No description available.

Uppsatsens syfte är att analysera de två vanligaste bänkböcker som ett antal flickor i år 5 tycker är bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och självbild. Utifrån syftet besvaras frågeställningarna Vilka är de två bänkböcker som flest flickor i vårt urval i år 5 tycker är bra? Vilka huvudkaraktärer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild? Frågeställningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och självbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet består av enkätundersökningar till klasslärare och flickor i år 5 samt litteraturanalyser av de två böcker som framkommit som resultat av enkätundersökningen till flickorna. I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur. I litteraturen vi använt har det framkommit att litterära karaktärer möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild. Analysen av de två valda bänkböckerna har givit resultatet att de litterära karaktärerna inte ger en önskvärd bild i framställningen av flickor, utan följer rådande normer över hur flickor förväntas vara. Eftersom de läsande flickorna ofta identifierar sig med flickorna i böckerna kan det vara mindre bra att låta dessa böcker läsas av flickorna på egen hand. Däremot ser vi dessa böcker som mycket bra i utbildningssyfte med fokus på just genus, identitet och självbild, då måste dock böckerna läsas och efterbehandlas tillsammans med en lärare eller annan vuxen.

Syftet med denna uppsats är att studera hur vissa svenskar med invandrarbakgrund upplever sin situation i det svenska samhället, samt att bidra med ny kunskap om andragenerationens invandrares livssituation i det svenska samhället. Uppsatsens fokus kommer att ligga på identitet och problematiken med att ha olika kulturer att anpassa sig efter. Metoden vi har använt är kvalitativa intervjuer med sammanlagt sex personer av vardera kön som har invandrarbakgrund. Det vill säga att vi har intervjuat tre tjejer och tre killar för att få en mer klar bild om könskillnader. Samtliga informanter har växt upp i Sverige men har föräldrar som har växt upp i hemlandet och dess kultur. Centrala teorier är Goffmans teori om stigmatisering samt Hirdmans teori om genus. Övriga teorier/begrepp som används är internalisering, ambivalens, roller, etnicitet och kulturkrock. Vår problemformulering/frågeställning lyder följande: På vilket sätt påverkas individens identitet av att vara kluven mellan två olika kulturer? Våra informanters berättelser kring deras situation, gav oss en djupare förståelse kring hur det är att tillhöra två olika kulturer som de samtidigt ska anpassa sig efter. Under uppsatsens gång kom vi fram till att våra kvinnliga informanter har känt stora svårigheter i att skapa sig en fast identitet, eftersom de har varit väldigt begränsade till hemmets regler, vilket har lett till att de har haft mindre möjligheter till att anpassa sig efter den svenska kulturen samt det svenska tänkandet. Dock hade våra manliga informanter större möjligheter eftersom de inte hade samma krav på sig eller inga större begränsningar ifrån hemmets sida. / The aim of this thesis is to study how some Swedish people with immigrant backgrounds perceive their situation in the Swedish society, and to contribute new knowledge about second-generation immigrants living in Sweden. The essay will focus on identity and the problem of having different cultures to adjust to. The method we have used is qualitative interviews with a total of six persons of each six who has an immigrant background. That is to say that we have interviewed three girls and three guys to get a clearer picture of gender differences. All informants grew up in Sweden but have parents who grew up in the home country and its culture. We have used Goffman's theory of stigma and Hirdman's theory of gender. These two are central theories but we have also made use of concepts such as, internalization, externalization, ambivalence, roles, ethnicity and cultural crash. Our problem issue read as follows: In what way is the individual identity affected of being split between two different cultures? Our information parties stories about their situation, gave us a deeper understanding of how it is to belong to two different cultures to adapt to at the same time.

In the end of the last century the interest for youth politics increased in Sweden. The causes for the increased interest were the more obvious youth politics questions and problems, for example the increased youth unemployment. In 1998 the government wrote down national goals and instructions for the youth politic work in a government bill (1998/99:115). This government bill describes how the youth politic work should be carried at a local level in the municipality. The purpose with this study is to investigate young people, in Värnamo kommun, view of their own situation. The study´s focus lies om three main concept; democracy, justice and faith in the future. To carry through the study, I have used a qualitative method; literature studies and empiricism, in form of interviews with young people and municipal council in Värnamo kommun. In the result of the study you can see that young people in Värnamo kommun quite well are satisfied with ther situation. The young people in the municipality believe in democracy but they really don´t know how to influence in the society. The municipal council tells that politicians are working for better information about how to influence for young people. They are also working to get young people to get more interest in politics. The young people have different background and they are conscious about how that effects their chances in life. The most of the young people have good faith in the future. They are not afraid of the unemployment.

Titel:               FLYKT FRÅN EN VERKLIGHET TILL EN ANNAN. EN JÄMFÖRELSE AV RUTINER MELLAN FYRA BOENDEN FÖR ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN    Författare:      Brask, Sandra Ragnarsson, Sofie Handledare:    Drugge, Gunnel   Örebro universitet Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete 21-40 poäng C-uppsats, 15 poäng Ht 2009         Sammanfattning Under 2008 kom 1510 flyktingbarn och ungdomar till Sverige utan vårdnadshavare. Många kom från Irak och Afghanistan. Syftet med denna uppsats är att kartlägga och jämföra rutiner i verksamheten vid fyra ungdomsboenden för ensamkommande flyktingbarn. Frågeställning-arna handlar om vilka rutiner som finns kring introduktion, vardag, hälsa, fritidsaktiviteter, skola, socialt nätverk och identitetsutveckling. Utgångspunkt för analysen är Förenta Nation-ernas Konvention om Barnets Rättigheter, Randall Collins teori om interaktionsritualer samt tidigare forskning inom ämnet. Litteraturinhämtningen har skett främst utifrån artikeldata-baser. Resultaten har framtagits genom kvalitativ metod och semistruktureade intervjuer. Intervjumaterialet har behandlats utifrån ett fenomenologiskt betraktelsesätt. Följande har framkommit: I boendenas introduktion är vuxenstöd och tydlig information viktiga bestånds-delar. Vardagsrutinerna består av regler kring bl.a. basala mänskliga behov, hushållsgöromål och kommunikation. Gällande hälsa finns rutiner för hanteringen av fysiska besvär. Det psy-kiska måendet nämns dock huvudsakligen. Det finns rutiner kring individuella och gemen-samma fritidsaktiviteter. Beträffande skolan beskrivs rutiner kring skolstart, läxläsning och skolvägran. Kring ungdomarnas sociala nätverk finns rutiner för kontakt med släkt, vänner och gode män samt utökning av kontaktnätet. För vägledning inför bildandet av en vuxen identitet finns rutiner bl.a. för att motverka droganvändning och våld.     Nyckelord: ensamkommande flyktingbarn, ungdomsboenden, rutiner / Title:               FLIGHT FROM ONE REALITY TO ANOTHER. A COMPARISON OF ROUTINES BETWEEN  FOUR YOUTH HOSTELS FOR UNACCOMPANIED ASYLUMSEEKING CHILDREN.     Authors:         Brask, Sandra                       Ragnarsson, Sofie Supervisor:     Drugge, Gunnel   Örebro university School of law, psychology and social work Social Work Program Social work 21-40 points C-essay, 15 points Autumn term 2009       Abstract In 2008 1510 refugee children and adolescents arrived in Sweden without their guardians. Many of them came from Iraq and Afghanistan. The purpose of this essay is to make a survey and compare the routines of four youth hostels for unaccompanied asylum-seeking children. The main issues concern routines in the fields of introduction, everyday life, health, leisure activities, school, social network and development of their identity. The basis of the analysis is The Convention on the rights of the child of The United Nations, Randall Collins theory of interaction rituals and research on the subject. The literature has in most part been collected from databases. The qualitative method and semi-structured interviews are used in the collection of the data. The interview material has been analysed using a phenomenological approach. The main findings are: In the introduction adult support and basic information are important components. The daily routines consist of guidelines about, e.g. basic human needs, household chores and communication. Concerning health there are routines in the field of physical ailments. The mental wellbeing is though more often mentioned. There are routines about individual and group activities. Regarding school routines about starting school, home-work and school refusal are described. In the matter of their social network there are routines for the contact with relatives, friends and legal guardians and extension of the network. To guide them on their way to an adult identity there are routines for e.g. the prevention of drugs and violence.   Keywords: unaccompanied refugee children, adolescents, youth hostels, routines.

Syftet med uppsatsen avser först och främst en undersökning av de individuella och sociala förhållanden som kan ha påverkat en specifik grupp ungdomar och unga män att utveckla och upprätthålla ett kriminellt beteende under ungdomsåren. Jag har genomfört intervjuer med två unga män med ett kriminellt förflutet men även åtta ungdomar som fortfarande är inne på den kriminella banan.  Tanken med intervjuerna var att få en inblick i männens och ungdomarnas sätt att se på sitt kriminella beteende men också för att kunna undersöka vad som påverkade dem att utveckla ett kriminellt beteende.   Deras upplevelser och erfarenheter har legat i fokus för att jag skulle kunna skapa en förståelse för deras beteende utifrån relevanta socialpsykologiska teorier.   Studien utgår från kvalitativa intervjuer som utvecklas vidare i analysdelen med hjälp av utvalda teoretiska perspektiv, såsom Howard S. Beckers stämplingsteori, Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori, Walter Millers kulturöverföringsteori och Peter L. Berger och Thomas Luckmanns socialisationsteori.   Resultatet visar bland annat att ungdomar kan komma att välja den kriminella banan i samband med påtryckningar från deras umgängeskrets men det kan också handla om kulturskillnader. Majoriteten av mina intervjupersoner har utländsk bakgrund och kommer från en kultur med helt andra normer och regler än det svenska samhällets. Detta kan ha påverkat dem i den utsträckning att de blivit förvirrade av att helt plötsligt behöva anpassa sig till ett samhälle de inte är vana vid att vistas i. Något som också kan ha påverkat deras val av kriminalitet är miljön som de växt upp i. De bor i invandrartäta områden där chansen till att få en inblick i den svenska kulturen är låg. Ungdomarna har hamnat utanför samhället redan från början och det har på så sätt varit svårt för dem att känna sig accepterade i det svenska samhället.   Nyckelord: Ungdomar, kriminalitet, avvikelse, socialpsykologi / The purpose of this paper is primarily concerned with an examination of the individual and social conditions that may have affected a specific group of adolescents and young women to develop and maintain a criminal behavior during adolescence. I have conducted interviews with two young men with a criminal history but even eight young people who still are on the criminal path. The idea behind the interviews was to gain an insight into the men's and young people's way of looking at his criminal behavior but also to investigate what has influenced them to develop a criminal behavior. The study is based on qualitative interviews that further development in the analysis section with the help of selected theoretical perspectives, such as Howard S. Becker's conspiracy theory, Urie Bronfenbrenners developing ecological theory, Walter Miller's cultural transmission theory, and Peter L. Berger and Thomas Luckmann socialization.The results show that young people could choose the criminal path in the context of pressure from their social circle, but it can also deal with cultural differences. The majorities of my interviewees are of foreign origin and comes from a culture with very different norms and rules than the Swedish society. This may have influenced them to the extent that they become confused by the sudden need to adapt to a society they are not accustomed to live in. Something that also may have influenced their choice of crime is the environment that they grew up in. They live in immigrant areas where the chance of getting a glimpse into the Swedish culture is low. Young people have become alienated from society, from the outset and it has thus been difficult for them to feel accepted in Swedish society. Keywords: Youth, crime, tolerance, social psychology

<p>Vi kommer i denna antologi belysa ungdomars livsvillkor och identitetsskapande i dagens samhälle. De olika bidragen har sin grund i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, där vi utgår ifrån att vi skapar vår identitet i interaktion med andra. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genom observationer och intervjuer har samlat in vår empiri. Empirin har sedan analyserats enligt Grundad teori. Den första studien Raised in black beskriver identitetsskapande genom en subkultur, varför man väljer att tillhöra en subkultur och varför man väljer att lämna den bakom sig. Den andra studien Internet, ”ett samhälle där allting står stilla i en rasande fart” belyser vilken betydelse Internet har för ungdomars livsvillkor och identitetsskapande. I den tredje studien Om inte jag hade hittat den musiken så hade jag vart en förvirrad idiot står musikens betydelse för ungdomars identitetsskapande i fokus. Den fjärde studien Och så var man morsa…-Om att få barn i tonåren behandlar unga mödrar, hur de uppfattar sig själva, hur de upplever omgivningens syn på deras situation och vilken betydelse det har för deras identitetsskapande. Den sista studien Vilket kom först – Kvinnan eller Kvinnligheten? diskuterar unga tjejers syn på identitetsskapande ur könsroller och sexualitet.</p>

<p>In the end of the last century the interest for youth politics increased in Sweden. The causes for the increased interest were the more obvious youth politics questions and problems, for example the increased youth unemployment. In 1998 the government wrote down national goals and instructions for the youth politic work in a government bill (1998/99:115). This government bill describes how the youth politic work should be carried at a local level in the municipality.</p><p>The purpose with this study is to investigate young people, in Värnamo kommun, view of their own situation. The study´s focus lies om three main concept; democracy, justice and faith in the future. To carry through the study, I have used a qualitative method; literature studies and empiricism, in form of interviews with young people and municipal council in Värnamo kommun.</p><p>In the result of the study you can see that young people in Värnamo kommun quite well are satisfied with ther situation. The young people in the municipality believe in democracy but they really don´t know how to influence in the society. The municipal council tells that politicians are working for better information about how to influence for young people. They are also working to get young people to get more interest in politics. The young people have different background and they are conscious about how that effects their chances in life. The most of the young people have good faith in the future. They are not afraid of the unemployment.</p>

Vi kommer i denna antologi belysa ungdomars livsvillkor och identitetsskapande i dagens samhälle. De olika bidragen har sin grund i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, där vi utgår ifrån att vi skapar vår identitet i interaktion med andra. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi genom observationer och intervjuer har samlat in vår empiri. Empirin har sedan analyserats enligt Grundad teori. Den första studien Raised in black beskriver identitetsskapande genom en subkultur, varför man väljer att tillhöra en subkultur och varför man väljer att lämna den bakom sig. Den andra studien Internet, ”ett samhälle där allting står stilla i en rasande fart” belyser vilken betydelse Internet har för ungdomars livsvillkor och identitetsskapande. I den tredje studien Om inte jag hade hittat den musiken så hade jag vart en förvirrad idiot står musikens betydelse för ungdomars identitetsskapande i fokus. Den fjärde studien Och så var man morsa…-Om att få barn i tonåren behandlar unga mödrar, hur de uppfattar sig själva, hur de upplever omgivningens syn på deras situation och vilken betydelse det har för deras identitetsskapande. Den sista studien Vilket kom först – Kvinnan eller Kvinnligheten? diskuterar unga tjejers syn på identitetsskapande ur könsroller och sexualitet.

Theories about exposure and risk-taking in an everyday environment show a connection between parental strategies, parent-child relationship and exposure on the Internet. In the present study, the Internet is presented as an everyday activity. Negative exposure is seen as an outcome of risk-taking. The purpose of the study was to examine in what way parental strategies together with the parent-child relationship were related to the teenagers’ negative experiences on the Internet, which consisted of three categories: 1) Exposure to pornographic sites, 2) Exposure to upsetting and violent material, 3) Digital bullying. The regression analysis showed that the parent-child relationship was linked to all negative experiences. Parental knowledge, disclosure, rules, safe usage of the Internet and solicitation were also linked to negative experiences on the Internet. Parental strategies that were not significant were parental control and shared web activities. / Teorier kring utsatthet och risktagande i traditionella vardagsmiljöer visar på ett samband mellan föräldrastrategier, föräldrabarnrelationen och tonåringens utsatthet på nätet. I den aktuella studien är Internet som vardagsmiljö i fokus. Negativa Interneterfarenheter ses som en konsekvens av risktagande. Syftet var att undersöka hur sambandet mellan föräldrastrategier tillsammans med föräldrabarnrelationen och tonåringens negativa Interneterfarenheter såg ut. De negativa Interneterfarenheterna delades upp i tre kategorier: 1) Tvivelaktigt material, 2) Upprörande material samt 3) Erfarenhet av hot. Regressionsanalysen visade att föräldrabarnrelation har samband med alla negativa Interneterfarenheter. Vidare visade resultatet att föräldrarnas insyn, disclosure, regler, säker användning och solicitation också hade samband med de negativa Interneterfarenheterna. Föräldrastrategier som inte var signifikanta var kontroll och sällskap vid Internetanvändning.