Den växande trenden att företag använder sig av personalinhyrning för att vara konkurrenskraftiga innebär ofta osäkra och ostabila anställningar för konsulterna som hyrs in. Dessa anställningar påverkar också konsulternas lojalitet och tillhörighetskänsla gentemot företagen, vilka är andra viktiga faktorer i företagens framgång. Därför är syftet med denna studie att skapa en djupare förståelse för hur konsulterna upplever sin lojalitet till företagen, vilka faktorer som kan påverka den samt företagens inverkan i lojalitetsskapandet. För att undersöka syftet har två frågeställningar formulerats. En kvalitativ metod med intervjuer genomfördes där åtta konsulter som är uthyrda till olika kundföretag deltog. Intervjuguiden skapades utifrån den teoretiska referensramen, innehållande teorier kring bland annat lojalitet och tillhörighet, för att fånga konsulternas upplevelser kring deras arbetssituation. Resultatet från intervjuerna delades in i olika teman som sedan analyserades utifrån teorier och litteratur. Utifrån analysen besvarade vi våra frågeställningar och drog slutsatser om vilka faktorer som konsulterna upplever påverkar lojaliteten samt vilken inverkan de upplever att företagen har. De faktorer som konsulterna upplevde påverkar var främst otryggheten i anställningen, kommunikationen samt storleken på företagen. Företagens inverkan var främst inkludering i företagen, hur väl konsulterna togs omhand och sågs som en del av företaget. Bemanningsföretaget verkade även som en extra trygghet för konsulterna och kunde ha en kompenserade inverkan om kundföretaget inte mötte konsulternas förväntningar.

Vi har valt att göra en studie om hur egenföretagare och entreprenörer kombinerar sitt arbetsliv med privatliv. De teorier som vi har valt att använda är främst kopplade till work-life balance begreppet och den realistiska livsformsanalysen.   Vårt syfte är att utreda entreprenörer och egenföretagares synsätt på deras work-life balance med hjälp av livsformsanalysen. Syftet är även att ta reda på huruvida balansen alternativt obalansen mellan arbetslivet och privatlivet påverkar dem. I vår studie har vi tre frågeställningar: “Hur upplever egenföretagare och entreprenörer balansen mellan arbetsliv och privatliv med ett livsformsperspektiv i beaktning?”, “Hur påverkas egenföretagare och entreprenörer av de krav som ställs respektive den kontroll de har?” samt “Huruvida en hög arbetsbelastning är eller inte är en stressfaktor som leder till en obalans mellan arbetsliv och privatliv”

No description available.

Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur chefer upplever att de kombinerar arbetslivet och privatlivet. Jag vill lyfta fram de faktorer som påverkar cheferna i deras förhållningssätt men även vilken funktion som arbetsplatserna har. Därefter redovisas skillnaderna som visas bland män och kvinnor när de kombinerar arbetslivet och privatlivet. För att kunna besvara studiens syfte och dess frågeställningar läste jag först på om ämnet Work-Life Balance och valde därefter relevanta teorier. Bland dessa teorier redogörs för Work-Life Balance och dess konflikter som kan uppstå. Andra teorier är bland annat organisationens påverkan, flexibilitet och tillgänglighet. Studien bygger på ett kvalitativt förhållningssätt där datainsamlingen utfördes med hjälp av 7 intervjupersoner. Därefter transkriberades samtliga intervjuer för att sedan kunna kodas. Kodningen utformades i concepts och kategorier som kopplades till den teoretiska referensramen. Därefter började analysarbetet där det uppkom flera faktorer som påverkar chefernas balans mellan arbetslivet och det övriga livet. Det fanns även skillnader mellan könen, som visades vid tillgängligheten och den psykiska ohälsan. Slutligen visade resultaten att arbetsplatsen i stor utsträckning påverkar chefernas Work-Life Balance, både positivt och negativt. Resultaten visar även att arbetslivet är den sfären som för cheferna tar över och som påverkar det övriga livet. Det övriga livet är den sfär som upplevs som minst kravfyllt och är den plats där cheferna kan återhämta sig.

Sammanfattning Syfte: Syftet med studien är att undersöka fenomenet organisationskultur och få en förståelse för hur värdefullt och betydelsefullt det är hos äldre (60-talister) respektive unga (90-talister) på deras arbetsplatser. Vidare vill vi undersöka om det finns några likheter och eller olikheter när det gäller 60-talisters och 90-talisters syn på fenomenet organisationskultur. Teori: Våra teoretiska utgångspunkter har begränsat fenomenet om organisations-kultur och breddat förståelsen. Främst med hjälp av Scheins (2010) redogörelse för organisationskulturens tre lager: grundläggande antaganden, normer och värderingar samt artefakter. Komplettering görs med hjälp av Alvesson (2015) samt flertalet vetenskapliga artiklar som skrivits inom ämnet. Gemensamt pekar samtliga teoretiker på att en uppdelning av fenomenet är nödvändigt samt att organisationskultur är väsentligt för att företag ska lyckas. I delen om generationer tas främst Jonkman (2011) samt Parment (2016) upp. De båda pekar på stora skillnader mellan de olika grupperna främst inom yrkeslivet. 60-talister menar de är mer plikttrogna och självständiga medan 90-talister ställer helt andra krav, de anses vara mer ansvarslösa och ombytliga. Metod: Studien är av kvalitativ art. Den har utförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer med fem personer som tillhör generationen 60-talister samt fem personer som tillhör generationen 90-talister. Samtliga deltagare arbetar i dagsläget. Båda könen är representerade, så även olika branscher och sektorer på arbetsmarknaden.   Resultat: Det resultat som visade sig i studien är att det finns såväl likheter som skiljaktigheter i hur de tillfrågade 60-talisterna och 90-talisterna ser på och värderar fenomenet organisationskultur. Inom Scheins (2010) kulturlager har normer och värderingar och artefakter värderats högt hos samtliga respondenter men på olika sätt mellan generationerna. Medan grundläggande antaganden är en del som inte varit lika central.

Den senaste tidens stora uppmärksamhet gällande ökningen av utmattningssyndrom genererar i diskussioner kring hur man får livspusslet att gå ihop. I takt med ökade folksjukdomar så ökar även individens ansvar för sin egen hälsa vilket medför att friskvårdsbranschen blomstrar. Friskvårdsbranschen är idag en av Sveriges starkast växande branscher där föreliggande studie menar att det behövs mer arbetslivsforskning inom branschen och framförallt av yrket personlig tränare. I takt med den ökning som skett av yrket och med grund i den ökade folksjukdomen, utmattningssyndrom, ligger således studiens fokus på work life balance. Syftet med denna studie är att skapa en fördjupad förståelse för hur personliga tränare upplever sitt arbete samt deras erfarenheter av relationen mellan arbete och övrigt liv. Från syftet har frågeställningar rörande tränarnas inställning till sitt arbete formulerats samt vilka typer av relationer personliga tränare har till sina klienter. Studien syftar även till att besvara hur balansen mellan arbetslivet och privatlivet ser ut. Föreliggande studie är en kvalitativ studie där sju personer som arbetar som personliga tränare har intervjuats med frågor berörande ämnet. Respondenternas erfarenheter och upplevelser är den empiriska data som studiens resultat baseras på. Empirin har analyserats och kopplats samman med den teoretiska referensramen i syfte att förklara studiens resultat. Den teoretiska referensramen syftar till att ge en redogörelse för väsentliga teorier och tidigare forskning kring det berörda forskningsområdet. Resultatet visar att de flesta inte upplever balans i tillvaron. Resultatet visar att det är krav från arbetet som påverkar tillfredsställelsen i övriga livet och inte tvärtom. Resultatet visar att flexibilitet och tillgänglighet påverkar balansen i största grad. Resultatet visar att ramar och gränser till arbetet skapar möjlighet till balans. Resultatet belyser att de personliga tränarna skapar nära relationer till sina klienter. Resultatet visar även att de personliga tränarna anser att de arbetar med sin hobby, där dominerande inställningen är ett passionerat förhållningsätt till arbetet. De personliga tränarna anser sig själva arbeta med att göra skillnad för människor samt hjälpa andra. Samtliga respondenter älskar friheten arbetet ger det vill säga att själv kunna styra över sin egen tid. Personliga tränare värderar friheten med att kunna välja arbetsplats samt arbetstider. De personliga tränarna värderar den självständighet och flexibilitet som arbetet genererar.

Employer branding är idag av stor vikt för organisationer i samband med arbetet att bygga ett starkt arbetsgivarvarumärke som ska öka möjligheten att attrahera, utveckla och behålla medarbetare. Det handlar om att organisationer idag vill positionera sig som första valet för potentiella medarbetare och skapa associationer till sitt varumärke för att på så sätt öka sin attraktionskraft på arbetsmarknaden. Medarbetare ses idag som organisationers viktigaste resurs och har därför en stor betydelse i organisationers arbete med att stärka sitt arbetsgivarvarumärke och öka sin attraktivitet. Detta är en kvalitativ studie där vi studerar en kommun som vi har valt att hålla anonym för läsarna. Det som undersöks i studien är hur kommunen arbetar med Employer branding och hur det används för att attrahera, utveckla och behålla medarbetare i organisationen. Det undersöks även hur medarbetarna upplever organisationen som arbetsgivare samt vad som kan komma att påverka deras känslor och uppfattningar gällande kommunen. Denna kvalitativa undersökningen präglas av samtalsintervjuer och baseras på en abduktiv forskningsansats. Det som har undersökts är följande: <ol type="1">På vilket sätt arbetar kommunen med Employer branding och hur används det för att attrahera, utveckla och behålla medarbetare? Hur upplever medarbetarna organisationen som arbetsgivare och dess Employer branding arbete? Vilka faktorer kan påverka medarbetarnas känslor och uppfattningar gällande organisationen som arbetsgivare? Studien baseras på ett flertal olika teorier som behandlar forskningsområdet som bland annat Employer branding, Employer value proposition, intern och extern Employer branding, motivation, Human resource development samt rekrytering. Resultatet av undersökningen visar att trots att en organisation har tydliga strategier och tankar kring sitt Employer branding arbete betyder inte det att arbetet genomsyrar hela organisationen och att medarbetarnas upplevelser är detsamma. I studien framkommer det att kommunen har en tydlig tanke kring sitt Employer branding arbete och deras arbetssätt liknar det många forskare förespråkar att ett Employer branding arbete ska se ut. Det framkommer även att det är väl medvetna om medarbetarnas betydelse i arbetet med att bygga ett starkt arbetsgivarvarumärke. I studien framkommer det dock att medarbetarna saknar samma tydliga uppfattningar gällande organisationens arbete, då de inte känner sig lika viktiga som organisationen påstår att de är. Vidare visar studien vilka faktorer som påverkar en medarbetares känslor, uppfattningar och upplevelser gällande organisationen som arbetsgivare som exempelvis det förändringsarbetet som genomförts i kommunen. Under förändringsarbetet upplever medarbetarna brist på inflytande, kommunikation och motivation.

Bakgrund: IT-branschen kännetecknas av en omfattande personalomsättning vilken medför både möjligheter såväl som utmaningar för konsultorganisationen, uppdragsorganisationen, IT-konsulten samt de befintliga medarbetarna. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med en ökad förståelse för IT-konsulters arbetsvillkor och deras vilja att stanna i ett arbete där de pendlar mellan konsultorganisationen och uppdragsorganisationen. Metod: Studien har en kvantitativ ansats och baseras på enkäter som har besvarats av 58 IT-konsulter, vilka arbetar både in-house hos den egna konsultorganisationen samt uthyrda till en uppdragsorganisation. Resultat: Det fanns ingen större skillnad vad avsåg IT-konsulternas upplevelse hos de båda organisationerna. Upplevelsen av det organisatoriska engagemanget var lite högre, arbetsrollen lite tydligare och ledarskapet lite mer uppmuntrande hos konsultorganisationen. I sin tur upplevdes det sociala stödet vara högre hos uppdragsorganisationen. Ett högt organisatoriskt engagemang gentemot konsultorganisationen samt rätt motivationsfaktorer bidrog till att IT-konsulten ville stanna kvar. Slutsats: Konsultorganisationen är i behov av att arbeta strategiskt med det sociala stödet till IT-konsulterna. Vidare fortsatt arbete med ett starkt ledarskap samt rätt motivationsfaktorer.

Det finns ett ökat intresse att förhindra psykisk ohälsa eftersom det påverkar många arbetstagare. Något som kan påverka arbetstagarnas psykiska hälsa i positiv mening är en stödjande ledare och en bra arbetsmiljö. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i arbetet som kan vara viktiga och avgörande för att arbetstagare ska uppleva en bättre psykisk hälsa, men även om män och kvinnor och offentlig och privat sektor skiljer sig åt i upplevd psykisk hälsa. De frågeställningar som användes för att besvara studiens syfte var: Frågeställning 1: Har arbetsmiljön och ledarskapet betydelse för arbetstagares psykiska hälsa? Frågeställning 2: Har arbetsklimatet en inverkan på arbetstagares psykiska välmående? Frågeställning 3: Upplever kvinnor sämre psykisk hälsa än män inom arbetslivet? Frågeställning 4: Upplever arbetstagare inom offentlig sektor sämre psykisk hälsa än arbetstagare inom privat sektor? I en enkätundersökning deltog totalt 100 arbetstagare.  Resultaten av korrelationsanalyser visade att en god arbetsmiljö och en bra ledare, samt ett bra arbetsklimat kan bidra till bättre psykisk hälsa hos arbetstagarna. Resultatet av flervägs variansanalys för oberoende mätningar visade däremot ingen skillnad i upplevd psykisk hälsa bland män och kvinnor, samt mellan offentlig och privat sektor. Slutsatsen är att arbetsmiljön, ledarskapet och arbetsklimatet verkar spela en betydelsefull roll för att arbetstagare ska uppleva en bättre psykisk hälsa inom verksamheterna. / The interest to prevent mental illness has grown since it affects many employees. Factors that could affect employees’ mental health in a positive direction are supportive leaders and good working environments. The aims of this study were to investigate what factors at work were vital for better experienced mental health of the employees’, and to investigate differences in mental health between men and women and between the public and private sectors. The research questions formulated were: Question 1: Do the working environment and leadership have any significance for the employees’ mental health? Question 2: Does the work climate have an effect on the employees’ well-being? Question 3: Do women experience worse mental health compared to men, at work? Question 4: Do employees’ within the public sector experience worse mental health compared to employees’ within the private sector? A total of 100 employees participated in a survey. The result of a correlation analysis showed that a good working environment, good leadership and a good working climate can contribute to improved mental health among the employees. The results from an analysis of variance test illustrated no significant difference in mental health between women and men or between public and private sector. The conclusion is that the work environment, the leadership and the work climate seems to play a meaningful role when it comes to better experienced mental health among the employees within both public and private sectors.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka varför individer väljer att engagera sig ideellt inom idrottsföreningar, vilka strategier de använder sig av inom familjen för att få vardagen att gå ihop samt hur situationen upplevs utav såväl den aktive som dennes partner. Vi har genomfört tolv intervjuer med sex par som är engagerade inom olika föreningar och idrotter. De ideellt engagerade har också olika uppdrag inom föreningarna vilket därigenom påverkar mängden tid och kraft som läggs inom det ideella arbetet. Vi har använt oss av ett bekvämlighetsurval genom att kontakta personer som finns i vår omgivning vilka passar in i de kvalifikationer vi satt, och låtit våra intervjupersoner besvara ett antal frågor utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Som en grund till vår studie har vi utgått ifrån teorier om work-life balance, ideellt arbete, motivation, passion och lojalitet. Dessa använde vi sedan för att analysera den empiri som framkommit genom intervjuerna. Resultaten pekar på att de ideellt aktiva drivs av passionen för idrotten samt känslan av att bidra till andra genom en form av samhällsnytta. Ytterligare ett bidrag med vår studie var att vi även studerade partnern till den ideellt aktive. Denne anser i de flesta fall att det ideella arbetet är någonting positivt, även om det tar tid och energi från dem båda på olika sätt. Paren menar att de kan få ihop de olika sfärerna, men att det då krävs strategier i form av planering, prioritering och vilja att lösa det.