Despite theoretical and policy advancements in global human and gendered approaches to development, youth in mainstream development policy discourse remains subsumed. The ratification of global best practice models of human development in Nigeria, without contextualizing the probable dividends of youth capability strength in shaping national development realities, will present challenges that are likely to threaten the sustainable future of country. Perhaps if this is sustained, this thesis argues that the capabilities of Nigerian youths will continue to remain trapped or mismatched in areas that they fail to contribute positively to Nigeria's national development. In this regard, this thesis evaluated the extent to which youth capabilities are enhanced in the National Youth Service Corps (NYSC) for national development in Nigeria. Firstly, this thesis contributes conceptually to understanding, broadly, the social constructions of youth in mainstream policy discourse and their positioning in both global and national development practice in Nigeria. It also critically examines through literature how western epistemological interpretations of development theorizing are reproduced in youth discourse. Succinctly, the theoretical contribution of youth in development explains how development-underdevelopment dualism in mainstream development reproduces similar youth-adult dualisms in conceptualizing how youths are recognized, represented and constituted within policy discourses. Based on this, the theoretical gaps that this thesis bridges, operationalizes the Sen's capability approach (SCA) through the utilization of Narayan-Parker's empowerment framework in order to contextualize how the intersections of youth agency and structural contributions of the NYSC could aid the effective utilization of youth capabilities for national development in Nigeria. Secondly, this thesis contributes methodologically to development practice as it adapts a mixed-method approach (MMA) to researching youth lives, especially from a developing country's context. The application of a qualitative dominant mixed method approach (qual-MMA), suggests how through social constructivist ontology and through poststructuralist epistemology, the understanding of how youths socially construct their identity and the roles they play in national development becomes clearer. Thirdly, the germane and empirical contribution of this thesis especially to mainstream development theorizing is that, youth voices captured through narratives and quantitative data helped explore the experiences of Nigerian youth's transition pathways from education to the NYSC pathway. This further allowed for critical examination of how youths are: absorbed through mobilization into the NYSC; developed through the activities in the scheme; deployed and utilized in addressing national development challenges in Nigeria. This thesis suggests that dominant social constructions based on age and transition patterns, undermine the impact/effective functioning of youth capabilities for addressing national development challenges. It concludes that limited support structures during the youth educational pathways and lack of opportunity structures while youths are in the NYSC pathways continue to limit the functioning of their capabilities in sectors of national development needs. It recommends a need to rethink the current deployment strategy of the NYSC so that youth capabilities fit the national development narrative.

M.A. / The Myers Briggs Type® Indicator is a personality assessment instrument, which is based on the ideas of the Swiss psychiatrist Carl Gustav Jung, and was developed by a mother-daughter team. Isabel Briggs Myers and Katherine Briggs dedicated their lives to type watching and perfecting their instrument. The notion of type became a focal point in the lives of these two women but especially Isabel Briggs Myers whose wish was that people recognise and understand their own, as well as others' uniqueness. By appreciating each other's "gifts", it was her deepest desire that people would be happy and effective in what they did. The MBTI® is used extensively throughout the world in many fields such as education, career guidance, family therapy, conflict resolutions in the business world, team-building etc. In South Africa the MBTI® is relatively new but has secured a very strong position amongst therapists, counselors, educationalists and business. With the dismantling of apartheid in South Africa in 1994, opportunities were open to all race groups. The South African society is both complex and diverse, bringing with it difficulties in adaptation, making sound career choices and developing mature career identities. The loss of opportunity and exposure during the apartheid era has created contradictions and uncertainty for many young black adolescents who must make career choices. In completing the MBTI® and the SDS questionnaires it is hoped that the young adolescent will have a better understanding of him or herself and that he or she would be guided in making sound career choices that will lead to a fuller and satisfying life. The purpose of this study is to validate the MBTI® in the context of career guidance against the Self-Directed Search; an instrument developed by John Holland as a means of operationalising his theory of Careers. There were 125 subjects in this research sample who were chosen from a group of predominantly black school children who came from a disadvantaged background and who were recognised as having the potential for tertiary education, specifically at university level. The study discusses the findings of the MBTI® types and SDS. The results are elaborated in terms of the influence of other possible variables.

Dissertation zum Thema "Alltagswelten der Jugendlichen" Verlagsausgabe: Campus-Verlag Frankfurt am Main, 1986

<p>Syftet med studien var att undersöka ungdomars uttryckta attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar samt att ta reda på hur de upplever den subjektiva normen från föräldrarna. Frågeställningarna var: Vilken attityd uttrycker ungdomen gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur uppfattar ungdomen den subjektiva normen från föräldrar och vänner när det gäller alkoholrelaterade handlingar? Finns det något samband mellan ungdomens uttryckta attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar och upplevelsen av föräldrarnas attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur skiljer sig de uttryckta attityderna åt mellan ungdomarna beroende på kulturell bakgrund och kön? Den kvantitativa utgångspunkten valdes för studien och Theory of Planned Behaviour användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att respondenterna uttrycker främst negativa attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar. Respondenterna upplever en negativ subjektiv norm från föräldrarna. Resultatet visade inga större könspecifika skillnader, dock framkom det skillnader beroende på kulturell bakgrund. Studien visade att både föräldrars och vänners attityder har inflytande över ungdomar samt över hur de formar sina attityder.</p>

<p><strong>Abstract </strong></p><p>Nationell kriminalstatistik tyder på att ungdomar är den mest brottsaktiva åldersgruppen i samhället. Ett förhållande som främst gäller pojkar och unga män, även om brottsligheten ökar något bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar är samhällets framtid är det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad på Laholms kommun och vilka samhälleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga.</p><p>Studien baseras på kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet på ett eller annat sätt, samt ungdomar i åldrarna 15-20.</p><p>Utifrån analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhällsrisker i Laholms kommun så som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsättning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse.</p><p><strong>Nyckelord</strong>: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse</p>

<p>This investigation is aimed to analyze and gain insight into how young people of the "second generation immigrants" identify themselves in a society where they are seen as immigrants of the environment in view of the name. Also, how they identify themselves during trips to their home/country of origin are of relevance to see if they are affected in their own identification, depending on how they believe they are seen from the outside.</p><p>Through a survey, the statistics were produced, which serves as a preliminary to the larger part of the investigation where six individuals were interviewed in order to give deeper answers to the questions sought. The answers that emerged were then analyzed in relation to selected theories.</p><p>In connection with the investigation it has emerged that the young people in question often identify themselves in such a way that they think that the surroundings look at them. It is in relation to how others see them as they see themselves, which creates a distance between the surroundings and themselves. With increased knowledge on both sides, this distance between the environment and the young people in this investigation maybe could reduce.</p> / <p>Denna undersökning är skriven i syfte att analysera och få en inblick i hur ungdomar av "andra generationens invandrare" identifierar sig själva i ett samhälle där de ses som invandrare av omgivningen med tanke på benämningen. Även hur de identifierar sig under resor till deras hem/ursprungsland är av relevans för att se om de påverkas i sin egen identifiering beroende på hur de tror att dem betraktas utifrån.</p><p>Genom en enkätundersökning så har statistik tagits fram som fungerar som ett förstadie till den större delen av undersökningen där sex individer intervjuats i syftet att ge djupare svar på de frågor som sökts. De svar som framkommit har sedan analyserats i förhållande till utvalda teorier.</p><p>I samband med undersökningen så har det framkommit att ungdomarna i fråga oftast identifierar sig på så sätt som de tror att omgivningen ser på dem. Det är alltså i förhållande till hur andra ser på dem som de uppfattar sig själva, vilket skapar ett avstånd mellan omgivningen och dem själva. Med ökad kunskap på bägge sidor så skulle dock detta avstånd mellan omgivningen och ungdomarna kunna minska.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>SYFTE: I studien används Aaron Antonovskys begrepp <em>känsla av sammanhang</em> (KASAM). Känslan av sammanhang beror på hur väl en individ känner att tillvaron är begriplig, hanterbar och meningsfull. En stark KASAM innebär bra förutsättningar för att klara de svårigheter en individ kan utsättas för i livet.</p><p>      Syftet är att undersöka elevers känsla av sammanhang (KASAM) och analysera skillnader i KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden samt ta reda på vad eleverna tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet.</p><p>      De frågor som ställdes var: Hur skattar elever sitt KASAM? Vilka faktorer anser eleverna är viktigast för att de ska må bra och trivas med livet? Hur skiljer sig KASAM mellan elever i olika socioekonomiska områden i Stockholm? Hur värdesätter eleverna i de olika socioekonomiska områdena de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan områdena? Hur skiljer sig KASAM mellan flickor och pojkar? Hur värdesätter pojkar respektive flickor de olika hälsofaktorerna och skiljer det sig något mellan könen?</p><p> METOD: I studien deltog 467 elever i skolår 8 och 9 från fem olika skolor med hög respektive låg socioekonomisk status. Eleverna fick besvara en enkät som dels innehöll den förkortade versionen av KASAM-enkäten, KASAM-13, dels några frågor om vad de tycker är viktigt för att må bra och trivas med livet. KASAM-13 värdesätts sedan där lägsta värdet är 13 och högsta värdet 91. Statistikprogrammet SPSS användes för att bearbeta data.</p><p> RESULTAT: Medelvärdet för KASAM i hela gruppen var 59,46. Trivas i familjen och att ha vänner att umgås med var de faktorer som eleverna värdesatte högst. Att ha bra kontakt med föräldrarna var den enda oberoende faktorn som korrelerade med KASAM. Det skiljde sig inte mellan eleverna i de olika socioekonomiska områdena vad gäller KASAM. Eleverna från de låga socioekonomiska områdena värdesatte faktorerna bra ekonomi i familjen och att ha tid för sig själv högre. Pojkarna hade en starkare KASAM än flickorna. Pojkar värdesatte faktorerna att ha pojkvän/flickvän samt att vara fysiskt aktiv högre, medan flickorna värdesatte att ha en annan vuxen att tala med högre.</p><p> SLUTSATS: Socioekonomin har ingen betydelse för KASAM. Det som har störst betydelse är sociala relationer, framförallt familjen. Det är viktigt att ha det i åtanke i skolan. Är kontakten och samarbetet mellan skolan och hemmet goda så ökar elevens förutsättningar för att tillvaron ska kännas begriplig, hanterbar och meningsfull.</p>

In Zeiten von PISA-Vergleichsstudien sind die sozialen Probleme Jugendlicher im Zusammenhang mit der Globalisierung, insbesondere in Osteuropa, etwas aus dem Blick geraten. Rund 20 Jahre nach dem Systemumbruch in Mittel- und Osteuropa stellt sich jedoch die Frage, was Jugendliche in Polen, Russland und Deutschland vereint bzw. noch trennt. Dieser zentralen Frage geht der vorliegende Band – anhand eines Kulturvergleichs – in drei Länderbeiträgen nach und untersucht Gemeinsamkeiten und Unterschiede zwischen den Jugendlichen hinsichtlich deren Einstellungen, Lebens- und Wertvorstellungen u. ä. Angesichts „unsicherer Zeiten“ ist davon auszugehen, dass die sozialen Probleme Jugendlicher auch künftig nicht geringer werden. Deshalb wird die Beobachtung, Analyse und Begleitung der Jugendentwicklung in Osteuropa eine wichtige Aufgabe bleiben – sowohl für Sozial- und Bildungsforscher als auch für Lehrer, Erzieher und Sozialarbeiter. / In times of PISA-comparison studies the social problems of young people in the context of globalization, particularly in Eastern Europe, are out of sight. 20 years after the system change in Central and Eastern Europe raises the question of what unites or even separates young people in Poland, Russia and Germany (20 years after the system change in Central and Eastern Europe the question of what unites or still separates young people in Poland, Russia and Germany raises). This question is central to the present volume - in three countries to contributions and examines the similarities and differences between young people regarding their attitudes, life and values, etc. - on the basis of a cultural comparison (The present volume follows this question by means of three country contributions – on the basis of a cultural comparison – to examine similarities and differences between young people regarding their attitudes, outlooks on life and values). In view of "uncertain times" it is assumed that the social problems of young people will not decrease. Therefore, the observation, analysis and monitoring of youth development in Eastern Europe will remain an important task - for both social and educational researchers and for teachers, educators and social workers.

Abstract Nationell kriminalstatistik tyder på att ungdomar är den mest brottsaktiva åldersgruppen i samhället. Ett förhållande som främst gäller pojkar och unga män, även om brottsligheten ökar något bland flickor och unga kvinnor. Eftersom ungdomar är samhällets framtid är det viktigt att vetenskapligt utrymme skapas och belyser de förebyggande insatser som kan göras för uppkomsten och fortskridningen av ungdomskriminalitet. Med anledning av detta har vi gjort en studie inriktad på Laholms kommun och vilka samhälleliga risker som kan ligga till grund för kriminalitet bland unga. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med personer inom olika sociala verksamheter i Laholms kommun som berör ungdomar och kriminalitet på ett eller annat sätt, samt ungdomar i åldrarna 15-20. Utifrån analys av sociologiska och kriminologiska teorier av bland annat Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu, Erwing Goffman och Jerzy Sarnecki lyfter vi fram olika eventuella bidragande samhällsrisker i Laholms kommun så som arbetslöshet, konsumtion, fritid och sysselsättning, avsaknaden av grupptillhörighet och avvikelse. Nyckelord: Ungdomskriminalitet, Laholms kommun, förebyggande arbete, arbetslöshet, avvikelse

Syftet med studien var att undersöka ungdomars uttryckta attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar samt att ta reda på hur de upplever den subjektiva normen från föräldrarna. Frågeställningarna var: Vilken attityd uttrycker ungdomen gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur uppfattar ungdomen den subjektiva normen från föräldrar och vänner när det gäller alkoholrelaterade handlingar? Finns det något samband mellan ungdomens uttryckta attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar och upplevelsen av föräldrarnas attityd gentemot alkoholrelaterade handlingar? Hur skiljer sig de uttryckta attityderna åt mellan ungdomarna beroende på kulturell bakgrund och kön? Den kvantitativa utgångspunkten valdes för studien och Theory of Planned Behaviour användes som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att respondenterna uttrycker främst negativa attityder gentemot alkoholrelaterade handlingar. Respondenterna upplever en negativ subjektiv norm från föräldrarna. Resultatet visade inga större könspecifika skillnader, dock framkom det skillnader beroende på kulturell bakgrund. Studien visade att både föräldrars och vänners attityder har inflytande över ungdomar samt över hur de formar sina attityder.