en medarbetare. Platsannonser är ofta ett verktyg i att hitta denna medarbetare, där krav som till exempel utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper formuleras. Vissa menar att det inte bara kraven på en individ som blir högre, utan även annorlunda och nya krav ställs. De personliga egenskaperna blir allt viktigare för att en medarbetare ska kunna passa in i den befintliga grupp och organisation den kommer till. Vi tyckte det skulle vara intressant att undersöka mer om platsannonser och vad de signalerar än vad som gjorts i tidigare undersökningar. Vårt syfte med undersökningen har varit att utifrån platsannonser se hur man som arbetsgivare och arbetstagare ser på och uppfattar krav på personliga egenskaper som ställs för ett visst arbete. Vidare ville vi se om dessa uppfattningar gav upphov till olika förväntningar i relationen mellan en arbetsgivare och en arbetstagare. För att kunna ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod, med intervjuer som tillvägagångssätt. Vi tog kontakt med fyra olika organisationer, där arbetsgivaren letade fram en platsannons till en nyrekryterad. Vi intervjuade sedan arbetsgivaren samt den nyrekryterade arbetstagaren ifrån varje organisation, det vill säga fyra olika par där platsannonsen var vår utgångspunkt. Vi valde att enbart fokusera på de personliga egenskaperna. I vår undersökning har vi sett att arbetsgivaren har en tanke bakom kraven på de personliga egenskaperna som finns i platsannonsen, medan arbetstagaren anser att kraven ger en rättvis bild av tjänsten. Vi har även sett att uppfattningarna kring dessa krav kan ge upphov till förväntningar ifrån båda parter. Förväntningarna som uppstår kan vara på organisationen, arbetet och på arbetsrelationen.