Syftet med studien är att få en djupare förståelse i förskollärares upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö i samband med ett omfattande behov av vikarieanvändning. Frågeställningarna lyder: Hur påverkar vikarier förskollärares psykosociala arbetsmiljö? Hur upplever förskollärarna rektorernas stöd, kopplat till vikariers påverkan? Hur har coronapandemin påverkat nyttjandet av vikarier och förskollärares psykosociala arbetsmiljö? Studien berör aspekter kring psykosocial arbetsmiljö, risker och stressorer kopplat till hälsa och ohälsa. Ledarskapsteori omfattande rektorers inverkan, lagar och läroplan kopplat till förskolan och vikarier. Följt av coronapandemins påverkan på vikarieanvändningen och förskollärarnas utförande av yrkesuppdraget. Empiriskt underlag hämtades från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare från olika förskoleverksamheter i Värmland. Insamlat material ligger till grund för studiens analys och resultat, vilket har kodats och analyserats enligt grundad teori. Studiens resultat visar att förskollärarnas psykosociala arbetsmiljö påverkas negativt i samband med en hög vikarieanvändning. Graden av påverkan baseras på om vikarierna var kända eller okända, samt på vikariernas erfarenhet, kompetens och personlighet. Rutiner och förutsättningar för sjukfrånvaro var också en stor påverkansfaktor, samt hur tydligt dessa förankrats mellan rektor och förskollärarna. Störst inverkan på förskollärarnas arbetsmiljö hade förskollärarnas kollegor, vilka la grunden för deras möjlighet till planering, utförande, återhämtning och socialt stöd i arbetet. Vid frånvaro av ordinarie personal fanns risk att förlora detta, vilket ledde till ökad stress och arbetsbelastning hos förskollärarna. Cornapandemin visade sig ha resulterat i en ökad sjukfrånvaro och därmed ett ökat behov av vikarier, vilket kunde leda till problematiken att vikarierna tog slut.

Konflikter inom arbetsgrupper beskrivs som näst intill ofrånkomligt. Konflikterna uppstår främst på grund av brister i kommunikationen och associeras negativt. Syftet med denna studie är att undersöka hur enhetschefer i en kommunal verksamhet, inom vård och omsorg, hanterar konflikter samt hur dessa påverkar verksamheten. Studien baseras på en kvalitativ intervjuundersökning, med tio semistrukturerade intervjuer, samt en tematisk analys. Resultatet visade att konflikter inom arbetsgruppen upplevdes påverka effektiviteten inom arbetet negativt, men konflikter kan även medföra ökad förståelse för varandra och bidra till innovativa idéer. Enhetscheferna upplevde parterna skyldiga att först försöka lösa konflikten genom dialog, i de fall där detta inte fungerade behövde chefen medla genom tydlig kommunikation och kompromisser från parterna. Chefen är i största möjliga mån neutral i sitt förhållningssätt och är konflikten för komplicerad eller utspridd finns extern hjälp att använda. Den externa hjälpen bidrar med trygghet till såväl chef som arbetstagare.

The thesis aimed to investigate the relationship between influence over scheduling and schedule satisfaction with three central factors within the psychosocial work environment within the elder care sector: quality of work, work-life conflict and intention to quit. The JD-R model was used as theoretical approach as it provides a framework of the relationship between different work factors, characteristics, health and wellbeing, as well as a context to the different factors in the scope of the thesis. A survey was distributed among workers within the elder care sector in collaboration with a union (n=1202) and statistical analyses were made, establishing correlations between the different variables with the use of Pearson Correlation Coefficient as well as multiple linear regression analyses. The results revealed that higher degrees of influence over scheduling were associated with higher degrees of schedule satisfaction, and both variables were positively related with quality of work and negatively related with work-life conflict and intention to quit. To conclude, relatively strong relationships were found between the factors indicating that influence on scheduling and specifically schedule satisfaction are important factors associated with quality of work, work-life conflict and intention to quit within Swedish elder care.

Försvarsmakten är under tillväxt, den senaste nu gällande propositionen Totalförsvar har en kraftig utökning av Försvarsmaktens organisation som mål för 2030. Antalet anställda yrkesofficerare skall ökas med 1700 individer fram till år 2033. För att möjliggöra denna utökning räcker det inte att bara öka rekryteringen utan även att behålla redan anställd personal. I en studie från 2020 konstaterades att 25 % av yrkesofficerarna hade slutat inom Försvarsmakten inom 10 år efter att de tagit anställning. Att kompensera för detta genom överintag är kanske nödvändigt men samtidigt resurs och kostnadskrävande. Syftet med de attityder och intentioner som de blivande yrkesofficerana denna studie att försöka belysa har innan de åter kommer ut på förbanden och blir påverkade av förbands miljön. Studien undersöker vilka attityder de har om sin tjänstgöring i Försvarsmakten och dess påverkan på intentionerna om tjänstgöringslängd och karriärsutveckling. En insikt i dessa attityder samt intentioner möjliggör att kunna hantera dessa och minska personalomsättningen.  Studien resulterar i vissa tydliga resultat. Det finns en generell attityd bland blivande yrkesofficerare att konflikten mellan arbete och familj kommer att påverka dem i deras tjänstgöring i Försvarsmakten. Det finns också en skillnad mellan könen i hur de uppfattar karriär och barn. Kvinnor har ofta starkare attityd om att föräldraskap negativt påverkar karriärmöjligheterna i Försvarsmakten. Förebilder har betydelse, men inte så stor omfattning. Lärare på skolan samt tidigare chefer har ofta en positiv inverkan på attityden om eventuell karriär i Försvarsmakten. Detta är ett förhållande som bör utnyttjas från myndighetens sida.

Samtidigt som människor får allt bättre villkor inom arbetslivet och möjligheterna till en rik fritid är i det närmaste obegränsade, ökar antalet sjukskrivningar relaterade till psykisk ohälsa, och då främst mildare depressioner och utmattningssyndrom. Syftet med den här studien var att undersöka om och i sådana fall i vilken grad människors generella välmående stod i relation till positiva respektive negativa affekter de upplevde på arbetet respektive på fritiden. Mina hypoteser var att positiva affekter på arbetet och på fritiden ökade det generella välmåendet hos människor samt att negativa affekter på arbetet och på fritiden minskade detsamma. Åttiotre vuxna och yrkesaktiva personer deltagare deltog i studien, 59 kvinnor och 24 män. De fyllde i en enkät i fyra delar som inkluderade demografiska frågor; två förkortade varianter av Positive and Negative Affect Schedule (PANAS) samt Välmåendeskalan. Resultaten av studien visade att negativa affekter på arbetet korrelerade allra mest med det generella välmåendet, därefter kom positiva affekter på arbetet och positiva affekter på fritiden. Det förelåg ingen signifikans i mätningarna när det kom till negativa affekter på fritiden och deras relation på välmåendet. Den slutsats man kan dra av denna studie är att människors generella välmående i hög grad står i relation till hög andel positiva respektive låg andel negativa affekter på arbetet.

Studien ämnar undersöka medarbetarnas upplevelser av hur kommunikation och konflikthanteringen av arbetsrelaterade konflikter sköts på den egna avdelningen. Detta görs genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Den valda teoretiska utgångspunkten omfattar Thomas Jordans (2019) teorier om Samarbetskultur samt Tre konflikt ansatser som tillämpas på tre konfliktnivåer om: individnivå, relationsnivå och systemnivå.  Resultatet visar på brister i konflikhanteringsstrategier som respektive chef och medarbetare utgår ifrån i sin problemlösning. Kommunikationsstörningar förekommer vilket påverkar arbetet jämte relationer och försvårar samarbete och återkoppling. Resultatet har vidare visat konflikter på samtliga nivåer om individ, relation och systemnivå. Detta kan indikera på ett behov av förändringsarbete i bland annat organisationsstrukturen på exempelvis arbetskultur, arbetsorganisation och kommunikationsmönster.

Trots den påtagliga utsattheten för förskollärare och barnskötare återfinns en brist på studier och litteratur som behandlar yrkesgruppernas arbetsvillkor inom svensk kontext. Syftet med studien var att undersöka hur förskolepersonal upplever den sociala arbetsmiljön. Frågeställningarna var: “Hur upplever förskolepersonal arbetskrav i den sociala arbetsmiljön?” samt “Hur upplever förskolepersonal arbetsresurser i den sociala arbetsmiljön?”. Tio deltagare intervjuades genom semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberades och tematiserades. Subteman som besvarade frågeställningen var: kvantitativa arbetskrav, kvalitativa arbetskrav, emotionella arbetskrav, rollkonflikter, otydliga mål, socialt stöd från rektor/chef, socialt stöd från kollegor, inflytande, belöning/lön samt återkoppling. Resultatet visade på höga arbetskrav, medan arbetsresurserna skiftade mellan arbetsplatser. Arbetskraven härstammade exempelvis från tidspress, otydlighet kring läroplanen samt emotionella hämningar, medan arbetsresurserna innefattade socialt stöd från chef och kollegor samt inflytande. Studiens resultat, baserade på Jobb-krav-resurs-modellen, indikerade en obalans mellan arbetsresurser och arbetskrav. Obalansen grundades i skiftande arbetsresurser samt organisatoriska utfall, som sjukskrivningar och intentioner till arbetsplatsbyte.

I den studerade landsbygdsregionen och i Sverige generellt finns det i dag en brist på tandläkare. Utredningar och genomlysningar visar att det inte kommer att vara ett bättre tillflöde på tandläkare i Sverige år 2035. Syftet med denna kvalitativa studie har varit att skapa förståelse för tandläkarbristen och hur den kan hanteras utifrån vad som attraherar till yrket och arbetsplatsen i en landsbygdsregion. De städer som är mest tandläkartäta i Sverige är de som bedriver tandläkarutbildningen och avståndet mellan den studerade regionen och tandvårdshögskolorna gör att tandläkarna inte kommer i kontakt med den studerade regionen under sin studietid genom exempelvis praktik. Den studerade regionen arbetar med både kortsiktiga och långsiktiga strategier för att hantera tandläkarbristen. Internationell rekrytering är en av den studerade regionens strategier för att rekrytera tandläkare och representanter från den studerade regionen besöker mässor och universitet för att komma i kontakt med utländska tandläkare. Resultatet i denna studie tyder på att attraktionsfaktorerna till yrket och arbetsplatsen påverkas av erfarenheter och livssituationen för vilken tandläkarna befinner sig i. För nyexaminerade så lockar möjligheten till handledning, medan för internationella kandidater så är möjligheten till språkutbildning den mest förekommande attraktionsfaktorn. Resultatet visar på svårigheter att behålla internationellt rekryterade tandläkare i längden på grund av problem att interagera med samhället och få sociala kontakter.

Uppsatsen fokuserar på att undersöka språklig kommunikation i ett mångkulturellt och flerspråkigt sammanhang inom grundskolan och gymnasieskolan. Detta undersöks utifrån ett studie- och yrkesväglednings perspektiv. Syftet med undersökningen är att: Undersöka hur språklig kommunikation i studie- och yrkesvägledning med unga nyanlända migranter upplevs samt hanteras av studie- och yrkesvägledare. Frågeställningarna är: -Hur gestaltar sig erfarenheterna och upplevelserna av vägledningsarbete för och med unga nyanlända migranter? -Hur hanteras språklig kommunikation i en vägledning för och med unga nyanlända migranter? Undersökningen har teoretiska utgångspunkter i Peavys (2010) Sociodynamic counseling theory, a practical approach to meaning making. Sociodynamic counseling theory översätts till svenska med sociodynamisk vägledningsteori. Odén Berggrens (2018) Konstruktivistisk vägledning är ett annat använt teoretiskt perspektiv starkt förknippat med Peavy (Odén &amp; Berggren 2018, s.192-193). A practical approach to meaning making översätts med ett praktiskt närmande till meningsskapande genom samkonstruktion och menas här uppnås genom ett skapande av ömsesidig eller gemensam förståelse i vägledningen. Peavy´s tankar och teoretiska idéer framkommer även i en artikel han författat tillsammans med Li; Social and cultural context of intercultural counseling. Peavy &amp; Li (2003). Intercultural counseling översätts med mångkulturell vägledning. Empiri har samlats in genom kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma studie-och yrkesvägledare. Huvudsakligt resultat av undersökningen är att informanterna upplevde den språkliga kommunikationen som utmanande. En stor utmaning menas vara att skapa gemensam förståelse i samtalen. Undersökningen belyser vikten av att detta uppmärksammas och att studie-och yrkesvägledare ökar sin förståelse för vägledning i ett mångkulturellt samtal och möte med unga nyanlända migranter. / <p>G</p>

HR-funktionens övergång till HRM har inneburit ett tydligare ledningsperspektiv, från att tidigare fokuserat på mjuka värden och medarbetarna. Utveckling har bidragit till att HR har fått en mer strategisk roll inom organisationen och således en naturlig plats i ledningsgruppen. Utifrån tidigare forskning framgår det att HR-chefer, genom att anta en mer strategisk roll, fått mer inflytande och legitimitet inom organisationer. Samtidigt visar forskning att det förekommer hinder som påverkar HR-chefers grad av inflytande där de blir tvungna att motivera varför HR-arbetet bidrar till värdeskapande inom organisationen.  Undersökningen är en kvalitativ studie där semistrukturerad intervju har använts som datainsamlingsmetod, och ämnar undersöka hur kvinnliga HR-chefer arbetar värdeskapande och upplever sitt inflytande i ledningsgrupper. Studien har dessutom för avsikt att förstå vilka möjligheter och utmaningar de eventuellt upplever för att få inflytande på ledningsgruppsnivå. Det teoretiska ramverk som används i studien är Värdeskapande HR, genussystem och symboliskt kapital. Resultatet av studien lyfter olika aspekter av HR:s värdeskapande och betonar långsiktighet, förståelse för organisationen samt affärsfokus som viktiga delar för att bidra till inflytande. Omvandlingen från mjuka värden till affärsresultat visar utifrån resultatet vara central för HR:s roll i att stödja organisationens strategiska arbete. Resultatet av intervjuerna indikerar att HR-cheferna upplever en hög grad av inflytande i ledningsgruppen, där vi utifrån slutsatsen kan urskilja att en god relation med VD och övriga i ledningsgrupp, god förståelse för organisationen och affären, samt kommunikation, är viktiga komponenter för att stärka och bevara inflytandet. Utöver ett tydligt affärsfokus och förmågan att bygga starka relationer och högt socialt kapital, framgår det i studien att HR-cheferna anpassar sig till maskulinitetsnormer för att etablera förtroende. Sammantaget betonas relationsskapande och anpassning till maskulina normer som avgörande för HR-chefernas inflytande.