<p>Emhart Glass is the world’s leading manufacturer of equipment, controls and components to the glass container industry. The goal of this project has been to identify improvements and propose cost saving solutions when moving one of Emhart Glass work cells in Sundsvall. The changes shall result in improved work environment and increased product quality. The method contains value stream mapping, concept selection and P-FMEA and complies with Emhart Glass goal to become a more Lean focused business. The way of working with Lean Production is to systematically decrease waste and focus on value added activities. The improvements in the work environment areas consider physical, ergonomic and psychosocial aspects. Concepts for supply of material and assembly process were created from the results of the observation study and the value steam mapping. After evaluation of the concepts, kitting and assembly with one piece flow appears to be the most qualified concepts. Kitting and one piece flow leads to increased quality, improved work environment and reduced cycle time. Results from tests made with prototypes of assembly pallets gave valuable insights that helped refining the concepts. A risk analysis was made in form of aP-FMEA and it showed a critical failure mode that required action. Kitting was identified as a possible action to the critical failure mode, which strengthens the concept of kitting as a preferred method. The project also resulted in a layout which improves the work environment and renders the possibility of one piece flow assembly. In order to meet future requirements with decreased cycle times, Emhart Glass isrecommended to standardize kitting in pallets for all their work cells and develop their internal transport system with a time based truck transport process.</p> / <p>Emhart Glass är världsledande inom tillverkning av utrustning, kontrollsystem och delar till glasindustrin. I Sundsvall sker montering av glasformningsmaskiner och mekanismer. Målet med projektet har varit att i samband med flytt av en av Emhart Glass montageceller identifiera förbättrings­möjligheter och ge förslag till kostnads­besparande lösningar som leder till bättre arbetsmiljö och högre kvalitet. Metoden har följt Emhart Glass arbete mot en mer Lean-inriktad verksamhet och innehåller verktyg som värdeflödes­analys, konceptval och P-FMEA. Lean Produktion kan översättas till smal eller resurssnål produktion och syftar till att systematiskt minska slöseri samt sätta fokus på de värdeskapande aktiviteterna. Arbetsmiljömässigt behandlar rapporten de fysikaliska, ergonomiska och psykosociala aspekterna. Utifrån resultatet av observationsstudien och värdeflödesanalysen skapades koncept för materialförsörjning och montering. Att kitta materialet till cellen och montera i enstycksflöde var de koncept som efter utvärdering framstod som kvalificerade lösningar. Kittning och enstycksflöde leder bland annat till högre kvalitet, bättre arbetsmiljö och reducerad genomloppstid. Test genomfördes med prototyper till montagepaletter vilket resulterade i fler värdefulla insikter. En riskanalys i form av en P-FMEA genomfördes på material­försörjnings­processen. Felorsakerna talade ytterligare för att kittning är en bra lösning eftersom det är en process som kan appliceras som åtgärd till kritiska felsätt. Projektet har också lett fram till en layout där flödesmontering möjliggörs och en process där det termiska klimatet, ergonomin och montörernas egenkontroll i arbetet förbättras. För att möta framtidens krav med kortare genomloppstider ges förslag till att standardisera kittning i paletter för samtliga montage och bygga ut de interna trucktransporterna med ett taktat system för hämtning och avlämning av gods.</p>

Emhart Glass is the world’s leading manufacturer of equipment, controls and components to the glass container industry. The goal of this project has been to identify improvements and propose cost saving solutions when moving one of Emhart Glass work cells in Sundsvall. The changes shall result in improved work environment and increased product quality. The method contains value stream mapping, concept selection and P-FMEA and complies with Emhart Glass goal to become a more Lean focused business. The way of working with Lean Production is to systematically decrease waste and focus on value added activities. The improvements in the work environment areas consider physical, ergonomic and psychosocial aspects. Concepts for supply of material and assembly process were created from the results of the observation study and the value steam mapping. After evaluation of the concepts, kitting and assembly with one piece flow appears to be the most qualified concepts. Kitting and one piece flow leads to increased quality, improved work environment and reduced cycle time. Results from tests made with prototypes of assembly pallets gave valuable insights that helped refining the concepts. A risk analysis was made in form of aP-FMEA and it showed a critical failure mode that required action. Kitting was identified as a possible action to the critical failure mode, which strengthens the concept of kitting as a preferred method. The project also resulted in a layout which improves the work environment and renders the possibility of one piece flow assembly. In order to meet future requirements with decreased cycle times, Emhart Glass isrecommended to standardize kitting in pallets for all their work cells and develop their internal transport system with a time based truck transport process. / Emhart Glass är världsledande inom tillverkning av utrustning, kontrollsystem och delar till glasindustrin. I Sundsvall sker montering av glasformningsmaskiner och mekanismer. Målet med projektet har varit att i samband med flytt av en av Emhart Glass montageceller identifiera förbättrings­möjligheter och ge förslag till kostnads­besparande lösningar som leder till bättre arbetsmiljö och högre kvalitet. Metoden har följt Emhart Glass arbete mot en mer Lean-inriktad verksamhet och innehåller verktyg som värdeflödes­analys, konceptval och P-FMEA. Lean Produktion kan översättas till smal eller resurssnål produktion och syftar till att systematiskt minska slöseri samt sätta fokus på de värdeskapande aktiviteterna. Arbetsmiljömässigt behandlar rapporten de fysikaliska, ergonomiska och psykosociala aspekterna. Utifrån resultatet av observationsstudien och värdeflödesanalysen skapades koncept för materialförsörjning och montering. Att kitta materialet till cellen och montera i enstycksflöde var de koncept som efter utvärdering framstod som kvalificerade lösningar. Kittning och enstycksflöde leder bland annat till högre kvalitet, bättre arbetsmiljö och reducerad genomloppstid. Test genomfördes med prototyper till montagepaletter vilket resulterade i fler värdefulla insikter. En riskanalys i form av en P-FMEA genomfördes på material­försörjnings­processen. Felorsakerna talade ytterligare för att kittning är en bra lösning eftersom det är en process som kan appliceras som åtgärd till kritiska felsätt. Projektet har också lett fram till en layout där flödesmontering möjliggörs och en process där det termiska klimatet, ergonomin och montörernas egenkontroll i arbetet förbättras. För att möta framtidens krav med kortare genomloppstider ges förslag till att standardisera kittning i paletter för samtliga montage och bygga ut de interna trucktransporterna med ett taktat system för hämtning och avlämning av gods.

Denna uppsats behandlar ämnet estetisk kompetens och dess roll inom den svenska servicesektorn. Tidigare forskning har bland annat visat att arbetsgivare alltmer fokuserar på hur de anställda ser ut, för sig och talar – ”looking good, sounding right”. Dagens arbetsmarknad tillhör arbetsgivarna då det finns ett kraftigt överskott av sökande att välja mellan. Långtgående krav kan alltså ställas utan att någon protesterar och kraven på de arbetssökande kan ibland sträcka sig ända till den fysiska kroppen. Begreppet estetisk kompetens innebär att de anställda ser bra ut och att de låter rätt. Vidare kan estetisk kompetens hos en individ sammankopplas med andra kompetenser såsom teknisk, social och emotionell kompetens. Tanken med att arbetsgivarna använder sig av estetisk kompetens är att de anställda skall förkroppsliga företagets image och därmed bli en del av representationen utåt. Detta ses särskilt i branscher som hotell, trendiga barer, caféer och designboutiquer. Utseende, uppförande och klädval hos exempelvis en bartender är ofta avgörande huruvida tjänsten uppfattas som trendig eller inte. I vår undersökning valde vi att använda oss av en kvalitativ ansats, vilket innebar att vi genom intervjuer beskrev vilken roll den estetiska kompetensen spelar inom servicesektorn samt exemplifiera de estetiska krav en arbetsgivare kan ställa. Våra resultat visade att estetisk kompetens innebär att de anställda ser rätt ut och låter rätt för att på bästa sätt kunna representera verksamheten utifrån de förväntningar kunden har. Våra respondenter framhöll även att alla estetiska krav har betydelse i sin extremform. Vilka krav som är viktigast beror dock på verksamhet och bransch. Det viktigaste estetiska kravet från respondenterna var helhetsbilden av de anställda. Arbetsgivarna använder sig av styrmekanismerna rekrytering, klädpolicys och grupptryck för att på rätt sätt matcha de anställda med de förväntningar arbetsgivarna antar att kunden har. Den estetiska kompetensen används av arbetsgivarna för att minimera risken att kunderna retar sig på de anställda. Detta innebär att de anställda skall anpassa sitt utseende efter majoriteten av verksamhetens målgrupp. / This composition deals with the topic of aesthetic skills and the role it plays within the Swedish service sector. Earlier research has, amongst other things shown that employers increasingly focus on how the employees look, appear and speak- expressed as “looking good, sounding right”. Parts of the labour market today belong to the employers, since there is a significant surplus of people seeking employment for example within the areas of the service sector. Far reaching demands may therefore be placed without protests and the demands on job applicants can even include the physical body. The concept aesthetic skills means that the employees look good and sound right. Furthermore, the aesthetic skills of an individual are linked to other skills such as technical, social and emotional skills. The employers use aesthetic skills in view of the fact that the employee should embody the image of the company and thus be part of its representation. This becomes most apparent in workplaces such as hotels, trendy bars, cafés and designer boutiques. Looks, appearance and the choice of apparel of, for example, a bartender, often determines whether the workplace will be seen as trendy or not. In our investigation we chose a qualitative approach, which means that we, through interviews, described which role the aesthetic skills plays within the service sector as well as to exemplify the aesthetic demands made by the employers. Our results confirmed earlier research which has shown that aesthetic skills imply that employees looking and sounding right. This in order to represent the enterprise in the best way possible according to the expectations of the customer. Our respondents emphasized that aesthetic demands have significance in extreme forms. Which demands that are most important depends however on the enterprise and the field of work. The most important demand, according to the respondents, is the overall appearance of the employee. The employers use recruitment, dress code and group pressure to match the employee with the expectations the employers assume the customers might have. The aesthetic skills are used by employers to minimize the risk of offending the customer. This means that the employees have to adapt their appearance in accordance to the majority of people the enterprise is attempting to target.

I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna. Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan. Vi frågar oss sedan vad ledningen kan göra åt det? Vad ledningen kan göra är exempelvis att bättre anpassa och stödja de anställda i arbetet. I slutet av teorin delen går vi igenom olika förklaringar till dessa beteenden, som kan vara att de anställda känner sig missgynnade samt om man ska göra något åt det? Det finns här inget angivet svar men kontentan är ändå att det kan vara svårt att gör något åt det då organisationsmedlemmar ärver varandras beteenden och handlingssätt. Det är då svårt för ledningen att bryta denna kedja som sker informellt i gruppen. Vi har i vår undersökning kommit fram till att anställda sysselsätter sig med privata göromål på arbetstid. De sysslor som utförs är bland annat, betala räkningar och surfa privat på Internet, ringa privatsamtal, boka frisörtid eller fika. En av de största anledningarna till varför dessa sysslor utförs är för att möjligheten finns att utnyttja vissa resurser och för att de anställda har tid över. De anställda anser att detta beteende är accepterat så länge alla i arbetsgruppen sköter det ”snyggt” och inte utnyttjar dessa fördelar i för stor utsträckning. Vi avslutar vår uppsats med en avslutande diskussion som är skriven utifrån våra egna tankar och åsikter, men som även innefattar vilka konsekvenser vi tror att denna blandning av arbete och fritid kan få på sikt.

<p>Att en individ har den rätta formella, sociala och emotionella kompetensen är något som länge efterfrågats och ses idag som självklart. Men det räcker inte längre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrågad på arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill säga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rätt för just det företaget de jobbar på. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rätt ut.</p><p>Syftet med undersökningen var att ta reda på hur medvetna studenter är om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem. Detta undersöktes med hjälp av en kvantitativ studie.</p><p>Resultatet visade bland annat att studenter är medvetna om att utseendet har betydelse och de vet att det förekommer estetiska krav i arbetslivet. Dock är de inte medvetna om hur stor vikt arbetsgivaren lägger på just den estetiska kompetensen. I många fall är inte studenterna medvetna om att de kan använda sitt utseende som en tillgång. Arbetsgivarna vet vad de vill ha, men frågan är om studenterna vet vad de själva kan erbjuda?</p>

<p>Bemanningsföretag var förbjudna fram till 1992 då lagstiftningen blev mer liberal. Antal bemanningsföretag har sedan dess ökat drastiskt. Trots att anställningsvillkoren för uthyrd personal har förbättrats sedan 1992 befinner sig konsulterna alltjämt i en speciell arbetssituation. Att vara anställd på bemanningsföretag skiljer sig från att ha en traditionell anställning där arbetsuppgifterna utförs på en och samma arbetsplats. Den uthyrda personalen har exempelvis dubbla chefer, dubbla lojaliteter, växlande arbetsplatser och ständigt nya arbetskamrater. Eftersom arbetssituationen för uthyrd personal skiljer sig från en traditionell arbetssituation då exempelvis arbetskamrater och arbetsuppgifter är beständiga, anser vi att det sociala stödet från personalansvarig blir extra viktigt.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka hur personalansvarig på ett bemanningsföretag arbetar för att tillhandahålla socialt stöd samt hur detta stöd upplevs av konsulter. Vi har genomfört en kvalitativ studie då vi ville få en djupare förståelse för ett fenomen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med en personalansvarig och fyra konsulter som denne är ansvarig för.</p><p>Vår teoretiska utgångspunkt utgörs främst av House teorier om socialt stöd och Karaseks krav/kontroll/stöd-modell. Vi har även valt att använda oss av en del andra teorier som på olika sätt kan härledas till socialt stöd.</p><p>Resultatet visar att personalansvariges bild av hur denne arbetar med att tillhandahålla socialt stöd stämmer relativt väl överens med konsulternas upplevelse av det stöd som tillhandahålls. Idag finns ingen uttalad systematik från personalansvariges sida vad det gäller att tillhandahålla socialt stöd, kontakten som sker upplevs av båda parter som behovsanpassad. Vi menar att den kontakt som sker i dag bygger mycket på tillit och tillgänglighet. Personalansvarig arbetar för att tillgodose alla delar av det sociala stödet, denne skulle dock önska att det fanns tid för mer personlig kontakt med konsulterna. Konsulterna upplever kontakten med personalansvarig som tillräcklig men även de ser fördelar med att ha mer personlig kontakt.</p>

<p>Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur de anställda på Svensk Kassaservice upplever att deras arbetssituation har förändrats efter omorganiseringen av Posten. Vi har intervjuat nio stycken kvinnor från olika kontor i fackförbundet SEKO:s Värmlandsdistrikt med hjälp av en halvstrukturerad intervjuguide. Vår teoretiska grund bygger på Karaseks krav- och kontrollmodell samt ett antal andra modeller för arbetstillfredsställelse. Vi har även använt oss av några psykologiska teorier för att förklara de aspekter som inte inryms i de tidigare nämnda modellerna. Intervjuerna genomfördes under oktober månad 2005 och analyserades sedan med hjälp av öppen kodning, där cirka sjuttio koncept bildades och sedan delades in i fem kategorier. Resultatet visar att de intervjuade upplever sin arbetssituation som klart försämrad efter omorganiseringen. Detta beror bland annat på att deras arbeten blivit mindre kvalificerade, att deras tjänster efterfrågas i allt mindre utsträckning och att de fått en mera otrygg arbetssituation. Vi kom också fram till att intervjupersonerna upplevde och hanterade sin situation på olika sätt och att detta påverkade deras inställning till omorganiseringens konsekvenser och sin egen situation.</p>

<p>This thesis is about the implementation of individual plans in the municipal mental health sector. Persons with need for long-term and coordinated services are entitled to have an individual plan. The objectives of an individual plan are to see that the service provides user participation, individual adaptation, comprehension and coordination. The purpose of this thesis is to see if an individual plan really contributes to reaching these objectives.</p><p>It is possible to see individual plans as a tool based on the ideology of New Public Management (NPM). As such, their basis is rational-instrumental logic. Mental health is, however, a sector recognized for different knowledge bases, indefinite relations between cause and result, and users with vague and complex needs. The reason for choosing this field of investigation is to see what happens when a sector recognized for ambiguity meets products designed upon a rational-instrumental logic.</p><p>The study shows that it is difficult to achieve user participation and individual adaptations. The reason for this is first of all insignificant resources in the municipal sector. The service providers are mostly positive to user participation and user involvement. This is, however, difficult to achieve as long as the users do not understand the reason for an individual plan and they lack concrete goals for their lives. The prospect of making a comprehensive and coordinated service is only to a small extent dependent on individual plans. Instead it seems as if factors like how the municipality is organized, professional boundaries and insight into rehabilitation ideology and cooperation, account for how comprehensive and coordinated the service becomes. The individual plan should be administered by a service provider with overall responsibility to follow up the work (a coordinator). My results show that this coordinator usually has a very important role in assisting the users in getting the service they need. Often the plan is followed by a team meeting where the different service providers together meet the user. For some of the users, these meetings are an arena where they can influence decisions about the service.</p>

<p>Belöningar finns på alla arbetsplatser, men sättet de tar sig uttryck på kan vara mycket varierande. De kan vara av ekonomisk, materiell eller immateriell karaktär och har alla till uppgift att motivera de anställda. Ekonomiska belöningar är belöningar i form av pengar och kan exempelvis utgöras av en bonus. Materiella belöningar innebär en kostnad för företaget men utdelas i annan form än pengar till de anställda, exempelvis genom studieresor eller personalfester. Immateriella belöningar, såsom feedback eller en befordran, utgör ingen kostnad för företaget utan delas ut för att motivera på ett psykologiskt och socialt plan. Detta är en studie med avseende på att undersöka upplevelsen av belöningar på ett företag. Den är gjord i ett jämförande perspektiv i syfte att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan hur chefer och medarbetare upplever belöningar samt vilka belöningar som upplevs vara mest motiverande. Därtill var vi intresserade av om det finns något samband mellan inställningen till arbete och hur belöningar upplevs.</p><p>Studien är baserad på en kvalitativ metod där intervjuer legat till grund för analysen. Vi intervjuade fyra chefer och fyra medarbetare som alla innefattas av företagets belöningssystem. För analysen av intervjuerna har delar av grounded theory använts där fyra intressanta kategorier identifierades. Dessa har sedan satts i relation till befintlig teori och litteratur för att kunna diskuteras vidare.</p><p>Resultatet visade att det inte föreligger några större skillnader mellan chefers och medarbetares upplevelser av belöningar. Alla var överens om att belöningar fyller en vikig funktion men sättet den ges på och att den är personligt riktad upplevs vara långt mycket viktigare än dess konkreta innehåll. Detta eftersom den då fyller ett behov av att känna sig sedd och bekräftad av både chefer och medarbetare. Immateriella belöningar såsom en befordran, beröm, feedback, utbildning eller ett enkelt tack upplevs vara mer motiverande än ekonomiska belöningar. Anledningen till detta är att immateriella belöningar upplevs bidra till individens personliga tillfredsställelse och utveckling. Löneförhöjning är dock en mycket uppskattad ekonomisk belöning eftersom den ses som ett långsiktigt bevis på att man gör ett bra jobb. Att ha en god företagskultur upplevs som viktigt och här fyller materiella belöningar en stor funktion genom att de ofta bidrar till att skapa en god social gemenskap. Vi fann även ett samband mellan att ha en engagerad inställning till arbete och att motiveras mest av immateriella belöningar. Detta tror vi kan vara användbart att ha i åtanke när belöningssystem utformas. Sammanfattningsvis kan sägas att ekonomiska, materiella och immateriella belöningar alla är mycket uppskattade men fungerar motiverande på olika sätt. Bortsett från den vanliga lönen skulle man dock klara sig utan ekonomiska belöningar men utan immateriella belöningar är det svårt att hålla motivationen uppe.</p>

<p>I denna studie kommer jag att jämföra kollektivanställda och tjänstemän på en större processindustri i Värmland. Syftet med att jämföra de olika grupperna är att se om det skiljer sig mellan handlingar som kan tolkas som organizational misbehaviour.</p><p>Denna studie är utav en kvantitativ karaktär där graden av organizational misbehaviour har undersökts mellan de två yrkesgrupperna med hjälp av enkät. Urvalet omfattar totalt 300 stycken anställda, respondenterna var jämnt fördelade mellan de olika yrkesgrupperna för att göra en så rättvis undersökning som möjligt.</p><p>Jag har valt att mäta Organizational misbehaviour i följande variabler (1) om de anställda använder Internet till privata syften (2) ringer privata samtal på arbetsgivarens telefon (3) gör privata ärenden på betald arbetstid (4) om det förekommer skämt om sina kollegor och chefer (5) stöld på arbetsplatsen.</p><p>Jag har kommit fram till att det finns en skillnad mellan de olika yrkesgrupperna. Denna skillnad beror främst på vilka möjligheter de anställda har genom sin anställning. Det har visat sig att om de anställda har tillgång till Internet och en fast telefon som betalas av bruket så ökar frekvensen bland de anställda att begå handlingar som kan kopplas till organizational misbehaviour bland de anställda. I denna undersökning så kan även se en skillnad mellan män och kvinnor i handlingar som kan tolkas som organizational misbehaviour.</p><p>Jag har även kommit fram till att det finns klara skillnader mellan de anställda beroende på hur länge man har varit anställd på bruket. Studiens resultat visar bland annat att en bidragande anledning till att anställda ägnar sig åt organizational misbehaviour är att de missnöjda med sitt yrke. I denna studie så kommer jag att arbeta efter fyra frågeställningar dessa är;</p><p>-Förekommer det organizational misbehaviour bland de anställda på bruket?</p><p>-Finns det någon skillnad i organizational misbehaviour bland tjänstemän och</p><p>kollektivanställda bruksarbetare?</p><p>-Finns det skillnader i organizational misbehaviour beroende på hur länge man har varit anställd på bruket?</p><p>-Finns det någon skillnad i organizational misbehaviour mellan de olika könen?</p>