Studien baseras på intervjuer av fyra nyanställda sjuksköterskor vid en vårdcentral. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors upplevelser av introduktion vid nyanställning, med särskilt fokus på introduktionens funktion av att bli en länk mellan personens nya arbetsuppgifter och tidigare erfarenheter, samt för att se om det finns en koppling mellan introduktionen och viljan att arbeta kvar i verksamheten. Metoden som använts i studien har utgått från en kvalitativ forskningsstrategi med fenomenologisk och hermeneutisk utgångspunkt. I resultatet kan vi se den progressiva pedagogiken inom ramen för det pedagogiska problemet, att kommunikationen är viktig samt att det finns ett behov av särskilt fokus på introduktionens funktion av att bli en länk mellan personens nya arbetsuppgifter och tidigare erfarenhet.

Denna uppsats syftar till att förstå och belysa polisers upplevelser och syn på sitt yrke och arbetsmiljö. Det är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av fem stycken poliser som arbetar i olika delar av Sverige. De arbetar i små- till mellanstora städer och tillhör två olika polisregioner i Mellansverige. Teorier som arbetet bygger på är främst krav- kontroll och stödmodellen samt Herzbergs tvåfaktorsteori. Det görs en övergripande syn på hur poliserna upplever sina krav i yrket, vilken kontroll de har för att motverka att kraven blir för stora, samt det stöd de har för att klara av balansen i yrket och balansen mellan krav och kontroll. Herzbergs tvåfaktorsteori används genom att polisernas motivationsfaktorer och hygienfaktorer sammanställs för att sedan vägas upp mot varandra och se vart de positiva respektive negativa aspekterna finns i yrket, kopplat till motivatorerna och hygienfaktorerna. Uppsatsen berör också polisens kultur och hur det sociala är samt relationen mellan poliser, chefer och civilanställda. Uppsatsen berör och tankar om vad ett gott arbete är, och på vilket sätt polisyrket är ett bra arbete.  Det som framkommit i studien är att poliser överlag är nöjda med sitt arbete. Samtidigt finns det delar som arbetsgivaren och Polismyndigheten som stort behöver arbeta med, något som kommer belysas och uppmärksammas i denna uppsats. Poliserna anser sig ha höga krav i arbetet som kommer främst ifrån allmänhet, lagtexterna och sig själva. Samtidigt så har de engedigen utbildning, kompetens och ett kollegialt stöd som gör att de anser sig kapabla till att svara mot de krav som yrket ställer. Avslutningsvis i uppsatsen så förs en diskussion gällande slutsatser, förbättringsmöjligheter med uppsatsen, kommentarer kopplade till förförståelsen samt förslag på vidare forskning kring ämnet.

Det övergripande syftet för studien var att undersöka huruvida konflikter på arbetsplatser förändrats till följd av ökat distansarbete. Mer specifikt syftar studien till att undersöka om chefer på arbetsplatser behöver andra strategier i konflikthanteringen i ett ökat distansledarskap. Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats i form av semistruktuererade intervjuer. Respondenterna i studien var 2 manliga och 9 kvinnliga chefer (N=11) inom olika yrkesområden, mellan 30-62 år. Ett kriteriebaserat bekvämlighetsurval tillämpades. För att analysera det insamlade materialet användes tematisk analys, vilket resulterade i fyra teman (ledarskap, effekter av digital kommunikation, medarbetaransvar och rättvisa) med tillhörande underteman. Resultatet visade att distansarbetet har medfört att upplevelser om misstro, uttalat behov av rättvisa processer samt passivitet hos medarbetare, har blivit viktigare att hantera för att minska organisationernas konfliktpotential. Slutsatsen är att ett ökat distansarbete har medfört att organisationernas konfliktpotential har förändrats, samt att det krävs andra strategier för att upptäcka och hantera arbetsrelaterade konflikter.

Att vara hotellreceptionist innebär mer än att bara ge service. Personen bär ett ansvar för en hel verksamhet där bemötandet av en gäst kan vara avgörande för hur hotellvistelsen upplevs av gästen. Bra service kan lyfta och väga upp för en mindre bra hotellupplevelse samtidigt som sämre service kan förvärra och förstöra en hotellupplevelse. Hotellreceptionistens agerande och bemötande blir avgörande för om gästerna väljer att komma tillbaka. I studien vill vi undersöka hur den sociala interaktionen med gästen påverkar hotellreceptionisten i form av trötthet. Syftet med studien är att undersöka om hotellreceptionister upplever social trötthet som följd av sociala interaktioner med gäster. För att besvara syftet och frågeställningarna har vi utfört en kvalitativ studie där nio intervjuer har genomförts varav en användbar pilotintervju. Samtliga respondenter är kvinnor som arbetar som hotellreceptionister. I analysen har det empiriska materialet redovisats med hjälp av den teoretiska referensramen. Vi redogör sedan för de reslutat vi har fått fram som innefattar att social trötthet är vanligt förekommande. Resultatet visar även att social trötthet påverkar hotellreceptionisterna utifrån olika aspekter och att arbetsprestationen inte upplevs påverkas men kan påverkas undermedvetet. Effekterna av social trötthet på arbetet påverkar även övrig tid. För att avsluta studien har en diskussion förts kring resultatet och vilka styrkor och svagheter studien kan tänkas inneha. Den avslutas sedan med förslag på tänkbara vidate forskningsområden.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka faktorer som har lett till barnmorskors beslut att säga upp sig. För att besvara studiens syfte kommer studien att ta utgångspunkt i de olika hygien- och motivationsfaktorerna från Herzbergs tvåfaktorteori. Genom intervjuer med åtta barnmorskor visar resultaten från denna undersökning att anledningar till att de sagt upp sig beror på faktorer som undermålig organisation, hög arbetsbelastning och arbetslivets inkräktande på privatlivet. Övriga anledningar som uppges är personliga skäl såsom att till exempel prova en annan inriktning mot forskning eller ledarskap. Samtliga barnmorskor har angett att de älskar yrket i sig. Därför har själva yrket i sig inte varit anledningen till att de sagt upp sig eller bytt arbetsgivare, utan det har varit på grund av ovan nämnda faktorer. Hygien- och motivationsfaktorer från Herzbergs tvåfaktorteori används i analysen för att beskriva barnmorskornas anledningar. Resultaten jämförs med tidigare forskning inom området. Det har visat sig att flera av våra resultat liknar tidigare forskning. Något som inte syns från tidigare forskning är barnmorskornas medvetenhet om det egna värdet. De menar att det aldrig kommer bli brist på barnmorskor vilket kan göra dem benägna att våga testa nya vägar eftersom de vet att de alltid kan falla tillbaka till barnmorskeriet.

Syftet med denna studie är att klargöra och diskutera hur arbetstagare och arbetsgivare ser på distansarbete i kontrast till arbete på kontoret, och vilka svårigheter kontra möjligheter respektive sida ser i ett eventuellt återvändande till kontoret. Därtill även belysa upplevelser av Work-Life Balance kopplat till distansarbete i kontrast till kontoret. Teorier och tidigare forskning som redogörs för är det positiva kontra det negativa som anställda upplever med distansarbetet. Hur arbetsgivare upplever distansarbetet när deras arbetstagare arbetar på distans. Därefter presenteras fyra olika modeller och teorier inom Work-Life Balance, segmenteringsmodellen, spill-över teorin, kompensationsteorin och konfliktteorin. Dessa modeller och teorier belyser hur balansen mellan arbete och privatlivet fungerar. Ytterligare presenteras olika gränsdragningsstrategier som visar på hur individer antingen separerar eller integrerar arbete och privatliv in i varandra. Vi har därefter undersökt hos våra respondenter hur de upplever distansarbetet och hur deras Work-Life balance påverkats av dessa teorier och modeller. Vi har utfört nio semistrukturerade intervjuer på anställda inom en offentlig myndighet som alla har möjlighet att arbeta på distans. Utifrån intervjuerna har vi samlat in empiriskt material som sedan analyserats för att få fram resultat och slutsatser. Resultatet visar på att en större del av arbetstagarna som arbetar på distans upplever sin produktivitet som positiv, men att hos vissa försämras produktiviteten då de upplever det som svårare att koncentrera sig i hemmet. Upplevelsen av hur samarbetet på distans fungerar är positivt då arbetstagarna kan ha snabba och effektiva möten, lättare att kommunicera sinsemellan samt att det har blivit bättre disciplin. Slutsatsen kring sociala relationer är att det har en betydande roll hos arbetstagarna och stor faktor till att vilja komma in till kontoret. Dock har distansarbetet försvårat dessa sociala relationer för de som vill arbeta på kontoret då vissa dagar kan det vara tomt på kontoret. De utmaningar som framkommit i resultatet i att upprätthålla en god Work-Life Balance vid distansarbetet är främst gränsdragningsproblematiken. Samtliga respondenter upplever att balansen mellan arbete och privatliv blir bättre av att ha en blandning av distans- och kontorsarbete. Dock hade majoriteten svårt att stänga av arbetet för dagen, växla roller och uppfylla kraven i privatlivet när de arbetar på distans. Detta var tydligare hos de respondenter med familjer som upplever det som en större utmaning än de som bor själva. Vår slutsats är att distansarbetet erbjuder möjligheter till en förbättrad balans i form av att inte behöva pendla varje dag. Däremot var pendling en tydlig gränsdragning för många av våra respondenter vilket var en av de största utmaningarna med att uppnå en god Work-life Balance.

Denna kvalitativa studie syftar till att skapa en förståelse för hybrida arbetssätt och denbakomliggande anledningen till att ledning och medarbetare tycker och tänker som de gör. Deteorier som ligger till grund för studien är Självbestämmandeteorin,Krav-kontroll-stödmodellen samt Work-life balance med tillhörande teorier. För attkomplettera teorierna har tidigare forskning inom ämnena hybridarbete och återgång tillarbete efter pandemin vägts in. Insamlingen av studiens empiri har utförts genom att tillämpahalvstrukturerade intervjuer med medarbetare och chefer på ett stort företag i Mellansverigesom vid genomförandet har möjlighet att arbeta två dagar i veckan hemifrån.Efter analys av studiens insamlade empiri kan det konstateras att respondenterna uppleverhög autonomi, hög tillhörighet samt att de besitter den kompetens deras arbete kräver.Tillsammans lägger de tre aspekterna grund för medarbetarna att uppleva inre motivation förderas arbete vilket är en viktig faktor för välmående och trivsel. Gemensamt bland samtligarespondenter visade det sig att balansen mellan arbete och övrigt liv underlättas av möjlighettill hybridarbete och att det var en stor anledning till bakomliggande trivsel. Genom attmedarbetarna får möjlighet till hemarbete upplever de att de har hög egenkontroll över sittarbete och tycker att de har rimliga krav från arbetsgivaren vilket ger förutsättningar till enhög prestation. En återkommande aspekt under studiens gång var mängden störningar somarbete på plats kan medföra. Samtidigt uppskattar medarbetarna arbetet på plats då det bidrartill känslan av tillhörighet. Avslutningsvis landar studien i att det finns fördelar och nackdelarmed både arbete hemifrån och på plats. Däremot kan negativa konsekvenser uppstå omledningen beslutar att tvinga tillbaka alla medarbetare till kontoret. I och med attrespondenternas svar visar på positiva upplevelser finns det argument för att hybridarbete ären bra lösning.

I december 2019 erkändes Covid-19 som en pandemi. Distansarbete gavs ut som en rekommendationen till individer som har möjlighet att arbeta hemifrån, och arbetsgivare blev ansvarig för att det digitala ledarskapet fungerar. Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om distansarbete och transformativt digitalt ledarskap predicerar arbetsmotivationen. Urvalet kategoriserades till två grupper, utifrån arbetstagare som arbetade med relationsinriktade yrken samt ekonomi och it. Totalt genererades 79 st fullständiga enkätsvar där deltagarna var i åldrarna 21-60 år. En digital enkät konstruerades som var baserad på The Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) samt Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). Data analyserades i SPSS genom två multipla hierarkiska regressionsanalyser, där resultatet visade endast ett signifikant resultat vilket var att transformativt ledarskap positivt predicerar intrinsikal arbetsmotivation.

The purpose of this study is to examine employees' experience of motivation and commitment, how it is created by the employees and how employees want to express it. The survey is implemented on a consulting company in the IT and technology sector with 180 employees. Eight consultants participated in the survey. The study is based on personal interviews, divided into two parts, motivation, and commitment. The result of the study shows that all eight respondents are motivated and committed at work, but it differs in terms of which factors make the respondents motivated and committed. There are two factors standing out above all, the tasks and the relationship to coworkers. An interesting conclusion that is presented is that the respondents answers differ when asked about the concepts of motivation and commitment, compared to when asked about what's making them motivated and committed at their current workplaces. The answers seem to change when the respondents apply the concepts to themselves, as the opinions seem to go from objective to subjective, which might affect our analysis and implication. / Syftet med detta arbete är att undersöka medarbetarnas upplevelse av motivation ochengagemang, hur det skapas hos medarbetarna och hur medarbetarna vill uttrycka det.Undersökningen genomfördes på ett konsultbolag med 180 anställda inom IT ochtekniksektorn, där åtta konsulter deltog i undersökningen. Studien grundar sig på personligaintervjuer som delades in i två delar: motivation och engagemang.Resultatet visar att samtliga åtta respondenter är motiverade och engagerade i sitt nuvarandearbete, men det skiljer sig åt gällande vilka faktorer som gör respondenterna motiverade ochengagerade. I resultatet är det framför allt två faktorer till motivation och engagemang somförekommer hos nästan samtliga respondenter, deras arbetsuppgifter och relationen tillmedarbetare. En intressant slutsats som framställs är att respondenternas bild av begreppenmotivation och engagemang skiljer sig åt när de förklarar begreppen jämfört med när deapplicerar begreppen på sig själva. Svaren tolkas gå från generella tolkningar om begreppentill mer specifika, där respondenterna ändrar sina svar utifrån hur frågan formuleras.

Ledarskap och dess möjlighet till påverkan av individ och organisation har alltid setts som något komplext och intressant för oss människor. Det kan ses som en av de mest studerade påverkansprocesserna i beteendevetenskapen och genom detta har ett flertal teorier kring ledarskap vuxit fram genom tiderna. Under det senaste årtiondet har arbetsmarknaden förändrats och det finns ett behov av en annan typ av ledarskap än det traditionella. Arbetstagaren kan idag ställa ett annat krav på sin arbetsplats med vikt av trivsel, motivation och utvecklingsmöjligheter. Utifrån detta har nya sätt att leda vuxit fram och en ledarskapsstil - servant leadership, som förvisso funnits läge i praktiken, har blivit alltmer populär i dagens organisationer. Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av ledarskapsstilen servant leadership påverkar medarbetarna på en mindre med snabbt växande och kompetensintensiv organisation. Vidare såg studien till att undersöka hur detta påverkat medarbetarnas motivation, delaktighet och engagemang och vad de såg för behov i ledarskapet för framtiden. För att undersöka detta användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att servant leadership har haft en positiv påverkan på organisationen där medarbetarna idag känner en större motivation och engagemang. Faktorer till detta beror mycket på ledarnas egenskaper och handlingar som låter medarbetaren ta eget ansvar samt att det finns en tillit. Även delaktigheten har blivit större vilket har haft en positiv inverkan på medarbetarna. Där lyftes även den obalans som uppstått i vissa situationer av en för hög delaktighet. Slutligen visade resultatet även på vilka behov medarbetarna såg med i ledarskapet i framtiden där behovet av en större delaktighet kring arbetet av servant leadership var en stor del.