Mass migration in the past five decades fills classrooms with a mix of cultures, values and national identities. Swedish teachers find themselves working in multicultural classrooms. The aim of this study is to identify the challenges teachers face and propose solutions. This study uses the qualitative research methods of grounded theory and participatory action research. This exploratory research uncovered the theory that political factors, support, self-image and multicultural competence impacted the teachers’ central task of raising Swedish citizens. Additionally, teachers reveal their tactics and proposed solutions to manage the challenges in multicultural classrooms. Teachers call for policy changes, including smaller class sizes and providing multicultural competency skills for teachers.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur medie- och kommunikationsstudenter resonerar och känner kring sitt jobbsökande efter examen. Högskolor och universitet har ett ansvar att förbereda studenterna inför arbetslivet samt se till att alla får jämlika möjligheter i steget ut på arbetsmarknaden. Däremot visar studier på att arbetsgivare idag tittar på andra meriter utöver utbildning i rekryteringsprocesserna vilket leder till att mer priviligierade studenter får fördelar då de i högre grad har meriterna arbetsgivarna efterfrågar. I denna uppsats används kvalitativ metod för att genom semistrukturerade intervjuer med medie- och kommunikationsstudenter göra en innehållsanalys. Tre klassteorier appliceras för att ge förståelse för studenternas resonemang och känslors koppling till deras bakgrund. Richard Breens och Pierre Bourdieus neo-weberianska teorier appliceras för att ge förståelse om studenternas bakgrund. Bourdieus klass- och kapitalteori och Beverley Skeggs mer individualistiska tolkning av Bourdieus teori används vidare i analysen av studenternas intervjusvar för att bringa ljus på om resonemangen och känslorna är påverkade av deras bakgrund. Resultatet visar att främst studenternas självförtroende och kunskap om arbetsmarknaden är influerade av deras bakgrund på så sätt att de med föräldrar som vidareutbildat sig samt har medel- till högstatusyrken har större självförtroende och mer kunskaper om arbetsmarknaden. Däremot kunde vi inte se entydiga mönster i resultaten och vi antar därmed att bakgrund inte är den enda påverkansfaktorn och vi föreslår att vidare forskning görs på ämnet för att belysa hur andra faktorer kan samverka med bakgrund i påverkan av studenters resonemang och känslor. Slutligen föreslår vi att svenska högskolor och universitet ska utföra ett tydligare arbete för att studenternas bakgrund inte ska påverka deras upplevda möjligheter i deras steg ut på arbetsmarknaden. Studenterna i denna uppsats framför själva att mer förberedelse inför arbetslivet bör tillhandahållas från högskolornas sida för att ge studenterna bästa möjliga förutsättningar i deras kommande yrkesliv.

Distansarbete som arbetsform har blivit alltmer vanligt det senaste decenniet. Arbetsformen har tidigare oftast varit frivillig och setts som en förmån som arbetsgivaren kan ge de anställda i sitt arbete. I mars 2020 förändrade covid-19 pandemin förutsättningarna för distansarbete, då detta gick från att vara valbart till att rekommenderas och mer eller mindre bli påtvingat för miljontals individer världen över. Distansarbete som arbetsform har i tidigare forsknings setts kunna bidra till en högre upplevd arbetstillfredsställelse och en lägre konflikt mellan arbete och privatliv, men sambanden under pandemin är mer oklara. Syftet med studien var därför att undersöka om distansarbete under pandemin har någon påverkan på upplevd arbetstillfredsställelse och Work Family Conflict (konflikt mellan arbete och privatliv), samt om tidigare erfarenhet av distansarbete modererar denna relation. Ett underliggande syfte var att titta på relationen mellan upplevd arbetstillfredsställelse och Work Family Conflict vid distansarbete under covid-19. Studien har en tvärsnittsdesign. Data är insamlade genom en enkätundersökning genomförd av forskningsprojektet Flexibelt arbete (Flex-A) på Högskolan i Gävle. Respondenterna består av 1041 tillsvidareanställda tjänstemän och arbetare från ett tiotal svenska organisationer som arbetat på distans i någon omfattning under covid-19.  Resultatet visade att det inte på några samband mellan distansarbete och upplevd Work Family Conflict eller arbetstillfredsställelse under covid-19. Däremot fanns effekter av kön och individer med små barn (yngre än 13 år) på Work Family Conflict. Resultatet visade även ett signifikant samband mellan Work Family Conflict och arbetstillfredsställelse där en lägre Work Family Conflict ger en högre arbetstillfredställse.  Då distansarbete troligtvis kommer att vara en mer förekommande arbetsform även när pandemin ebbat ut behövs dock mer forskning inom ämnet.

Aim: The aim of this cross-sectional study was to investigate the prevalence of Computer Vision Syndrome symptoms in office workers conducting ordinary computer work and if the intensity of such symptoms covaried with self-estimated limitations in work productivity.  Method: A digitalized survey consisting of Computer Vision Syndrome Questionnaire and Work Limitations Questionnaire was sent out to 580 office workers at three different organizations. 146 people responded to the survey (25% response rate). After removal due to exclusion criteria’s, 54 (59%) women and 38 (41%) men remained. Multiple regression analysis analyzed the association between visual symptoms and self-assessed productivity loss. Main result: Out of the 92 respondents, 42 were classified as non-Computer Vision Syndrome cases (46%). The estimated prevalence of Computer Vision Syndrome was 54% (50). The multiple regression analysis showed statistically significant associations (p <0,05) between Computer Vision Syndrome symptoms and self-assessed productivity loss. More intense visual symptoms were associated with more self-assessed productivity loss.  Conclusions: More than half of the office workers had Computer Vision Syndrome, which indicates that there is a common occupational health problem for the office workers and that organizations have potential productivity gains. Further research is needed to investigate more confounding factors and to draw conclusions about causality. / Problemformulering: Bildskärmsarbete ökar stadigt bland befolkningen och användandet av bildskärm kan öka risken för visuella problem. Det finns få studier som belyser betydelsen av en god synergonomi i relation till produktivitet. Denna studie har potential att klargöra att det kan finnas vinster för organisationer att förebygga dålig synergonomi. Syfte: Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka förekomsten av Computer Vision Syndrome symptom bland kontorsarbetare som dagligen utför vanligt bildskärmsarbete och om intensiteten i sådana symptom samvarierar med självskattad nedsättning i arbetsproduktivitet. Metod: En digitaliserad enkät bestående av Computer Vision Syndrome Questionnaire samt Work Limitations Questionnaire skickades ut till 580 kontorsarbetare tillhörande tre olika organisationer. 146 personer besvarade enkäten (25% svarsfrekvens). Efter att exkluderingskriterierna beaktats återstod 54 kvinnor (59%) och 38 män (41%). Multipel regressionsanalys analyserade associationen mellan symptom på bristande synergonomi och självskattad produktivitetsförlust. Huvudresultat: Av 92 respondenter så klassificerades 42 som ej Computer Vision Syndrome fall (46%). Den uppskattade prevalensen av Computer Vision Syndrome var 54% (50). Den multipla regressionsanalysen visade statistiskt signifikanta samband (p <0,05) mellan Computer Vision Syndrome och självskattad nedsättning i arbetsproduktivitet. Ju mer symptom på bristande synergonomi en person skattade, desto högre var den självskattade produktivitetsförlusten. Slutsats: Över hälften av kontorsarbetarna hade Computer Vision Syndrome vilket indikerar att det är ett förekommande arbetshälsoproblem för kontorsarbetarna samt att organisationer har produktivitetsvinster att hämta. Fortsatt forskning behövs för att undersöka fler förväxlingsfaktorer samt för att dra slutsatser kring kausalitet.

Forskning visar att vägledning behöver ske mer systematiskt och under en längre period för att elever ska kunna utveckla valkompetens. Syftet med denna studie är att undersöka lärares och studie- och yrkesvägledares upplevelser av hur vid vägledning integreras i undervisningen i grundskolans lägre årskurser och hur detta kan påverka elevers utvecklande av valkompetens. Studiens syfte besvaras genom följande frågeställningar: Hur integrerar lärare och studie- och yrkesvägledare vid vägledning i låg- och mellanstadiet? Och hur upplever lärare och studie-och yrkesvägledare att låg- och mellanstadieelevers utvecklande av valkompetens påverkas av integrerad vid vägledning i undervisningen? Empiriskt material har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med tre studie- och yrkesvägledare och åtta låg- och mellanstadielärare som valts ut då de uttalat arbetar med vägledning i undervisningen. Teorierna som använts för att analysera empirin är Career Management Skills samt STF-skolmodellen för att besvara den första frågeställningen. Vidare används teorierna DOTS och Circumscription and compromise för att besvara den andra frågeställningen. Studien visar att informanterna arbetar med att integrera vid vägledning i låg- och mellanstadiet genom samarbete med lokala företag samt att teman framtid och yrken vävs in i undervisningen. Studien visar även på att informanterna anser att dessa vägledningsinsatser leder till ökad valkompetens hos eleverna och bidrar till elevers förståelse för sambandet mellan skolan och framtida vuxenliv.

Studiens ämnesval är synen på arbetarklasskvinnors vägledningsbehov i Sverige kringsekelskiftet 1900. Tidigare forskning förklarar främst varför arbetarklasskvinnor inteanses vara i behov av karriärvägledning vid denna tidsperiod. Ett mer begränsatforskningsfält är vilka vägledningsbehov arbetarklasskvinnor anses ha vid sekelskiftet. Således motiveras studiens relevans. Studiens syfte är att undersöka hur Gerda Meyersonvid sekelskiftet 1900 i ett urval av sina texter resonerar kring arbeterskors behov avvägledning. Detta genom att besvara följande frågeställningar: Hur kommerrespektabilitetssträvan till uttryck i Meyersons resonemang? Hur kommer kvinnliggenuskonstruktion till uttryck i Meyersons resonemang? Uppsatsen är en kvalitativ dokumentstudie där källmaterialet utgörs av 19 tidningsartiklar och studien Arbeterskornas värld: Studier och erfarenheter. Studiens teoretiska utgångspunkter är Beverley Skeggs teori om respektabilitet och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Resultatet i denna studie är att vägledningsbehoven som framkommer nästan uteslutande grundas i syftet att förbättra arbeterskors levnads- och arbetsförhållanden. Respektabilitetssträvan kommer till uttryck i Meyersons resonemang genom att hon belyser olika sorters förbättringar relaterat till arbeterskorsbeteende, kunskap och i viss mån utseende. Kvinnlig genuskonstruktion kommer tilluttryck i Meyersons resonemang genom att arbeterskors sysslor, platser och egenskaper värderas som kvinnliga eller manliga.

Bakgrund och syfte: Hybridarbete innebär att medarbetare alternerar mellan kontors- och distansarbete, detta arbetssätt förväntas bli allt vanligare till följd av covid-19-pandemin. När arbetet sker både på kontoret och på distans förändras kraven på arbetsmiljön. Studien syftar till att utifrån ett arbetsmiljöperspektiv undersöka och därmed bidra med en fördjupad förståelse för hybridarbete och medarbetares arbetsvillkor vid hybridarbete. Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio medarbetare från två kommunala organisationer som tillämpar hybridarbete. Intervjuerna har analyserats inspirerat av tematisk analys.  Resultat: Hybridarbete är en uppskattad arbetsform. Utmärkande drag för hybridarbetet är exempelvis att självständiga arbetsuppgifter associeras med distansarbete medan samarbete förknippas med kontorsarbete. Hybridarbetet underlättas av tydliga riktlinjer, goda kommunikationsmöjligheter och stödjande ledarskap. Något som kan försvåra hybridarbetet är risken att det uppstår en “vi” och “dem”-känsla. Slutsatser: Vid hybridarbete har tre oumbärliga arbetsvillkor identifierats, dessa är flexibilitet, kommunikation och ledarskap.

No description available.

Arbetsanknytning inom utbildning är ett sätt att förbereda studenter inför arbetslivet. I denna studie undersökte vi hur sistaårsstudenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen värderar utbildningens arbetsanknutna moment, samt hur deras handlingshorisonter påverkats av dessa moment. Kvalitativa intervjuer med sex sistaårsstudenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen genomfördes. Vi använde Hodkinson och Sparkes Careership-teori för att analysera resultatet. Resultatet visade att informanterna på det stora hela är nöjda med utbildningens arbetsanknutna moment. Moment som de är nöjda med var bland annat PIE-metoden (yrkesspaning) och verksamhetsförlagd utbildning. Moment som de är mindre nöjda med var bland annat kunskap om neuropsykiatriska funktionshinder och alumnbesök. Ett moment som de saknar var kunskap om skolsystemet. Dessa moment har på olika sätt påverkat informanternas möjligheter, mål och förväntningar i förhållande till arbetslivet. Detta resulterade i att även informanternas handlingshorisonter påverkades.

I den här uppsatsen har vägledning i koppling till kriminalvård undersökts. Syftet med arbetet har varit att granska hur vägledning kan fungera som resurs för att ge före detta kriminella möjlighet att återgå till arbetsmarknaden och undvika återfall till kriminalitet. För att ta reda på det har tre frågeställningar använts: 1) Vilka hämmande faktorer tarrespondenterna hänsyn till när de vägleder före detta kriminella ut på arbetsmarknaden? 2) Hur arbetar vägledare för att vägleda före detta kriminella ut på arbetsmarknaden? 3) Vilka faktorer spelar roll i lyckad vägledning av före detta kriminella? Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ metod med utgångspunkt i vinjetter som vägledare svarat på. För att analysera det insamlade materialet har Social Cognitive Career Theory av Lent, Hackett och Brown samt Goffmans teori om stigma använts.       I resultatet framkommer det att de intervjuade vägledarna anser att före detta kriminella möter begränsningar både ur individ- och samhällsperspektiv. Utifrån respondenternas bedömningar av vinjetterna visar studien att omgivning, det sociala samspelet samt de sociala sammanhang som olika individer ingår i påverkar hur de uppfattas, och därmed även deras tillträde till arbetsmarknaden. Därtill anses personliga faktorer, såsom inställning, motivation och självkänsla vara väsentliga både för att vägledningen ska kunna bli gynnsam och för att klienterna ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.