Stress är något som mer eller mindre finns i vår vardag, men om det blir för mycket stress antingen privat eller i arbetet riskerar det att uppstå sjukdom kopplat till det. Utmattningssymtom och överbelastade arbeten går hand i hand. Studien är en kvalitativ studie som genom semistrukturerade intervjuer undersöker hur kvinnor som arbetar i kontaktyrken i offentlig sektor upplever återgång i arbetet efter sjukskrivning på grund av stressrelaterade orsaker. Studien undersöker även om det har funnits specifika faktorer som antingen har bidragit eller hindrat återgången. Utmattning kommer med konsekvenser för hälsan, därför söker studien också en djupare förståelse för hur utmattningen har påverkat deras självbild och förutsättningar i vardagen. I resultatet framkommer att stöd från chef, vård och kollegor är av betydelse för en god återgång i arbete. Stöd från vänner och familj är också av vikt men har ingen framträdande roll för återgången. Däremot har utmattningen en påverkan både på arbetslivet och privatlivet och relationerna. För att hantera sin nya vardag efter sjukskrivningen så använder respondenter flera av de strategier som de har fått med sig under rehabiliteringen, som att exempelvis hushålla med energi, ta hänsyn till sina behov och sätta gränser. I diskussionen kopplas resultatet till den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket som används i studien. Som teoretiska utgångspunkter i studien används krav-kontroll-stöd-modellen av Karasek och Theorell och känsla av sammanhang, KASAM. Vidare har Hochschilds begrepp emotionellt arbete används som kopplats till resultatet i studien.

The Swedish society is characterized by an increasingly extensive criminality. Research shows that the possibility of earning a living through work is something that reduces the risk of committing criminal acts, but despite this, there are difficulties for ex-criminals regarding the possibility of obtaining a job. The purpose of the study is to increase understanding of the work with ex-criminals' transition from crime to employment and how a career guidance counselor can respond to the target group in a beneficial way. The study aims to answer which factors in ex-criminals' transition from crime to employment may be beneficial for career guidance counselors to know, as well as how career guidance counselors with knowledge of these factors can promote ex-criminals' transition. In order to investigate ex-criminals' transition from crime to employment, we have chosen to use a qualitative method with semi-structured interviews. The selection consists of six professionals who work with ex-criminals in various ways. The results of the study show that ex-criminals' low self-esteem and insecurities regarding managing a job on the regular labor market are central factors in the transition from crime to employment. For career guidance counselors, a significant part of the work with ex-criminals involves increasing their motivation to achieve the goal of a job. It is about building up the individuals' self-esteem and countering their insecurities.

Syftet med denna uppsats är att undersöka chefers uppfattning av lojalitet och dess betydelse för dem. Genom teoretiska ramar kan vi förstå och tolka lojalitet på olika sätt och i olika kontexter. För att samla empiri har åtta chefer från olika sektorer intervjuats. Vi fokuserar på deras perspektiv för att belysa hur lojalitet uppfattas ur ett chefsperspektiv, vilket ofta saknas i lojalitetsforskningen. Vi utforskar chefernas personliga definitioner av lojalitet och eventuella skillnader i deras syn. Djupintervjuer har använts för att samla data om hur de beskriver och förstår lojalitet, både utifrån egna erfarenheter och medarbetarnas lojalitet. Vi identifierar också omständigheter som påverkar lojalitet, både positivt och negativt. Metodologin innefattar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. Resultatet visar att chefer, oavsett sektor eller bransch, har en likartad syn på lojalitet. De kopplar samman lojalitet med begrepp som förtroende och tillit, samt ärlighet, transparens och öppenhet. Begrepp som inte alltid omedelbart associeras med lojalitet. Studien avslöjar också att även om lojalitet anses vara en viktig faktor, är det få chefer som aktivt arbetar med det eller har verktyg för att mäta och hantera lojalitet på ett systematiskt sätt.

Sverige står inför stora utmaningar inom arbetskraftsförsörjningen i framtiden på grund av enåldrande befolkning. En strategi behöver vara att behålla människor i arbetslivet så länge sommöjligt, till och med efter pensionsåldern. Syftet med vår uppsats är att undersöka varförmänniskor väljer att gå i pension och huruvida arbetsgivaren kan påverka viljan att arbeta efterpensionsåldern. Vi har använt oss av en kvantitativ enkätundersökning för att kartläggamänniskors attityder kring viljan att arbeta efter 67. Vi har utgått ifrån swAge-modellen ochtidigare forskning samt kompletterande teorier om arbetsmotivation och arbetstillfredsställelseinför skapandet av enkäten. Vi har valt att fokusera på faktorer som berör arbetsmiljö,privatekonomi, ålder och kön och hur dessa faktorer påverkar viljan att arbeta efter 67. Enkätenskickades ut via sociala medier och till en handfull privata verksamheter. Totalt erhölls 76besvarade enkäter. Resultatet av vår undersökning visar på att människors vilja att gå i pension påverkas av olikafaktorer. Intressant nog hade ett krävande arbete inte någon påverkan på viljan att arbeta efter67, men däremot arbetsmotivation. Ett stimulerande arbete som erbjuder utvecklingsmöjligheter ökar arbetsmotivationen, vilket påverkar viljan att fortsätta arbeta efter pensionsåldern. Även arbetsgivarens syn på äldre kan påverka attityden att vilja arbeta efter 67.Privatekonomin spelar en viktig roll i pensionsbeslutet då den skapar förutsättningar för attkunna gå i pension. Kvinnor tenderar att vilja arbeta efter 67 i större utsträckning än män. Vifann dessutom att äldre vill arbeta efter 67 i mindre utsträckning än yngre. Det är därmedavgörande för arbetsgivaren att erbjuda anställda möjligheter till utveckling för att skapamotivation och meningsfullhet i arbetet, inkludera äldre arbetare i arbetsstyrkan och bidra medstöd för anställda. Urvalsstorleken i vår studie medför att vi bör vara försiktiga med att dra förlångtgående slutsatser men vi kan ändå utläsa vissa tendenser. Det kommer inte gå att få allamänniskor att stanna kvar i arbete efter 67, men när arbetsgivaren tillgodoser de anställdasbehov kan en relativt hög andel tänka sig att arbeta efter 67.

Föreliggande uppsatsarbete presenterar en kvalitativ och komparativ ingång till fenomenet meningsfullt arbete hos medarbetare i relation chefers ledarskapspraktiker. I enlighet med samtida arbetsvetenskapliga perspektiv, tar uppsatsarbetet avstamp i förståelsen kring hur meningsfullt arbete har utvecklats inom en sekulär kontext, där arbetsplatsen blivit ett alltmer framträdande medium för att närma sig en känsla av meningsfullhet i livet. Arbetet finner sin teoretiska utgångspunkt i Laaser och Karlssons (2022) typologi om meningsfullt arbete och Frémeaux och Pavageaus (2022) förståelse av meningsfullt ledarskap, med ett huvudsakligt fokus på betydelsefulla ledarskapspraktiker. Genom semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare och två chefer vid socialtjänsten i en svensk kommun lyfts respondenternas egna erfarenheter och skildringar fram. Uppsatsen för fram centrala omständigheter för meningsfullt arbete inom ramen för dimensionerna av autonomi, erkännande och värdighet. Den understryker vikten av att anpassa organisationens mål med individuella värderingar, främja en känsla av värdighet i arbetet genom närvaron av betydelsefulla arbetsuppgifter och närvaron av förtroende från chefer för att ge utrymme för autonomi. Vidare belyser uppsatsarbetet hur chefer och deras ledarskapspraktiker kan förstås i samspel med medarbetares möjligheter för meningsfullt arbete. Arbetet för fram de utmaningar chefer möter i deras försök att balansera den formella organisationens krav med egna värderingar och dimensionerna av meningsfullt arbete.  Därigenom betonas betydelsen av en nyanserad förståelse av meningsfullt arbete som beaktar chefer—liksom medarbetare—som aktiva agenter inom dynamiska och öppna system. Föreliggande uppsatsarbete ämnar således bidra till en dynamisk förståelse av meningsfullt arbete som beaktar det komplexa samspel mellan struktur och agentskap, chefer och medarbete. Genom att ge insikt i de omständigheter som är centrala för meningsfullt arbete i samspel med betydelsefulla ledarskapspraktiker, är förhoppningen att arbetet kan innebära implikationer för framtida forskning och praktiska initiativ med fokus på att medarbetares och chefers välbefinnande på arbetet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka vilken påverkan chefens ledarstil har på medarbetares arbetstrivsel inom finanssektorn. Studien belyser även vilken betydelse feedback från ledare har samt hur det i sin tur påverkar arbetstrivseln. Undersökningen har fokus på finanssektorn och identifierar metoder samt strategier som skulle kunna vara användbara inom verksamheter för att öka de anställdas arbetstrivsel. Förståelsen av dessa faktorer kan även möjligen bidra till en bättre arbetsmiljö samt en ökad arbetsprestation som kan gynna organisationen. I teorikapitlet definieras centrala begrepp och en presentation görs av de teorier som ligger till grund för tolkningen av det insamlade materialet. Studien utgår från begreppen ledarskap samt arbetstrivsel och innebörden av dessa beskrivs för att tydliggöra läsandet. Sedan har teorierna traditionellt ledarskap, Leader-Member exchange theory samt Herzbergs tvåfaktorsteori valts ut som utgångspunkter. I metodkapitlet presenteras det tillvägagångssätt som används under processen. Studien utgår från ett bekvämlighetsurval och materialet samlades in genom åtta intervjuer som sedan kopplas ihop med studiens teoretiska referensram i resultat- och analyskapitlet. Resultatet visar på att chefens ledarstil har en stor påverkan på medarbetares arbetstrivsel. Inom ledarskapet har bland annat faktorer som kommunikation, stöd samt utvecklingsmöjligheter identifierats som viktiga för att öka arbetstrivseln. Resultatet pekar även på att feedback från ledare är av stor betydelse. Avslutningsvis redovisas de slutsatser som kunnat dras utifrån studiens frågeställningar, följt av en diskussion kring undersökningens styrkor och svagheter samt förslag på vidare forskning inom ämnet.

Jämställdhet handlar enligt Jämställdhetsmyndigheten (2024) om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Det centrala målet för Sveriges jämställdhetspolitik är dessutom att kvinnor och män ska ha lika rättigheter att forma sina egna liv och kunna påverka samhället i stort. För att kunna uppnå målet har regeringen satt upp sex delmål, varav ett innebär att det obetalda hem- och omsorgsarbetet ska vara jämnt fördelat mellan män och kvinnor (SCB 2022, s 3). År 1993 undersökte Holmberg dynamiken mellan mäns överordning och kvinnors underordning bland unga, jämställda par i Sverige. Med Holmbergs studie i åtanke blev vi nyfikna att undersöka hur fördelningen av hemarbete hos par som bor tillsammans ser ut idag, drygt 30 år senare. Uppsatsens syfte är undersöka hur synen på och fördelningen av hemarbete i heterosexuella parförhållanden som delar hushåll har förändrats och om det finns någon skillnad av fördelningen av hemarbete i olika generationer. Även vad som vara manligt och kvinnligt bland de olika generationerna kommer att undersökas och om det har någon påverkan när det gäller fördelningen av hemarbete. Vi kommer också undersöka om hemarbetet har någon betydelse för balansen mellan privatliv och arbetsliv.  För att kunna besvara studiens frågeställningar redovisas begrepp som jämställdhet, normer, genus och generation under studiens teoretiska referensram. Kortfattat kan normer beskrivas som en accepterad standard alternativt ett beteende eller ett sätt att göra någonting på som de flesta människor kommit överens om är rätt (Cambridge Dictionary, 2024). Det kan alltså förklaras som det normala i samhället. Genus beskriver Johansson och Lalander (2018, s.65) som de förväntningar som finns kopplade till kön. Enligt författarna är genus socialt konstruerat och skapat genom interaktion mellan människor. I samband med redovisningen av genus presenterades även två olika genusteorier; habitus och genussystemet. Även begreppet Work-Life balance presenterades, vilket vi har valt att benämna som balansen mellan arbetsliv och privatliv. Även olika definitioner av begreppet generation har presenteras och den koppling som finns mellan ungdomsgenerationen och samhällsförändringar. Även Holmbergs studie från år 1993 presenteras mer ingående under detta kapitel.  Med hänsyn till studiens syfte och för att få en djupare förståelse valde vi att använda en kvalitativ metod bestående av intervjuer och dagböcker. Totalt genomfördes åtta användbara intervjuer med respondenter tillhörande olika generationer. Med hjälp av den teoretiska referensramen kunde vi sedan analysera och diskutera studiens resultat. Resultatet indikerar på att det fortfarande finns ett existerande genussystem mellan det manliga och kvinnliga könet som påverkar fördelningen av hemarbete. Resultatet visar även att fördelningen av hushållsarbete påverkas av individernas Work-life balance, inte minst hos studiens två äldre par och deras berättelse om hur det var under deras uppväxt och arbetsliv. Det är även tydligt att fördelningen av hemarbete varierar mellan generationerna, men främst kan vi dra slutsatsen att fördelningen skiljer sig över tid. Avslutningsvis har en diskussion förts angående resultaten av studien samt dess styrkor och svagheter. Diskussionen avslutas med att föreslå potentiella framtida forskningsområden.

Denna studie undersöker mäns upplevelser och erfarenheter av att arbeta på en specifik kvinnodominerad arbetsplats. Syftet med studien är att, genom kvalitativa djupintervjuer, skapa nyanserad förståelse kring fenomenet “manliga HR-specialister”. Genom att identifiera fem teman - “ett könsneutralt yrke”, “mjuk och hård HR”, “negativa diskurser kring HR-yrket”, “könsprivilegier” och “teamkänsla och könade samtalsämnen” - i relation till vårt material har vi t.ex. kunnat urskilja könsbaserade dynamiker på den utvalda HR-avdelningen. Dessa har vi sedan relaterat till hur de påverkar intervjupersonernas upplevelser av tillhörighet, anpassning och karriärutveckling. Genom att tydliggöra hur organisationskulturella attityder på en kvinnodominerad arbetsplats påverkar männen som arbetar där, kan vi tillföra och öka organisatorisk medvetenhet kring kön.  Resultatet visar bland annat att intervjupersonerna har en vilja till att omformulera det tidigare HR-narrativet, vilket enligt dem inte tar hänsyn till yrkets olika delar. Resultatet bekräftar även att kön konstrueras i organisationskulturella kontexter. Våra slutsatser visar att, trots att intervjupersonerna initialt uppfattade HR-yrket och teamet som könsneutralt, framträder det en tydlig könsmärkning i uppdelningen mellan "mjuk" och "hård" HR, där maskulinitet konstrueras genom att betona strategiska och traditionellt manliga aspekter av arbetet. Undersökningen identifierar också närvaron av homosociala band, vilka verkar föra intervjupersonerna samman genom känslor av tillhörighet och gemenskap. De homosociala banden är dessutom fördelaktiga för intervjupersonerna i professionella sammanhang.

En kvalitativ studie har genomförts för att undersöka hur HBTQ+ personer upplever attityder och insatser inom polismyndigheten angående HBTQ+ relaterade frågor. Studien syftar till att förstå hur dessa utmaningar reflekteras och hanteras inom polismyndigheten. Genom att studera detta från tre olika perspektiv, det organisatoriska, kollegiala och det personliga perspektivet, har vi genomfört 6 semistrukturerade intervjuer med förhoppningen att få svar på följande frågeställningar:  -  “Vilka faktorer påverkar queerpolisers känslor av att känna sig inkluderade eller eventuellt exkluderade inom polismyndigheten?” -  “Vilka sociala strategier används av queerpersoner vid tillfällen av exkludering kopplat till arbetsmiljön inom Polismyndigheten?”  Genom att ta del av polisernas berättelser och upplevelser har vi fått en insikt i vilka faktorer som påverkar queerpolisers känslor av inkludering och exkludering samt hur de hanterar dessa. Resultatet visar att queerpoliser till stor del känner sig inkluderande på arbetet. Insamlat material visar däremot att resultatet är mer komplext. Intervjupersonernas berättelser och erfarenheter belyser att det krävs en viss anpassning till organisationens normer för att bli socialt accepterad i gruppen. Samtidigt beskriver majoriteten av intervjupersonerna att de känner sig inkluderade och inte har några känslor av exkludering vilket kan tyda på viss särkoppling. Känslor av exkludering visade sig komma från skämt och specifik jargong mellan kollegor inom polismyndigheten. Konsekvensen av detta har visat sig resultera i att intervjudeltagarna utvecklat sociala strategier såsom att tona ner sina åsikter inom HBTQ+ relaterade frågor samt att kartlägga vilka kollegor som uttrycker sig provocerande för att undvika eventuell exkludering.

Studiens syfte är att undersöka och skapa en djupare förståelse för hur föräldrar inom tjänstemannayrken samspelar sitt arbetsliv och privatliv. Vi har i denna studie utgått från work- life balance och tillämpat teorier som Greenhaus och Beutells (1985) work-family conflict och Karaseks och Theorells (1979) krav-, kontroll- och stödmodell. Till studien har en kvalitativ ansats applicerats för att få en djupare förståelse för upplevelsen mellan arbetsliv och privatliv för föräldrar. Nio respondenter valdes ut för att besvara studiens syfte, detta genom semistrukturerade intervjuer där förutbestämda frågor och teman har behandlats. Det insamlade materialet från intervjutillfällena presenteras i analys- och resultatdelen där även den teoretiska referensramen kopplas in och förenas. Avslutningsvis besvaras studiens syfte och frågeställningar och vad vi har kommit fram till i studien. Vi kan konstatera att vi har uppfyllt vårt syfte med studien. Föräldrarna upplever balansen på olika sätt och det är olika faktorer som utgör om balansen upplevs som positiv eller negativ. Exempelvis påverkar faktorer såsom ålder på barnen, flexibla arbetsarrangemang och barnens välmående föräldrarnas balans mellan arbetsliv och privatliv. Föräldrarna i studien har även en god uppdelning vad gäller krav, kontroll och stöd vilket medför att balansen upplevs som övervägande positiv. Slutligen delar vi med oss av hur studiens arbetsprocess har gått till, förbättringsmöjligheter samt en diskussion kring vidare forskning om ämnet.