Helheten är större än summan av delarna – en fallstudie om hur olika faktorer kan påverka samtalsledares upplevelse av sin arbetssituation. Examensarbete i verksamhetsutveckling 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socionomprogrammet 2013. Denna studie undersöker och belyser hur samtalsledare som driver samtalsgrupper för unga pojkar upplever sin arbetssituation. Därför utgör följande frågeställningar ramen för denna studie: • Hur upplever samtalsledare sin arbetssituation i arbetet med att driva samtalsgrupper för unga pojkar? • Vilka faktorer kan påverka samtalsledarnas upplevelse av sin arbetssituation? För att besvara ovanstående frågeställningar har utformats en fallstudie där intervjuer med samtalsledare som driver samtalsgrupper för unga pojkar genomförts. Studien har genererat resultat som visar på att intervjuade samtalsledare upplever sig ha god förståelse för hur arbetet ska utföras och tillgång till resurser för att hantera olika situationer i arbetet och därför upplever en tillfredställelse med befintliga resurser i organisationen. Dock framgår att samtalsledare vars arbetsroll också innefattar organisatoriskt ansvar upplever behov av ökade ekonomiska resurser för att kunna arbeta med frågor rörande verksamhetsutveckling, metodutveckling och kvalitetssäkring. Vidare framgår att samtalsledarnas upplevelse av sin arbetssituation påverkas av personliga, organisatoriska och samhälleliga faktorer och att interaktionen mellan dessa har stor betydelse för hur samtalsledarna upplever sin arbetssituation. / The whole is greater than the sum of its parts - A case study of how different factors may affect communication leaders experience of his work situation Degree project in business development, 30 ECTS credits Malmö University: Faculty of health and society, Department of Social work program 2013 This study examines and illustrates how discussion leaders operating discussion groups for young boys experience their working situation. The following questions provided the framework for this study: • How do discussion leaders experience their work situation in efforts to run discussion groups for young men? • Which factors can affect the way discussion leaders experience their working situation? To answer the questions above have been designed a case study interviews with moderator who runs discussion groups for young men out. The study has generated results showing that interviewed discussion leaders experience that they have a good understanding of how the work is done and access to resources to cope with different situations at work and therefore experience a satisfaction with existing resources in the organization. However, it appears that discussion leaders whose work also includes organizational responsibility experience an increased need for financial resources in order to be able to work with matters related to business development, method development and quality assurance. Furthermore the study shows that the way discussion leaders experience their work situation is influenced by personal, organizational and societal factors and the interaction between them is of great importance for how discussion leaders experience their work situation.

<p>Detta arbete handlar om lärares arbetssituation och hur den har förändrats efter Lpo94. Arbetet handlar också om betyg och hur dessa har förändrats genom århundradena. Det har även kommit att handla om hur lärare går till väga för att hjälpa de elever som inte klarar godkänd gränsen i kärnämnena. </p><p>Resultatet av litteraturstudier och en intervjuundersökning visar på en näst intill enig lärarkår. Lärarna är positivt inställda till det nya betygssystemet men skulle vilja ha fler steg i betygsskalan. Lärarna upplever att en ökad arbetsbelastning ligger i att få alla elever godkända. Lärare och elever kan ibland känna stor frustration, när de tillsammans kämpar för ett godkänt resultat.</p>

Detta arbete handlar om lärares arbetssituation och hur den har förändrats efter Lpo94. Arbetet handlar också om betyg och hur dessa har förändrats genom århundradena. Det har även kommit att handla om hur lärare går till väga för att hjälpa de elever som inte klarar godkänd gränsen i kärnämnena. Resultatet av litteraturstudier och en intervjuundersökning visar på en näst intill enig lärarkår. Lärarna är positivt inställda till det nya betygssystemet men skulle vilja ha fler steg i betygsskalan. Lärarna upplever att en ökad arbetsbelastning ligger i att få alla elever godkända. Lärare och elever kan ibland känna stor frustration, när de tillsammans kämpar för ett godkänt resultat.

<p>Syftet med föreliggande studie var att med avseende på upplevelser av delaktighet och livstillfedsställelse samt arbetssituation och sjukvårdskonsumtion jämföra två grupper som deltagit respektive inte deltagit i ett Strokescreeningprogram. En strukturerad enkät skickades ut till konsekutivt, retroaktivt utvalda personer. Det inkomna resultatet analyserades med hjälp av Chi2-test, Mann Whitney test, T-test, linjär regressionsanalys och multivariat logistisk regressionsanalys. Några signifikanta skillnader mellan grupperna kunde inte påvisas även om vissa tendenser noterades.</p><p>Gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet upplevde en mindre delaktighet i den personliga vården än gruppen som ej deltagit i Strokescreeningprogrammet. De strokedrabbade upplevde en signifikant lägre livstillfredsställelse än en referensgrupp bestående av en normalpopulation svenskar. Det fanns en markant skillnad mellan grupperna gällande sysselsättning före strokeinsjuknandet. Vid tillfället för studien var det en högre procent ur gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet som återgått till arbete. Flera av deltagarna i gruppen som inte deltagit i Strokescreeningprogrammet hade en regelbunden, återkommande kontakt med primärvården. Föreliggande studies resultat väckte en del frågor gällande nyttan med Strokescreeningprogrammet i relation till kostnaden. Eftersom metoden att göra en enkätstudie hade en del svagheter både genom ett relativt högt bortfall och fråga om huruvida frågorna varit adekvata vore en uppföljande studie med intervjuer av studiens deltagare högst intressant. Intressant vore även en undersökning om frekvens av återinsjuknande i stroke i respektive grupp för att se om Strokescreeningprogrammet haft en sekundärpreventiv effekt.</p> / <p>The aim of this study was that, with focus on experiences of participation and life satisfaction, work situation and consumtion of non institutional care, compare two groups that had participated versus not participated in a stroke program for Strokescreening. A questionnaire was sent retrospective to a consequetive group of people. The results were analyzed with Chi2-test, Mann Whitney-test, T-test, linear regression analyzes and multiple logistic analyze. No significant differences could be shown between the groups even though some tendences were noted. The group who participated in the Strokescreening program experienced less participation in personal care than the group who did not participate. The strokepatients that participated in this study experienced a significant lower level of life satisfaction than a reference group of a normal population of Swedes. There was a prominent difference between the groups about occupation before the stroke. In time of this study there where some higher percentes in the group who participated in the Strokescreening program that had returned to work. Several of the participants in the group that had not participated in the Strokescreening program had a regulary contact with the non institutional care. The results of the present study arouse some questions about the benefit with the Strokescreening program related to the expences. The method of a questionnairy study had some weekness, both in a relatively high level of reduction of participants and a question about the relevace of the questions asked. Therefore, it would be of great interest to make an interview study of this population. It would also be of great interest to examin if there are any differences in the frequency of how many of the participants who gets another stroke in respective group. The purpose of that would be to see if the Strokescreening program has any secondary preventive effect.</p>

Syftet med föreliggande studie var att med avseende på upplevelser av delaktighet och livstillfedsställelse samt arbetssituation och sjukvårdskonsumtion jämföra två grupper som deltagit respektive inte deltagit i ett Strokescreeningprogram. En strukturerad enkät skickades ut till konsekutivt, retroaktivt utvalda personer. Det inkomna resultatet analyserades med hjälp av Chi2-test, Mann Whitney test, T-test, linjär regressionsanalys och multivariat logistisk regressionsanalys. Några signifikanta skillnader mellan grupperna kunde inte påvisas även om vissa tendenser noterades. Gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet upplevde en mindre delaktighet i den personliga vården än gruppen som ej deltagit i Strokescreeningprogrammet. De strokedrabbade upplevde en signifikant lägre livstillfredsställelse än en referensgrupp bestående av en normalpopulation svenskar. Det fanns en markant skillnad mellan grupperna gällande sysselsättning före strokeinsjuknandet. Vid tillfället för studien var det en högre procent ur gruppen som deltagit i Strokescreeningprogrammet som återgått till arbete. Flera av deltagarna i gruppen som inte deltagit i Strokescreeningprogrammet hade en regelbunden, återkommande kontakt med primärvården. Föreliggande studies resultat väckte en del frågor gällande nyttan med Strokescreeningprogrammet i relation till kostnaden. Eftersom metoden att göra en enkätstudie hade en del svagheter både genom ett relativt högt bortfall och fråga om huruvida frågorna varit adekvata vore en uppföljande studie med intervjuer av studiens deltagare högst intressant. Intressant vore även en undersökning om frekvens av återinsjuknande i stroke i respektive grupp för att se om Strokescreeningprogrammet haft en sekundärpreventiv effekt. / The aim of this study was that, with focus on experiences of participation and life satisfaction, work situation and consumtion of non institutional care, compare two groups that had participated versus not participated in a stroke program for Strokescreening. A questionnaire was sent retrospective to a consequetive group of people. The results were analyzed with Chi2-test, Mann Whitney-test, T-test, linear regression analyzes and multiple logistic analyze. No significant differences could be shown between the groups even though some tendences were noted. The group who participated in the Strokescreening program experienced less participation in personal care than the group who did not participate. The strokepatients that participated in this study experienced a significant lower level of life satisfaction than a reference group of a normal population of Swedes. There was a prominent difference between the groups about occupation before the stroke. In time of this study there where some higher percentes in the group who participated in the Strokescreening program that had returned to work. Several of the participants in the group that had not participated in the Strokescreening program had a regulary contact with the non institutional care. The results of the present study arouse some questions about the benefit with the Strokescreening program related to the expences. The method of a questionnairy study had some weekness, both in a relatively high level of reduction of participants and a question about the relevace of the questions asked. Therefore, it would be of great interest to make an interview study of this population. It would also be of great interest to examin if there are any differences in the frequency of how many of the participants who gets another stroke in respective group. The purpose of that would be to see if the Strokescreening program has any secondary preventive effect.

HR-funktionens uppgift i en organisation är att tillvarata den mänskliga resursen och se till att goda arbetsförhållanden uppnås. Detta för att kunna attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetens (Kira 2003). På senare år har arbetsförhållanden och arbetsvillkor uppmärksammats på kommuner i Sverige för bland annat enhetschefer i äldreomsorgen. Arbetsförhållandena, arbetsvillkoren och framför allt den höga personalomsättningen bland dessa, har lett till en problematik som var en av valets viktigaste frågor 2014. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsförhållanden för enhetschefer inom mindre kommuner i Sverige, inom den sociala sektorn och belysa hur dessa skulle kunna förbättras. Som studieobjekt har Orsa kommun använts. Resultatet av undersökningen visade att arbetssituationen för enhetschefer är övermäktig, då det är hög arbetsbelastning samt dålig struktur i arbetet. Enhetscheferna själva skulle gynnas av en assistent samt en arbetsbeskrivning för att minska arbetsbelastningen och få struktur i arbetet. Vår slutsats är att kommuner i Sverige borde arbeta med att skapa bättre arbetsförhållanden för enhetschefer samt arbeta för att underlätta arbetsbördan. Vårt förslag till Orsa kommun är att ta hjälp av vår handlingsplan och därmed anställa assistenter till enhetscheferna samt skapa arbetsbeskrivningar. Vidare forskning i ämnet skulle kunna belysa mentorskapets betydelse i den offentliga sektorn inom kommuner i Sverige samt organisationsstrukturens bemärkelse för arbetets attraktivitet. / HR function's role in an organization is to safeguard the human resource and ensure that good working conditions are achieved. This is to attract, recruit, retain and develop skills (Kira 2003). In recent years, working conditions and working conditions attracted the attention of local authorities in Sweden, among other heads of units in the elderly. Working conditions and above all the high staff turnover among these, has led to a problem that was one of the valets important issues in 2014. The aim of this study is to describe the working conditions of unit managers in smaller municipalities in Sweden, the social sector and highlight how these could be improved. We have used Orsa kommun in this study. The results of the survey showed that the employment situation of heads of unit is overpowering when the work structure it poor and the level of stress is high. Unit managers themselves would benefit from an assistant and a job description to reduce the load and the structure of the work. Our conclusion is that municipalities in Sweden should work to create better working conditions for home directors and work to ease the workload. Our proposal to Orsa kommun is to take the help of our action plan and to employ assistants to heads of unit as well as create job descriptions. Further research on the subject could enlighten the importance of mentoring in the public sector within the municipalities in Sweden and the organizational structure to create more attractive work conditions.

Submitted by EDENICE BRITO (edeniceb@gmail.com) on 2018-05-18T00:20:29Z No. of bitstreams: 1 Tese - EDENICE FINAL.pdf: 2438319 bytes, checksum: 7f8f07bbbd41169052d76490efc56f03 (MD5) / Approved for entry into archive by Ana Miria Moreira (anamiriamoreira@hotmail.com) on 2018-05-24T16:11:34Z (GMT) No. of bitstreams: 1 Tese - EDENICE FINAL.pdf: 2438319 bytes, checksum: 7f8f07bbbd41169052d76490efc56f03 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-05-24T16:11:34Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Tese - EDENICE FINAL.pdf: 2438319 bytes, checksum: 7f8f07bbbd41169052d76490efc56f03 (MD5) / Esta tese teve como objetivo principal compreender como os trabalhadores mobilizam e recontextualizam seus conhecimentos em situação de trabalho. Para isso, inicialmente foi realizada uma pesquisa exploratória e bibliográfica visando à apropriação das produções acadêmicas acerca dos saberes profissionais – conceito central da pesquisa, tomando como subsídio, os fundamentos teóricos produzidos pelos autores que debatem, dentre eles: Caria, Fartes, Schön, Tardif, Bernstein, Charlot, Dubar, Lave e Rose. A pesquisa de campo foi realizada em uma empresa metalúrgica, no ramo da fundição e teve como sujeitos da pesquisa 22 trabalhadores. A abordagem utilizada na pesquisa foi de natureza qualitativa, com inspiração etnográfica, mediante observação participante, por possibilitar o estudo do cotidiano destes sujeitos, enquanto grupo profissional e também a compreensão dos significados e sentidos atribuídos por estes às suas ações. Como procedimentos metodológicos foram adotados múltiplos dispositivos de coleta de dados, tais como: documentos, diário de campo e entrevistas semiestruturadas. A pesquisa revelou que os saberes profissionais adquiridos no contexto da fundição pelos trabalhadores foram o “saber movimentar-se” e o “saber prestar atenção”. / ABSTRACT This thesis aimed to comprehend how workers mobilize and re-contextualize their knowledge in working situation. For this, an exploratory and bibliographic research was initially conducted aiming for the appropriation of academic productions on the professional knowledge – central concept of this research, based on the theoretical fundamentals produced by authors who debate it, among others: Caria, Fartes, Schön, Tardif, Bernstein, Charlot, Dubar, Lave and Rose. Fieldwork was conducted in a metallurgical company, in the foundry branch, whose research subjects were 22 of its workers. The approach used in this research was of qualitative nature, with ethnographic inspiration, through participant observation, for allowing the study of the daily life of these subjects, as professional group and also the comprehension of the meanings and significance attributed by them to their actions. Concerning methodological procedures, multiple data collection devices such as document analysis, field journal and semi-structured interviews were adopted. The research revealed that the professional knowledge acquired by the workers in the context of the foundry were “know to mobilize oneself” and “learn to pay attention.” / ZUSAMMENFASSUNG Diese Arbeit hat darauf abgezielt, zu verstehen, wie Arbeiter ihr Wissen in Arbeitssituation mobilisieren und neu kontextualisieren. Dazu wurde zunächst eine explorative und bibliographische Forschung für die Aneignung der akademischen Produktionen bezüglich des professionellen Wissens durchgeführt - zentrales Konzept dieser Forschung, die auf den theoretischen Grundlagen von Autoren basiert, die sich mit dem Thema auseinandersetzen, unter anderem: Caria, Fartes, Schön, Tardif, Bernstein, Charlot, Dubar, Lave und Rose. Die Feldarbeit wurde in einem metallurgischen Unternehmen in dem Gießerei-Gebiet durchgeführt, deren Forschungsteilnehmer 22 ihrer Arbeiter waren. Der in dieser Studie verwendete Ansatz war von qualitativem Gepräge mit ethnografischer Inspiration, die durch teilnehmende Beobachtung die Studie des täglichen Lebens dieser Subjekte (Teilnehmende) als Berufsgruppe und auch das Verständnis der Bedeutungen und Wichtigkeiten der von ihnen beigemessenen eigenen Taten ermöglicht hat. Als methodische Verfahren wurden mehrere Datenerfassungsmethoden verwendet wie zum Beispiel: Dokumentenanalyse, Feldbericht und semi-strukturierte Interviews. Die Forschung ergab, dass die erworbenen Fachkenntnisse von den Arbeitern im Rahmen der Gießerei „sich mobilisieren zu wissen‟ und „Aufmerksamkeit schenken zu lernen‟ waren.

Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på hur anställda inom socialtjänsten i tre kommuner upplever förkortad arbetsvecka i förhållande till arbetssituation, fritid och hälsa. Genom kvalitativa intervjuer med sju socialsekreterare från tre olika kommuner har vi undersökt hur dessa beskriver sin upplevelse av att arbeta 35 timmar i veckan, vilken inverkan 35 timmars arbetsvecka har på deras arbetssituation samt hur förkortad arbetsvecka påverkar de anställdas fritid och hälsa. Genom Braun och Clarkes (2006) tematiska analys har vi fått ett resultat som visar på fem betydelsefulla teman av det våra informanter berättar samt ett sjätte som beskriver  de olika anledningarna kommunerna har haft till att införa förkortad arbetsvecka. Resultatet har överlag visat att 35 timmars arbetsvecka har gett positiva effekter i såväl arbete, hälsa och fritid genom ett mer strukturerat och fokuserat arbetssätt, minskad stress och mer tid till återhämtning och umgänge med familj och vänner. Utifrån vårt teoretiska ramverk har vi tolkat vårt resultat som att våra informanter, i och med den förkortade arbetsveckan, har mött förändrade krav, fått ökad kontroll samt att det sociala stödet har förbättrats. Vi hoppas att denna studie ska bidra till utvecklingen av socialarbetares arbetssituation.  The main purpose of this study is to find out how social workers in the Swedish social services in three different municipalities experience working 35 hours per week instead of 40. The aspects of their experience that we will consider will be work situation, leisure and health. Through qualitative interviews with seven social workers, placed in three different municipalities, we have asked what their experience of working 35 hours per week is: how it affects their working situation and what impact it has had on their leisure and health. Our applied method for this study is the thematic analysis described by Braun and Clarke (2006). This resulted in five main themes connecting our informants answers to our main questions and one additional theme, describing the reasons to why the different municipalities have initiated the 35 hour working week. Our overall result suggests that 35 working hours per week has given positive effects which are described as a result of a more structured way of working and higher efficiency. Our informants also speak of lower stress, more time for recovery and more time spent with family and friends. We hope that this study can contribute to the development of social workers working situation.