Programmering som verktyg för lärande i matematik- En empirisk studie av elevers resonemangsförmåga i två olika undervisningsmiljöer För att förbereda grundskoleelever för denna allt mer digitaliserade värld, infördes programmering i kursplanen för matematik den första juli 2018. Syftet med den här studien var att undersöka om arbete i en programmeringsmiljö kan erbjuda nya möjligheter för lärande i matematik jämfört med en ouppkopplad lärmiljö. Detta undersöktes med hjälp av två för ändamålet särskilt designade lektioner, en där arbetet skedde ouppkopplat och en där arbetet skedde i en programmeringsmiljö. De deltagande eleverna arbetade parvis, och deras arbete observerades med hjälp av både fältanteckningar och ljudinspelningar. Elevernas lärande undersöktes genom att analysera deras matematiska resonemang vid de båda lektionstillfällena. Analysen skedde med hjälp av fyra analysfrågor, och resultatet visar tendenser till en skillnad i elevernas matematiska resonemang vid arbete i de två olika lärmiljöerna. På individnivå pekar resultatet på en variation i vilken av lärmiljöerna som var mest fördelaktig. På gruppnivå var det däremot fler elever som i större utsträckning följde varandras resonemang när de arbetade i programmeringsmiljön. Dessutom visade majoriteten av eleverna på en större uthållighet i att lösa uppgifterna när de arbetade med programmering. Vad dessa skillnader kan bero på diskuteras såväl i samband med studiens resultat som tidigare forskning. Slutsatsen lyder att programmering kan erbjuda elever nya sätt att lära matematik och därför bör användas som ett av flera verktyg i undervisningen. / Programming as a learning tool in mathematics - An empirical study of pupils’ mathematical reasoning in two different educational environments In order to prepare pupils for a more and more digitalised world, programming has been included in the Swedish curriculum for mathematics since July 1, 2018. The purpose of this study was to examine if working in a programming environment, in comparison to an unplugged environment, would offer pupils new opportunities for learning mathematics. This was examined by analysing the mathematical reasoning of the pupils during two different lessons; one where they worked without computers and one where they used computers and worked with block programming. The participating pupils worked in pairs, and the work and process of the pupils was observed and recorded by field notes and audio recordings. The learning opportunities was examined and the pupils' mathematical reasoning during both lessons was analysed. Four questions served as basis for the analysis, and the results showed a difference in the pupils’ mathematical reasoning in the two different learning environments. At an individual level, the results varied as regards which working environment was the most beneficial. At a group level, on the other hand, more of the pupils were able to follow each other’s mathematical reasoning when working in the programming environment. Furthermore, most of the pupils were more perseverant in solving the tasks when working in the programming environment. The possible cause of these differences is discussed in connection to the results of this study as well as to previous research. The conclusion is, a programming environment can offer the pupils new opportunities to learn and should be used as one of many ways to teach mathematics.

The purpose of this study is to investigate how a selected group of educators work with and experience the use of audiobooks and read-alouds at preschool. The study is focused on how educators reflect about and work with audiobooks and read-alouds and whether there has been any change in the use of audiobooks at preschool, with the increasing popularity of audiobooks in society. The study rests on interviews conducted with a total of four educators from two preschools. The results show that the educators believe that read-alouds are an important part of children's language development, while audiobooks are seen as a complement to the read-alouds. The result also shows that audiobooks are rarely or never used in the preschool activities while read-alouds are taking into practice at least once a day, often more. / Syftet med studien är att undersöka en utvald grupp pedagogers arbete och erfarenheter av ljudböcker respektive högläsning på förskolan. Undersökningen fokuserar på hur pedagoger tänker och arbetar med ljudböcker respektive högläsning samt om det skett någon förändring i användandet av ljudböcker på förskolan i och med ljudböckernas ökande popularitet i samhället. Studien vilar på intervjuer som genomförts med totalt fyra pedagoger från två förskolor. Resultatet visar att pedagogerna anser att högläsning är en viktig del av barns språkutveckling medan ljudböcker ses som ett komplement till högläsningen. Resultatet visar även att ljudböcker sällan eller aldrig används i verksamheten medan högläsning sker minst en gång per dag, ofta mer.

Bakgrund: Offentlig sektor har under de senaste decennierna genomgått omfattande omorganiseringar och reformer som syftat till att göra den allmänna välfärden mer effektiv. Enligt tidigare forskning har dock dessa reformer inte varit tillräckligt bra anpassade för offentlig sektor. Influenser hämtade från det privata näringslivet har medfört konsekvenser för såväl arbetssätt, de samhälleliga intressena och inte minst medarbetarnas arbetssituation. Med utgångspunkt i denna bakgrund har studien följande problemformulering: Vad anser medarbetare inom offentlig sektor är ett hållbart syn- och arbetssätt och kan det innebära en förening av den offentliga traditionen och influenser från den privata sektorn? Syfte: Syftet med denna studie är att ur ett medarbetarperspektiv utforska innebörden av ett hållbart syn- och arbetssätt inom offentlig sektor samt vart detta tar sin utgångspunkt. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metod för insamling av empiriskt material. Detta har skett genom 10 semistrukturerade intervjuer med medarbetare som är verksamma inom kommuner och region, geografiskt avgränsat till Västra Götalands län. Resultat och analys: Studiens resultat presenteras genom en tematisering efter fem övergripande områden som författarna identifierat som återkommande i samtalen. Dessa är: effektivisering, styrning, tillit, vikten av att värna om medarbetaren samt förskjutning av arbetsuppgifter. I analysen bekräftas och dementeras studiens resultat av tidigare forskning och här synliggörs därtill förslag till förbättringar ur ett medarbetarperspektiv. Slutsatser: Studien visar att ett hållbart syn- och arbetssätt bland annat inkluderar tillit till medarbetaren, likabehandling och rättvisa med en hög grad av autonomi och professionell logik i arbetssättet. Medarbetare inom offentlig sektor är öppna för arbetssätt som influerats av dess omvärld. / Background: The public sector has during the last decades been transformed by reorganizations and reforms which purpose has been to make the public welfare more efficient. According to earlier research these reforms has not been sufficiently adopted for the public sector. Influences derived from the private sector have had consequences for both the working methods, the social interests and, in particular, the employees' work situation. With that as a starting point, this study will attempt to answer: What does employees within the public sector consider to be a sustainable approach and working methods and can the traditional public sector uniting with influences from the private sector? Purpose: The purpose of this study is to discuss the meaning of a sustainable approach and working methods within the public sector with an employee point of view and where this is based. Method: The study is based on a qualitative method for collecting empirical material. This included 10 semi-structured interviews with employees working in municipalities and regions, geographically bound to Västra Götalands län. Results and analysis: The result of the study will be presented in five headings based on reoccurring themes identified by the authors during the interviews. These are: efficiency, control, trust, value of employees and the shift of assigned working tasks. The analysis both confirms and denies previous research and submits suggestions for improvements from an employee point of view. Conclusions: The study shows that a sustainable approach and working methods include trust in the employee, equal treatment and justice with a high degree of autonomy and professional logic in the working methods. Public sector employees are open to working practices influenced by their outside world.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med barns delaktighet och inflytande i förskolan på små- och storbarnsavdelningar. För att precisera studiens syfte har följande frågeställningar valts: Hur arbetar pedagogerna med barns delaktighet och inflytande? Skiljer sig arbetet på små- och storbarnsavdelningar? och Vilka eventuella faktorer upplever pedagogerna påverkar arbetet med barns delaktighet och inflytande? Intentionen med studien är således att synliggöra olika arbetssätt som pedagoger på små- och storbarnsavdelningar använder sig av när det kommer till barns delaktighet och inflytande, samt om det finns eventuella likheter och skillnader i arbetet. Intentionen är även att uppmärksamma de påverkansfaktorer som pedagogerna upplever i arbetet. Den valda undersökningsmetoden till denna studie är enkäter, som mestadels består av öppna frågor, detta med anledningen att det är pedagogernas egna beskrivningar som skall stå som grund för resultatet. Resultatet visar att arbetet med barns delaktighet och inflytande skiljer sig till viss del på små- respektive storbarnsavdelningar. De yngre barnen ges främst möjlighet till delaktighet och inflytande genom att göra små val, medan de äldre barnen får delta i större beslutsfattanden så som planering av verksamheten, demokratiska processer samt i utformningen av miljön. Det som också skiljer de olika arbetssätten åt, är att pedagogerna på småbarnsavdelningarna använder sig av Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) i sitt arbete för att främja barns delaktighet och inflytande. Resultatet visar också att de huvudsakliga påverkansfaktorerna som pedagogerna på både små- och storbarnsavdelningarna upplever finnas i arbetet med barns delaktighet och inflytande är: Barngruppens storlek, personaltätheten och tiden. Utifrån pedagogernas beskrivningar kan ett samband synliggöras mellan dessa faktorer. Stora barngrupper i relation till en låg personaltäthet resulterar i brist på tid till arbetet med barns delaktighet och inflytande. Studien påvisar att trots de påverkansfaktorer som finns, är det i slutänden upp till pedagogen att skapa goda förutsättningar för barns möjlighet till delaktighet och inflytande. Pedagogens didaktiska förhållningssätt blir således ytterst viktigt i arbetet med detta.

As I have noticed how different teachers have various ways of organizing their teaching, despite following the same curriculum and having the same mission, a curiosity arose within me to investigate what makes the organization look so different between teachers. Therefore the aim with this report is to examine how teachers interpret the role teachers have in teaching and how this affects their teaching within problem solving in mathematics. To analyse this I have conducted a qualitative interview with ten active teachers who teach or has taught in primary school. The result of the study found that the teaching role is complex and varying, but is generally considered to be of the supervising and follow-up character within the working field of problem solving. The forms of work and the working methods are characterized by active learning where investigation and discussion are in focus. The difficulties are to create functional group dynamics to make the teaching rewarding, but also the higher requirements imposed on teachers´ competency. The positive effects generated by these forms of work and working methods are described as student motivating, but it also enhances discussions, leading to deeper understanding. / Då jag har märkt av att olika lärare har olika sätt att organisera sin undervisning på trots att de följer samma styrdokument och har samma uppdrag, blev jag nyfiken att ta reda på vad det är som gör att organiseringen ser så olika ut mellan lärare. Därför är syftet med denna studie att undersöka hur lärare tolkar den roll läraren har i undervisningen och hur detta påverkar deras undervisning inom problemlösning i matematik. För att undersöka detta har jag genomfört en kvalitativ intervju av tio verksamma lärare som undervisar eller har undervisat i de lägre årskurserna. Resultatet av studien som framkom var att lärarrollen är komplex och varierande, men anses generellt vara av den handledande och uppföljande karaktärsrollen inom arbete med problemlösning. Arbetsformerna och arbetssättet karaktäriseras av aktivt lärande där undersökandet och diskussionen är i fokus. Svårigheterna är att skapa fungerande gruppdynamiker för att göra undervisningen givande, men också de högre kraven som ställs på lärares kompetens. De positiva effekter genererade av dessa arbetsformer och arbetssätt beskrivs som motiverande hos eleverna, men det berikar också diskussioner, som leder till djupare förståelse

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka arbetssätt förskollärare anger att de använder sig av för att främja barns språkutveckling, samt vilka faktorer de anser kan påverka arbetet. Studien är en kvantitativ studie som genomförs med en webbaserad enkätundersökning och utgår ifrån den sociokulturella teorin. Enkätundersökningen är utformad för att besvara föreliggande studies syfte. En deskriptiv statistisk analys har använts vid framställning av resultatet. Vi har valt att redovisa resultaten i diagramform. Resultatet visar att respondenterna uppfattar att kompetens och högläsning är viktiga faktorer i arbetet med barns språkutveckling. Interaktion, pedagogisk miljö och gruppstorlek är andra faktorer som respondenterna anser påverkar arbetet. Avslutningsvis diskuteras resultat och metod i relation till den sociokulturella teorin samt avsnittet om tidigare forskning. Slutsatsen av vår studie är att förskollärares kompetens är en betydande faktor i arbetet med barns språkutveckling. Vidare dras slutsatsen att högläsning är det arbetssätt som främst används av respondenterna för att stimulera språkutvecklingen.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare hanterar demokratiuppdraget i förskolan. Demokratiuppdraget i förskolan ses som något komplext med många delar. För att undersöka hur förskollärare hanterar demokratiuppdraget har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna har jag fokuserat på hur förskollärare arbetar med demokrati och barns inflytande i utbildningen. Informanterna fick beskriva olika situationer där det upplevdes lättare eller svårare att implementera ett demokratiskt arbetssätt i förskolan. Resultatet visar att förskollärarna ser på begreppet demokrati som det viktigaste de har att arbeta med i förskolan och att det är många delar som utgör det arbetet. Förutsättningar, så som mindre barngrupper, närvarande och samspelta pedagoger och väl utformade lokaler är av värde i ett demokratiskt arbetssätt enligt informanterna i studien. Utmaningarna som medföljer i utbildningen är många, men i utmaningarna finns det möjlighet för barnen att utöva sitt inflytande över sin egen utbildning. I diskussionen diskuteras resultat utifrån egna tankar samt litteratur och forskning. / The purpose of this study is to contribute knowledge about how preschool teachers handle the democratic mission in preschool. The democracy mission in preschool is seen as something complex with many different parts. To examine how preschool teachers handle democracy assignments, I have used semi-structured interviews. In the interviews, I have focused on how preschool teachers work with democracy and children’s influence in education. The informants were asked to describe different situations where it was perceived as easier or harder to implement a democratic way of working in the education. The results show that preschool teachers see the concept of democracy as the most important thing they have to work with in preschool and that there are many parts that contribute to that work. Conditions, such as smaller groups of children, present educators and well-designed premises are of value in a democratic way of working according to the informants in the study. The challenges that come with the education are many, but in the challenges there is the opportunity for the children to exercise their influence over their own education. In the discussion I discuss the results linked to my own thoughts together with previous literature and research.

Tidigare forskning har visat att elever har bristande kunskaper i multiplikationstabellerna. Att automatisera tabellerna ger eleverna goda förutsättningar inför övriga matematikområden. Syftet med studien var att skapa kunskap om lärares uppfattning till automatisering av multiplikationstabellerna samt att få kunskap om hur många av lärarnas elever som hade automatiserat tabellerna. Syftet var även att ta reda på vilka metoder lärare använder för att stötta eleverna i detta. Studien genomfördes med enkät som datainsamlingsinstrument och resultatet från enkäten följdes upp med fokusgruppsintervjuer. Resultatet av studien visade att många lärare upplever automatisering av multiplikationstabellerna som viktigt eftersom det underlättar för eleverna inför övriga matematikområden samt att det avlastar elevernas arbetsminne. Metoderna som flest lärare använde i sin undervisning var digitala undervisningsplattformar samt olika arbetsblad som drillträning av tabellerna. / Previous research had shown that students lacked knowledge in the multiplication tables. Automating the tables gives students good conditions to succeed in other areas of mathematics. The purpose of this study was to create knowledge about teacher’s perceptions of automating the multiplication tables and to examine how many of the pupils had automated the tables. The purpose was also to identify what methods teachers use to support students in multiplication table automation. The study was conducted with a survey and the results were followed up with focus group interviews. The results showed that many teachers value the automation of the multiplication tables because it prepares the students for other mathematics areas and it relieves the student’s working memory. The methods most teachers used in their teaching were digital teaching platforms and various worksheets such as drill training of the tables.

Singaporemodellen har fått genomslag i Sverige och därav ämnar den här systematiska litteraturstudien undersöka gynnsamma arbetssätt för utvecklandet av problemlösningsförmågan samt om Singaporemodellen har stöd i den forskningen. En induktiv innehållsanalys av 15 artiklar resulterade i två olika perspektiv på utvecklandet av problemlösningsförmågan: gynnsamma arbetssätt och gynnsamma faktorer. Under dessa perspektiv presenteras underkategorier som är viktiga för studiens syfte. Dessa sätts sedan i relation till Singaporemodellens arbetssätt där slutsatsen blev att modellen har stöd i den granskade forskningen. Singaporemodellen skulle därför kunna anses vara ett gynnsamt arbetssätt för utvecklandet av problemlösningsförmågan.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur matematiklärare arbetar för att motverka matematikängslan hos elever i årskurs 4–6. Den valda datainsamlingsmetoden är semistrukturerad intervju. Resultatet visar att elever uttrycker sig negativt när de utför matematiska uppgifter eller är med på matematiklektioner. De intervjuade matematiklärarna beskriver olika orsaker bakom matematikängslan, en orsak är att elever har brister i grundläggande kunskaper i matematik. En slutsats som går att dra är att matematiklärare är medvetna om matematikängslan.