Följande arbete ämnar att problematisera och undersöka könsstereotypiska val på grundskolenivå. Uppsatsens syfte är att undersöka hur det kommer sig att högstadieelever har benägenhet att göra könsbegränsade gymnasieval och till vår hjälp kommer vi utgå ifrån följande frågeställning: Vilka faktorer i relation till kön påverkar elever att välja gymnasieprogram? Denna uppsats baseras på tre teoretiska koncept, den första Careership skriven av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes samt den andra är Circumscription and Compromise skriven av Linda S. Gottfredsson. Careership inkluderar begreppet habitus och menar på att faktorer så som en individs familj, kön, miljö och etnicitet påverkar individens val i framtiden. Utöver habitus är också handlingshorisont ett återkommande begrepp i teorin och innebär möjligheterna som existerar för individen. Den andra teorin beskriver utvecklingen av yrkesambitioner och inkluderar olika utvecklande stadier som vidare leder till självuppfattning. Utöver dessa har vi även valt att ha med en renodlad förklaring om genus och boken vi använt oss av till detta är Genus - om det stabilas föränderliga former skriven av Yvonne Hirdman. För att kunna undersöka vårt valda tema har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Vi intervjuade sex elever på olika skolor i Malmö, varje intervju tog cirka trettio minuter. Intervjuerna spelades in med tillstånd av intervjupersonerna och transkriberades sedan av oss författare. Vid val av våra intervjupersoner har vi tagit hänsyn till syftet med undersökningen och därav kommit fram till att den målgruppen är mest passande. Materialet analyserades utifrån en innehållsanalys med ett kodschema som bestod av konstruktionen av manligt/kvinnligt, social påverkan, etnicitet/kultur, socialklass och självuppfattning. Dessa faktorer har vi identifierat i vår undersökning och därför valdes de ut för kodning. Arbetet landar i att det går att identifiera en uppenbar könspåverkan när elever gör sina gymnasieval och det kommer tydligt fram att flera av dem är bundna till könsstereotyper på olika sätt. På vilka sätt detta yttrar sig ser olika ut från individ till individ, men påverkan baserat på kön existerar, oavsett om eleven är tjej eller kille.

Tidigare forskning har främst inriktat sig på återhämtning från påfrestningar i det avlönade arbetet. Det finns nu en allmän syn på att även utförande och planering av det oavlönade hemarbetet är påfrestande, detta om återhämtning inte sker. Brist på återhämtning är i längden skadligt. En utsatt grupp är småbarnsföräldrar där vardagen är hektisk, både det avlönade arbetet och oavlönade hemarbetet ska hinnas med. Utrymmet för återhämtning i hemmiljön är begränsad och bör därför ske någon annanstans. Syftet med denna studie är att undersöka om yrkesverksamma medarbetare med hemmavarande småbarn upplever arbetsplatsen som en plats för återhämtning. Genom ett kvalitativ tillvägagångssätt intervjuades sju småbarnsföräldrar om deras vardag. Detta för att undersöka var återhämtning från planering och utförande av det oavlönade hemarbetet sker. Resultatet visade att återhämtning till viss del sker på arbetsplatsen, där trivsel och socialt stöd var två komponenter av betydelse. Studien bidrar med en större förståelse för småbarnsföräldrars möjligheter av återhämtning från det oavlönade hemarbetet och belyser ett relativt outforskat område.

Distansarbete är en arbetsform som blir allt vanligare i dagens arbetsliv, men som kan innebära ut- maningar för hur ledarskapet organiseras. Dessa utmaningar gäller såväl hur kommunikationen sker på distans samt hur ledare ska styra sina medarbetare. Tillit och kontroll nämns ofta som avgörande faktorer för ett fungerande distansledarskap. Syftet med denna studie är att undersöka ledares upp- levelser av att leda på distans. Studien fokuserar på ledarnas upplevelser kring hur kommunikationen sker med medarbetarna och om det är en viss ledarstil som kommer till uttryck i distansledarskapet. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för in- samling av material. I studien deltog 6 informanter från en utvald organisation. Resultatet visar att kommunikationen vid distans blir mer formell och att ledarna ger uttryck för både en relations- och uppgiftsorienterad ledarstil. En slutsats som kan dras från studien är att kommunikationen vid ett distansledarskap måste anpassas. Den andra slutsatsen är att det blir en balansgång för ledare att visa tillgänglighet för sina medarbetare samtidigt som de inte vill upplevas som kontrollerande. Vidare visar resultatet på kontrasterna mellan att leda på distans och på plats, vilket kan ha gynnats av att studien genomfördes under Covid-19 pandemin. Studiens resultat är ett bidrag för att utveckla för- ståelsen kring utmaningarna med ett distansledarskap och är till nytta för de organisationer som planerar att införa eller förbättra distansarbete.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska huruvida parten med personalansvar, HR, och parten med omfattande teknisk kunskap, IT, bör samarbeta för att stärka den digitala kompetensen bland medarbetare, samt undersöka vilken roll innovationsfrämjande organisationskultur har för utvecklandet av digital kompetens bland medarbetarna. Till grund för vår studie ligger den teoretiska referensramen där vi samlat tidigare forskning i ämnet. I detta kapitel tar vi upp teorier som vi anser vara relevanta för vårt valda ämne samt hur olika forskare ställer sig gentemot dessa. Teorierna som tas upp är det institutionella perspektivet, den lärande organisationen, samt resource based view. Vidare presenteras även forskning gällande organisationskultur kopplat till innovation samt kompetensförsörjning i den teoretiska referensramen. Åtta respondenter har deltagit i studien, vilka valdes ut genom att kombinera ett strategiskt- och bekvämlighetsurval. Resultatet pekar på att det finns ett ökat behov av digital kompetens i och med digitaliseringens frammarsch som ständigt förändrar arbetslivet. Vidare visar studien att innovationsfrämjande organisationskulturer har en positiv effekt på utvecklandet av digital kompetens då medarbetare blir trygga i att arbeta och kommunicera digitalt. Slutligen påvisar resultatet att ett samarbete mellan HR och IT kan vara fördelaktigt för utvecklandet av digital kompetens men ytterligare studier kring ett konkret tillvägagångssätt för utformandet av ett sådant samarbete är nödvändigt.

Syftet med uppsatsen är att fördjupa förståelsen för distansarbetets konsekvenser under Covid- 19 pandemin och hur det har påverkat den psykosociala arbetsmiljön. I och med att Covid-19 pandemin har pågått i över ett år är det intressant att undersöka vilken omställning arbetstagare har fått genomgå och hur det har påverkat den psykosociala arbetsmiljön. Arbetets teoretiska referensram är utgångspunkten för hur det insamlade materialet har behandlats och bearbetas. Det empiriska materialet införskaffades via nio stycken intervjuer, samtliga respondenterna tillhör samma arbetsplats och företag. Covid-19 pandemin bidrog till att distansarbete kunde införas i företaget, som tidigare mer eller mindre endast utfördes på det fysiska kontoret. Dessutom introducerades det nya kommunikationssättet Microsoft Teams. På grund av pandemin utförs distansarbetet i större omfattning än vad respondenterna önskar. Pandemin bidrar också till en avsaknad för sociala interaktioner. Även belöningar i form av sociala tillställningar minskade på grund av risken för smittspridning. Vidare visar intervjuresultatet på en delad uppfattning kring det sociala stödet i fråga om feedback och samarbete. Däremot har distansarbete bidragit till mer produktivt arbete och egenkontroll. Det återfinns till viss del gynnsamt förhållande mellan högstressarbeten och arbete hemifrån. Slutsatsen lyfter skillnaden mellan påverkan från Covid-19 pandemin och påverkan från distansarbete. / The purpose of this study is to deepen the understanding of the effect of telework during the Covid-19 pandemic and how it affected the psychosocial work environment. As the Covid-19 pandemic has been active for over a year, it’s interesting to see which changes the workers have undergone and how it affected the psychosocial work environment. The study’s theoretical background is the foundation for how the collected material has been treated and processed. The empirical material was obtained through nine interviews, where all respondents work at the same workplace and company. The Covid-19 pandemic contributed to the introduction of telework in the company. Work was previously more or less performed in the physical office. In addition, the new communication method Microsoft Teams was introduced. Due to the pandemic, telework was executed to a greater extent than the respondents desired. The pandemic also contributes to a deficit of social interactions. The results show a decrease in rewards in the form of social events due to the risk of contamination. Furthermore, the results of the interviews show a split perception of social support in terms of feedback and cooperation. On the contrary, telework has contributed to more productive work and more control. There is to some extent a positive correlation between high-stress-work and working from home. The conclusion highlights the difference between the impact of the Covid-19 pandemic and the impact of teleworking.

Syftet med studien var att undersöka hur begreppet medarbetarskapanvänds och förstås av medarbetare samt medarbetare medledaransvar (chefer) inom en offentlig verksamhet i en medelstorkommun. Studien genomfördes med en kvalitativ metod ochhermeneutisk grund där semistrukturerade intervjuer användes förinsamling av empiriskt material. Intervjuerna var sju till antalet.Studiens frågeställningar analyserades utifrån diskursanalys ochmedarbetarskapshjulet som analysverktyg. Resultatetutkristalliserades till fem teman: talet om att vara medarbetare, taletom medarbetarskap, talet om kommunens policy kringmedarbetarskap, uppfattning om kommunens arbete medmedarbetarskap och erfarenheter samt upplevelser avmedarbetarskap. Studiens slutsats är att medarbetarskap är ettbegrepp som finns i policys men som inte är definierat nere på denlokala nivån. Trots detta så visar studien på att medarbetarnabeskriver medarbetarskap som samarbete, ansvar gentemot sinakollegor, sin arbetsmiljö samt det egna ansvaret för sinaarbetsuppgifter. Studien visar att även om informanterna inte kundeprecisera innehållet i medarbetarskapsvisionen så efterlevdes dengenom att den är integrerad i bland annat medarbetarsamtal, mallarför lönesamtal och utformandet av möten.

Denna undersökning handlar om temperaturmätningar, vilket är en form av frekventa medarbetarundersökningar, och hur dessa tillämpas i en organisation. Syftet är att få en djupare förståelse för hur medarbetare upplever kontinuerliga temperaturmätningar och hur chefer tillämpar ett sådant verktyg. Vi har valt att genomföra undersökningen i en specifik organisation, närmare bestämt Västra Götalandsregionen. Vi har valt att genomföra undersökningen i en och samma organisation för att kunna studera skillnader mellan chefer och medarbetare. Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med fem chefer och fem medarbetare.  De teorier som ligger till grund för vår undersökning berör till stor del ledarskap. Vi redogör för ledningens roll i en organisation, ledarskap ur ett historiskt perspektiv i form av Scientific Management och Human Relations följt av en redogörelse för ledarskap i modern tid. Vidare berör våra teoretiska utgångspunkter psykosocial arbetsmiljö och krav-kontroll-stöd-modellen. Vår teoretiska referensram ligger till grund för tolkningen av det empiriska materialet som samlats in. Resultatet tyder på att temperaturmätningar har en positiv påverkan på medarbetarna och att verktyget har en viktig funktion för cheferna gällande att få en mer kontinuerlig uppfattning om hur deras medarbetare mår och upplever sina arbeten.

In connection with the global pandemic Covid-19, many organizations are being forced to leave their physical workplaces with respect of the new restrictions. What happens to individuals who are no longer allowed to visit their workplaces and meet their colleagues? How are employees motivated to work when it is conducted from one's home? This study aims to gain an understanding of what happens to the motivation within projects when the work is forced to be conducted at a distance, and what conditions does the project manager have to motivate his project groups? To answer these questions, ten project managers were interviewed, and the respondents' answers were then analyzed using a qualitative method to gain an understanding of how their experiences have been affected by the forced transition to digital work. The results of the study and previous research suggest that motivation is affected by change. The change that organizations have been forced to make in connection with Covid-19 has affected the individuals in the organizations who try to deliver similar results without the opportunity to meet their colleagues physically. The feeling of being isolated in your home in combination with the challenges that exist when trying to get to know new people with digital means of communication affects the individual's ability to find an inner motivation to work.

Detta är en kvalitativ intervjustudie som undersökt hur fem chefer inom offentlig sektor anpassat sitt ledarskap gällande stöd och motivation för att upprätthålla ett väl utfört arbete och delaktighet vid distansarbete hos sina medarbetare. I studien har detta speglats mot två teoretiska utgångspunkter, nämligen ”super-flexibility” och det som kallas ”fem steg för ledaren att följa under distansarbete”.    Studien visade att ledarna som deltog anpassade sitt ledarskap utifrån aspekter såsom att de sökte kontakt med sin personal oftare, att de anordnade möten över digitala forum, exempelvis Teams, att medarbetarna uppmärksammades för sina goda insatser, att de fick stimulerande arbetsuppgifter och slutligen att majoriteten av deltagarna var positivt inställda till arbete på distans om det görs på rätt sätt. Trots att det innebar vissa förluster av fysiska möten som samtliga poängterade hade viktiga dimensioner för kommunikationen i arbetet.    Slutligen fann studien att ledarna tydligt har anpassat sitt ledarskap utifrån motivation och stödjande handlingar samt att distansarbetet visade sig ha både för-och nackdelar.

Bakgrund och syfte - Dagens omvärld förändras i snabb takt och det ställer stora krav på ledarskapet. Relationen mellan self-efficacy och ett effektivt ledarskap kan ha en avgörande betydelse för att nå framgång i organisationen och ledarrollen. Denna studie syftar till att undersöka chefers subjektiva nivå av self-efficacy samt om den har ett samband till deras upplevda ledarskap och relationen till följare utifrån LMX teorin. Metod - Kvantitativ data har samlats in genom enkätundersökning med 79 respondenter i chefsposition. Resultat och Slutsatser - Överlag skattar respondenterna en hög nivå av self-efficacy och LMX. Det finns ett samband som tyder på att cheferna har en hög tilltro på sin egen förmåga att prestera väl samt upplever att ett högkvalitativt relationsbaserat ledarskap tillämpas. Organisationer bör ge ledaren förutsättningar att skapa högkvalitativa LMX-relationer, vilket kan påverka följare att bli mer effektiva, som gynnar organisationens långsiktiga mål.