This work will focus on teachers' prevention for students with language difficulties so they don’t end up in mathematical difficulties. The purpose of this work is to see what methods, working methods, tools, skills and knowledge of teachers there is in a school in central Sweden. The study is based on qualitative interviews with five active teachers in grades 1-3 who teach in Swedish and mathematics, one of which is the first teacher of mathematics. A special educator who has much knowledge in language difficulties was also interviewed. What emerged in my research is that by working with many joint briefings, joint problem solving discussions to consolidate concepts and symbols it benefits all pupils not just those with late language development. The usefulness of the study was to provide knowledge on how teachers can help students with language difficulties at an early stage, so they do not get into difficulties in mathematics. The aim has been to find out what different methods, procedures and working materials there are to facilitate for the students in mathematics, despite their late language development. / Detta arbete kommer att handla om lärarnas förebyggande arbete för elever med språksvårigheter så de inte ska hamna i matematiksvårigheter. Syftet med detta arbete är att se vilka metoder, arbetsätt, arbetsmaterial, kompetens och kunskaper det finns hos lärarna på en skola i mellersta Sverige. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i åk 1-3 som undervisar i svenska och matematik, varav en är förstelärare i matematik. En specialpedagog har också intervjuats som har mycket kunskap om språksvårigheter. Det som framkommit i min undersökning är att genom att arbeta med många gemensamma genomgångar, gemensam problemlösning, diskussioner för att befästa begrepp och symboler gynnar det alla elever inte bara de med språksvårigheter. Nyttan med studien har varit att bidra med kunskap om hur lärare kan hjälpa elever tidigt som har språksvårigheter, så de inte hamnar i matematiksvårigheter. Ambitionen har varit att komma fram till vilka olika metoder, arbetssätt och arbetsmaterial det finns för att underlätta hos eleverna i matematiken trots sina språksvårigheter.

Syftet med denna studie var att ta reda på vilka effekter införandet utav distansmöten har haft på vårdcentralerna inom primärvården ur ett organisations– och personalperspektiv. Syftet har också varit att redogöra för vilka för- och nackdelar det finns med detta införande. I denna uppsats har bland annat miljöperspektiv, tidseffektivitet samt det ekonomiska perspektivet behandlats. Vi har valt att undersöka Munkedals vårdcentral samt vårdcentralen i Tanumshede. Detta beror på att vi ville få åsikter om införandet från en vårdcentral som var relativt nya och även ifrån en där de har mer erfarenheter kring området, då vi anser att hur införandet uppfattas kan skiljas åt ifall om det är ett nytt införande eller inte. I studien använde vi oss utav en kvalitativ inriktning, då vi ansåg att detta var passande för att uppnå vårt syfte var att hålla i semistrukturerade intervjuer. Då vi använde oss utav intervjuer som vi sedan tolkade för att samla in vår empiri hade vi ett hermeneutiskt synsätt. Vi höll interjuver med sex stycken respondenter två chefer samt fyra medarbetare varav en chef och två medarbetare på varje vårdcentral för att få ett så pass sanningsenligt resultat som möjligt. Som analysmetod valde vi att använda oss utav en tematisk metod för att kunna analysera den teori och empiri vi tagit fram med varandra. Vårt resultat och slutsats av studien visar att införa distansmöten är något positivt för primärvården. De sparar bland annat tid i och med att mötena tar kortare tid, då resetiden sparas in och de får på så sätt tid till annat arbete. Det bidrar också till kostnadsbesparingar för organisationerna då reseutgifter samt hotellvistelser försvinner och det bidrar inte till växthuseffekten. Detta införande har också skapat möjligheten för Munkedals vårdcentral som tidigare inte hade tid att åka iväg på vårdplaneringsmöten, att de nu kan vara med och delta. Trots att införandet är av positiv bemärkning finns det en del saker som bör utvecklas och detta är bland annat att de behöver skapa en bättre struktur när vid planering utav mötena. Vi anser också att organisationerna kan utveckla detta mötesverktyg och använda det inom fler områden. / The purpose of this study was to discover which effects the implementation of distance meetings have had on care centers within primary care from an organizational and employee/personnel perspective. The purpose was also to present the advantages and disadvantages to this implementation/introduction. This paper processed/addressed an environmental and economical perspective as well as time efficiency. We chose to examine two care-centers. This is because we wanted opinions of the implementation from a relatively new care center and one with more experience within the field, as we believe the perception of the implementation may differ if it is a new implementation or not. To fulfill the purpose of the study we saw it fit to hold semi-structured interviews and therefore chose to have qualitative focus. When interpreting the interview for the collection of empirical data we had/used a hermeneutic approach. Six interviews were held with two managers and four employees where respective care center included one manager and two employees, of the aim to receive truthful responses. As a method of analysis a thematic approach was chosen to be able to analyze developed theory and empirical data together. Our results and conclusion show that the implementation of distance meeting have a positive effect within primary care. Time is saved by the fact that meetings are shorter and travel-time is minimized, which leads to the possibility for other work to be done. Moreover it contributes to saving in cost for the organization as travel and hotel expenses are eliminated and it does not contribute to the greenhouse effect. Additionally, the implementation has made it possible for one of the care centers to attend to care planning meeting, as they did not have the time before. Although the implementation is notably positive there are aspects that can be improved and includes developing the structure of planning future meetings. We also believe that this meeting tool can be further developed and be used in other areas of the organizations.

<p>Flextronics Industrialization Group (FIG) is an international company specialised in Industrialisation services for the mobile phone industry. Industrialisation services include everything that is done to prepare a product for high-volume manufacturing. This mainly involves developing production processes, production equipment, test processes and test equipment. The high-volume manufacturing is located in low-cost countries.</p><p>This study has been performed at FIG in Linköping, where the work is carried out as projects. In 2004, a new project model called the Product Development Process (PDP) was introduced at Flextronics worldwide. As the name implies, the PDP was originally created to support product development projects, which is why it has been hard to completely utilize the PDP at FIG. The PDP has so far been considered more trouble than support. This has lead to that project managers at FIG are working differently.</p><p>The purpose of this master thesis was to develop an application of the PDP suitable for the Industrialisation projects performed at FIG. During our work internal PDP documentation was studied and interviews with project managers and sub-project managers were performed. Review meetings were held frequently during the entire study and our solutions were revised several times.</p><p>Our work has above all resulted in new processes applicable for Industrialisation projects. To make these Industrialisation processes easy to follow we have produced a guideline. This guideline provides a framework for Industrialisation projects at FIG and explains the interconnection between the PDP and our new Industrialisation PDP application. It also includes detailed descriptions of the Industrialisation processes, checklists, decision structure, project organisation and project roles and responsibilities. Due to confidentiality reasons, our solutions could not be included in their entirety in this report.</p><p>We believe that the Industrialisation PDP application will improve the work at FIG. It will be easier to follow a working method that is adapted to the specific business. Using the same working methods will support the project work, improve the way of working and make it more efficient.</p>

Både nationella och internationella utvärderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i ämnet matematik dalar. Många elever uppfattar ämnet som svårt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta är enformiga och mestadels består av elevernas eget arbete läroböckerna. Denna studies syfte är att undersöka vad eleverna själva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssätt inom ämnet, samt hur de skulle vilja förbättra den matematikundervisning de får idag. För att besvara dessa frågor har jag gjort en enkätstudie med 117 elever från årskurs sju och åtta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att många elever uppfattar matematiken som svår och det är inte ett av de ämnen eleverna tycker mest om i skolan. Dock är attityderna inte helt igenom negativa då en majoritet samtidigt anser att ämnet är viktigt och är relativt nöjda med den undervisning de får idag. Angående arbetssätt är det helt klart enskilt arbete och arbete i läroboken som dominerar, medan de laborativa och kommunikativa arbetssätten fått stå åt sidan. Vidare visas det att många elever vill arbeta mer med annat material än läroboken, till exempel med spel, parövningar och grupparbeten, då de anser dessa arbetssätt vara både roliga och lärorika. Därutöver framkommer det att även om vissa arbetssätt anses som tråkiga behöver detta inte innebära att de av eleverna samtidigt anses vara icke lärorika. Utifrån resultatet av enkäten och litteratur inom ämnet har slutsatser dragits, vilka visar att eleverna behöver och efterfrågar en mer variationsrik undervisning. Dock går det inte att dra generella slutsatser om en undervisning som är optimal för alla elever, utan detta varierar beroende på elever och klass då undervisningen måste anpassas efter deras sätt att lära. Av den anledningen är en öppen dialog och ett demokratiskt arbetssätt i skolan en nödvändighet för att få till en undervisning som i största möjligaste mån är anpassad efter elevernas behov. / Both grading statistics and national and international evaluations show that the mathematic results of the Swedish students in the lower secondary school are descending. Many students find the subject difficult and numerous reports show that classes in mathematics often are monotonous and typically consist of the students’ own work with textbooks. The purpose of this study was to examine students’ attitudes towards mathematics, what they think about different methods of working during the mathematic lessons the and how they would like to improve the mathematic education they receive today. To answer these questions I conducted at survey with 117 students from grades 7th and 8th in a lower secondary school in Svealand, Sweden. The results from the study show that many students see mathematics as difficult and it is not one of the subjects that they like most in school. However, the attitudes are not negative all through since a majority of the students at the same time consider the subject as important and are pleased with the education that they get today. Further more the study demonstrates that many students would like to work more with exercises in pairs, exercises in groups and other material than the textbooks since they find these kinds of working methods as both fun and useful. Beyond this, the results also show that even if the students do not consider all working methods as fun they think about them as useful. On the basis of the results and literature within the subject conclusions have been drawn which shows that the students need and wish for more variety in mathematic classrooms. However, it is not possible to draw general conclusions about an education that is optimal for all students, because this varies depending on the students and the class and the education has to be adapted to their ways of learning. For this reason an open dialog and a democratic way of working in school is essential if we want to obtain an education that in as many ways as possible is adapted to the student needs.

Flextronics Industrialization Group (FIG) is an international company specialised in Industrialisation services for the mobile phone industry. Industrialisation services include everything that is done to prepare a product for high-volume manufacturing. This mainly involves developing production processes, production equipment, test processes and test equipment. The high-volume manufacturing is located in low-cost countries. This study has been performed at FIG in Linköping, where the work is carried out as projects. In 2004, a new project model called the Product Development Process (PDP) was introduced at Flextronics worldwide. As the name implies, the PDP was originally created to support product development projects, which is why it has been hard to completely utilize the PDP at FIG. The PDP has so far been considered more trouble than support. This has lead to that project managers at FIG are working differently. The purpose of this master thesis was to develop an application of the PDP suitable for the Industrialisation projects performed at FIG. During our work internal PDP documentation was studied and interviews with project managers and sub-project managers were performed. Review meetings were held frequently during the entire study and our solutions were revised several times. Our work has above all resulted in new processes applicable for Industrialisation projects. To make these Industrialisation processes easy to follow we have produced a guideline. This guideline provides a framework for Industrialisation projects at FIG and explains the interconnection between the PDP and our new Industrialisation PDP application. It also includes detailed descriptions of the Industrialisation processes, checklists, decision structure, project organisation and project roles and responsibilities. Due to confidentiality reasons, our solutions could not be included in their entirety in this report. We believe that the Industrialisation PDP application will improve the work at FIG. It will be easier to follow a working method that is adapted to the specific business. Using the same working methods will support the project work, improve the way of working and make it more efficient.

The purpose of this study is to provide a description of how mathematics teachers in grades 3 choose to work with mathematics and how it affects of student performance in national tests. The categories I will use are outdoor education, textbooks, learning materials and problem solving. Laboratory materials can be everyday materials and educational materials in which pupils have an abstract understanding of the subject. This survey was conducted through interviews and observations. The survey was also conducted in relation to student performance in national math tests. Educators believe that national tests cannot determine everything that the student can in mathematics. Educators also believe that the reason for the students is refused, inter alia, the students with special needs and those pupils who do not have the motivation and interest in the subject. The teachers explain that learning materials are when the students do something with the bodies, that is when they are feeling and doing. In the laboratory teaching gives teachers an introduction to the material to be used. The laboratory materials make students understand better and create interest in the subject.

No description available.

No description available.

Intresset för förbättringsarbete ökar med kundernas hårdare krav på kvalitet och efterfrågan av individanpassade tjänster. Dock finns det också en allmän uppfattning om att 70 procent av förbättringsarbetena misslyckas vilket kan tyda på att ett förbättringsarbete är krävande och svåruppnåeligt. Den här studien vill lyfta fram positiva exempel där verksamheter inom hälso- och sjukvården har lyckats att genomföra ett förbättringsarbete och samtidigt har fått en positiv följsamhet av ett nytt arbetssätt. Med positiv följsamhet avses att det nya arbetssättet förbli varaktig över tid. Syftet med studien är att kartlägga och förstå faktorer som påverkar den positiva följsamheten av ett nytt arbetssätt.  Frågeställningar som studien skulle besvara är: ·         Vilka skillnader och likheter finns mellan stora och mindre förbättringsarbeten? ·         Vilka faktorer spelar roll vid förbättring av ett nytt arbetssätt så att den blir varaktig över tid?   För att kunna besvara studiens frågeställningar valdes en kvalitativ forskningsmetod. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en dialogmetod, ”Apprecitive Inquiry”. Studien grundar sig i nio förbättringsarbeten.   Det som har kommit fram är att ringa kunskaper i förbättringsarbete är tillräckliga för att genomföra ett lyckat förbättringsarbete som även kom att förbli varaktig över tid.  Det gemensamma för förbättringsarbeten är att de har använt sig av ett strukturerat och systematiskt arbetssätt (PDSA förbättringscykeln) med tvärprofessionella arbetsgrupper och målstyrning under förändringsfasen. Samtliga respondenter förknippar förändringsarbete med positiva känslor och understryker vinsternas betydelse för ett lyckat utfall av förbättringsarbete.  Det formella ledarskapet är mycket tydligt och gestaltar sig på ett strukturerat och systematiskt sätt i de stora förbättringsarbetena under hela förändringsprocessen. Däremot inom mindre förbättringar är ledarskapet informellt och grundar sig i enskilda individers motivation, stort engagemang och kunskap. Engagemang, delaktighet och ansvarskänsla kännetecknar samtliga förbättringar. I stora förbättringsarbeten bygger socialt kapital på ledarskapets kvalitet, tillitsskapande strukturer och system medan inom de mindre förbättringarna bygger den på individers förmågor och kunskap.   Målstyrning och vinster lyfts upp av samtliga respondenter som framgångsfaktorer i förbättringsarbete.  En arbetsgrupp med mandat att förändra och engagerade och närvarande ledare är ytterligare framgångsfaktorer som lyfts upp inom de stora förbättringarna medan samarbete och feedback lyfts upp inom de mindre förbättringarna.   Resultatet från de studerade förbättringsarbetena visar att förbättringsarbete som utgår från behov i verksamheten, påvisar vinster och kännetecknas av motivation, socialt kapital, tydligt ledarskap och strukturer samt systematik har förutsättningar för att åstadkomma ett hållbart förbättringsarbete med positiv följsamhet av ett nytt arbetssätt. / Interest in improvement work increases with customers' stricter requirements for quality and demand for individualized services. However, there is also a general perception that 70 percent of the improvement work fails, which may indicate that an improvement work is demanding and difficult to achieve. This study wants to highlight positive examples where activities in the health care system have succeeded in implementing improvement work and at the same time have gained a positive compliance with a new way of working. The purpose of the study is to map and understand factors that affect the positive compliance of a new way of working. The questions on which the study were based on were:   • What are the differences and similarities between large and small improvement works? • What factors play a role in improving a new way of working?   In order to be able to answer the study's questions, a qualitative research method was chosen. The interviews were conducted using a dialogue method, Appreciative Inquiry. In total, the respondents have reported on nine improvement works.   What has emerged is that very limited knowledge in improvement work is sufficient to carry out successful improvement work that also remained lasting over time. Furthermore, the choice of improvement work is based on the needs of the business and not on strategic choices.   What the improvement work has in common is that they have used a structured and systematic approach (PDSA improvement cycle) with interprofessional working groups and goal management during the change phase. All respondents associate change work with positive emotions and emphasize the importance of profits for a successful outcome of improvement work. The formal leadership is very clear and takes shape in a structured and systematic way in the major improvement work throughout the change process. On the other hand, within minor improvements, leadership is informal and based on individuals' motivation, great commitment and knowledge. Commitment, participation and a sense of responsibility characterize all improvements.  In major improvement work, social capital is based on the quality of leadership, trust-building structures and systems, while in the smaller improvements it is based on individuals' abilities and knowledge.   All respondents highlight goal management and gains in improvement work as success factors. In addition, it was considered within major improvements that a working group with a mandate to change and committed and present leaders are success factors, while within minor improvements it was cooperation and feedback that were success factors. It has been shown that motivation, improvement work based on needs, benefits, social capital, clear leadership and structures as well as systematics are factors that are necessary to achieve sustainable improvement work with positive compliance with a new way of working.mmary in English here / <p>2020-11-20</p>

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka hur induktiva eller deduktivaarbetssätt i undervisning påverkar elevers förståelse för matematiska innehåll samt vilka föroch nackdelar det finns med respektive. Studiens frågeställningar grundar sig i egnaerfarenheter och utifrån observation på skolor, där vi mött elever med bristande matematiskförståelse. Vi har då uppmärksammat att lärare återkommande fokuserar undervisningen påutantillkunskap, och i hög grad bearbetar matematiska innehåll med deduktiva arbetssätt.Observationerna utgjorde grunden till en hypotes om att det finns ett samband mellan eleversbristande förståelse och deduktiv undervisning som fokuserar på utantillkunskap. I studiengranskas tidigare forskning genom att tio utvalda vetenskapliga artiklar kategoriseras utifrånteoretiska perspektiv och dess innehåll tematiseras utifrån framgångsfaktorer för eleverslärande. Studiens resultat med utgångspunkt i de granskade artiklarna tyder på attarbetssättets induktiva eller deduktiva karaktär är av mindre betydelse för eleversmatematiska förståelse. Slutsatsen blir således att de identifierade framgångsfaktorerna ärmer adekvata för elevers matematiska förståelse.