No description available.

Avsikten med vår studie har varit att undersöka vilken yrkesroll eller vilka yrkesrollernågra yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet kan identifiera sig med samtvad som ligger till grund för denna identifiering. Dessutom har vi velat ta reda påmöjligheten att kombinera tidigare yrkesidentitet med läraridentiteten. För att nå vårtsyfte har vi använt metoden intervjuer, där sex yrkeslärare intervjuats. Det vi funnit iintervjumaterialet är att undervisningen på HR-programmet genomsyras avyrkeslärarens båda yrkesroller. Vi har kunnat se att yrkesläraren fortfarande har en starkyrkesidentitet tillhörande restaurangbranschen. Vi har också funnit att yrkesläraren haren annan bild av restaurangbransch, skola och lärande idag jämfört med då hon själv varaktiv inom branschen.

Uppsatsen belyser och beskriver en del av yrkeslärarens många kompetenser och dagliga verksamhet, men den handlar också hur en utveckling av dessa kompetenser skulle kunna ske. Min egen bildningsresa inom frisöryrket skildras med några trevande försök att klippa hår till att numera jobba som frisörlärare. I vårt arbetslag på den gymnasieskola där jag jobbar, som lärare och programansvarig för Hantverksprogrammet, avsattes arbetsplatsträffar under läsåret 2013-2014 för att bland annat få tid till diskussion om begreppet formativ bedömningen, men även för att skapa en plattform för ett kollegialt lärande. Uppsatsen är en del i magisterutbildningen ”yrkeskunnande och professionsutveckling”.

Anledningen till att jag valde att göra en studie om yrkeslärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn på kompetens, bottnade i en nyfikenhet i hur dessa lärare kombinerade yrkeskunskap med pedagogik. Ansåg dessa yrkeslärare att yrkeskunskap var det centrala eller skulle fördelningen mellan pedagogik och yrkeskunskap vara mer jämnt fördelad? Syftet med denna studie var att undersöka yrkeslärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammets syn på sin yrkeskompetens. Anledningen till begränsningen att endast använda mig av lärare på Restaurang- och livsmedelsprogrammet beror på att det är inom detta område jag själv är verksam, och därmed även intresserad av. Undersökningen har skett med hjälp av en kvalitativ studie, grundat på fem intervjuer i halvstrukturerad modell. Av resultatet framkommer att respondenterna definierar yrkeskompetens som att en lärare ska ha bred och djup yrkeskunskap, ha en pedagogisk utbildning samt ha en bra relation med eleverna. Respondenterna håller sig uppdaterade på branschnyheter med hjälp av resor, facklitteratur och branschskrifter, samt genom att jobba extra inom restaurangbranschen. När det kom till kompetensutveckling lyfte samtliga respondenter fram yrkespraktik som ett bra medel, och som något de gärna skulle vilja pröva på. Genom att matcha svaren från respondenterna mot Malténs (1995) lista över professioner har min slutsats blivit att en bra och kunnig lärare skall ha kunskap inom många olika områden för att anses som kompetent. / The reason for my choice to do a study about the vision of competence of the teachers at the Restaurant Management and Food Programme, stems from a curiosity regarding the usage of professional expertise in combination with pedagogy by these teachers. Did these teachers consider professional knowledge the most momentous, or would they rather have the division between pedagogy and professional knowledge more evenly distributed? The purpose of this study was to explore the approach of teachers at the Restaurant Management and Food Programme, toward their own professional practice. I myself am employed in the restaurant and food area, and therefore I also have an interest in it, hence the restriction of only using teachers at the Restaurant Management and Food Programme in the study. The study that has been done has been carried out with the help of a qualitative type study, based on five interviews in a semi- structured type model. Of the results appear that the respondents define the professional skills of a teacher as to have both deep and wide-ranging professional restaurant knowledge, have an educational training and have a good relationship with the students. Respondents keep up to date with restaurant news through traveling, literature and industry publications, as well as working in the restaurant business on the side. On the question of skill development, all the partakers in the study declare that they would like to take internship positions in the restaurant sector to further their competence. By matching the responses of the respondents with Malténs (1995) list of professions, I have come to the conclusion that a good and knowledgeable teacher should possess knowledge in many different areas to be considered competent.

The main purpose of this thesis is to contribute to the understanding of information needs of eight vocational studies teachers at the Handicraft Programme at a senior high school. I have analyzed the teachers’ needs of information and the empirical material has been collected through interviews with eight vocational studies teachers. To analyze the interviews I have used Lars Höglund and Olle Persson’s model for information needs and a model for information sources. The major conclusions are that the most important information source is their colleagues, especially the teachers from the Handicraft Programme. They discuss encountered problems with their colleagues, and also exchange information and experiences. Another finding is that digital information is used widely among the teachers. They described that they often use the computer to handle e-mail and also for finding information. Suppliers- and exhibitions homepages are places that can offer a lot of information. Also search engines as google.com is used frequently to find the information they are looking for. The school library and other sources and methods to find information are used rarely or exceptionally. They seldom consult with the school librarian but it seems that the library and the librarian are more used in the education as a resource. Several of the informants told that they visit the school library together with their students to seek for information. / Program: Bibliotekarie

Den här uppsatsen handlar om hur vi på Yrkeslärarprogrammet vid Linnéuniversitetetarbetar med att utveckla lärarens yrkeskunskap hos blivande yrkeslärare genom dialogseminariemetoden och om det är möjligt att tradera yrkeskunnande hos yrkeslärare med nämnda metod. Dialogseminariemetoden går ut på att tillvarata erfarna yrkesmänniskors kunskap. Erfarenheten väcks genom läsning av olika texter och gestaltas sedan i exempel/berättelser som delges en grupp i ett dialogseminarium. Metoden används i yrkeslärarutbildningen för att utveckla yrkeskunnande bland annat inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Den här uppsatsens utgångspunkt är de deltagande studenternas erfarenhet gestaltade i ett antal exempel. De utvalda exemplen berör studenternas ursprungsyrke och mötet man har med avnämarna (kunder, vårdtagare, anhöriga etc.) i detta yrke samt den första ensamma tiden i läraryrket då man har vaga begrepp om det man gör i klassrummet är ett korrekt sätt att agera. Något exempel berör tiden när man har arbetat ett tag som lärare och har börjat reflektera kring sin vardag och sitt agerande och börjar knyta det till sina erfarenheter i ursprungsyrket.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom handel respektive vård, har vi under lärarutbildningen fått se våra arbetsplatser ur ett annat perspektiv. Skolan anförtror kontrollen på utbildningen till handledaren under en försvarlig del av den totala utbildningstiden. Handledaren ansvarar i praktiken för en betydande del av utbildningen som sker på arbetsplatsen. Handledaren blir en viktig part i elevers möjlighet till ökad förståelse och färdighet inom yrket. Syftet med studien är att beskriva handledningens funktion på APU- (arbetsplatsförlagd utbildning) samt handledarens roll där. Vilken uppfattning har APU-handledarna om sitt uppdrag? Vad är handledning?  Hur kan man förstå den kompetens som krävs för handledningsuppdraget? Studiens teoretiska utgångspunkter är begreppen handledning, kunskap, kompetens samt yrkeskompetens – tyst kunskap. Handledning beskrivs som ett komplext uppdrag och en pågående process, där lärlingsmodellen och handling och reflektionsmodellen är två traditioner . Begreppet kunskap studeras genom de fyra kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Yrkeskompetens och tyst kunskap är den personliga kunskap eller förtrogenhetskunskap som kännetecknar yrkeskunnandet inom ett specifikt yrke. En kvalitativ forskningsansats har använts vid intervjuer med sex APU-handledare från den kommunala och privata verksamheten. I studiens resultat framkommer två inriktningar av handledning. Handledning där eleven förväntas vara självgående och handledning där eleven ska vara följsam. Ingen av handledningsmodellerna kan beskrivas vara av reflekterande karaktär. Vidare framkommer att handledare har en dubbel och motsägelsefull roll. Rollen som arbetskamrat och socialiserande samt rollen att driva elevens process för att sen bedöma och godkänna resultatet. Det är på så sätt ett komplext uppdrag som kräver etisk kompetens. Att handledare förstår sitt uppdrag och sin roll är därför avgörande för framgång. I studiens resultatdiskussion påvisar vi behovet av handledarutbildning och vad en sådan utbildning behöver ha för innehåll och mål. / With a long experience from working life in the commerce and health care areas respectively, we have been able to see our work places from a different perspective during our teacher education. The university delegates the control of the education to the supervisor during a considerable time period of the total education. The supervisor is in reality responsible for a considerable part of the education taking place at the work place. The APU (workplace education) supervisor becomes an important part in students’ possibility of enhanced understanding and skill within the profession. The aim is to describe the function of the supervisor in a workplace located education, and the role of the supervisor there. What is the perception of the supervisor about his assignment? What is supervision? How to understand the competence needed for the supervisor assignment? Study´s theoretical starting points supervision, knowledge, competence and professional knowledge (silent knowledge). Supervision is described as a complex mission and an ongoing process.  There apprentice Model and the Action and reflection model are two traditions. The concept of knowledge is studied by the four forms of knowledge; facts, understanding, skill and confidence. Professional knowledge, the silent knowledge, is personal knowledge, or knowledge of confidence, characteristics of professionalism in a specific profession. A qualitative research approach was used. Interviews were performed with six APU supervisors from both public and private operations. The results of the study reveals two branches of supervision emerge; supervision where the student expected to be self-driven and supervision where the student to be adaptable. None of the supervision models can be described to be of a reflecting nature. Further, the study showed that supervisors have double and contradicting roles; the role as a colleague and socializing as well as the role of driving the process of the student and judging the result. This makes the supervision a complex mission which requires ethical competence. It is therefore crucial that the supervisor understands his mission and his role to be successful. The study further showed the need for supervisor training and the contents and aim necessary of such training.

Abstract Syftet med detta examensarbete är att belysa den variation i uppfattningar och upplevelser av undervisningen som finns bland yrkeslärare, vilka undervisar elever med någon form av autismspektrumtillstånd vid gymnasiets nationella yrkesprogram. Hur upplever de sitt arbete, vilka kunskaper om autism har de, och hur ser de på anställningsbarhet som ett begrepp. Denna studie har utgått från en fenomenografisk forskningsansats, där data samlats in genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats tematiskt. Tre huvudteman arbetades fram i analysen; Eleven, Det Dagliga Arbetet, och Elevens Yrkesframtid. Dessa teman presenteras med stöd av citat från de intervjuade yrkeslärarna. Resultatet visar att undervisningen innebär stora utmaningar för lärarna som deltagit i detta arbete, och detta ses både som positivt och negativt. En positiv aspekt av utmaningen är att den kan bidra till att utveckla lärarens undervisning som helhet. Resultatet visar också att lärarna upplever sig ha skiftande kunskaper om diagnosen autism. De önskar däremot få detaljerad information om specifika elever via överlämningar inför mottagande på programmen, för att kunna möta eleverna så bra som möjligt. Begreppet anställningsbarhet förklaras på ett flertal olika sätt av lärarna i undersökningen. Allt ifrån att examen är ett krav för anställningsbarhet till att eleven är anställningsbar om han eller hon bara vill jobba.

AbstractNilsson Anna (2018). ”Om det är nåt trubbel med dom” - Arbetsplatsförlagt lärande för elever i behov av anpassningar och stöd på gymnasiets yrkesprogram. “If there is any trouble with them” Workplace-based learning for students in need of adaptations and support in upper secondary vocational education and training programmes.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Expected contribution to knowledgeThe contribution involves increased awareness of the type of information a supervisor requires in order to provide the best reception for vocational students who need extra adaptations and support from an upper secondary national vocational education and training programme during their workplace-based learning (WBL) period.Aim and research questionsThe aim of the survey is to examine and analyse 1) the type of knowledge upper secondary school teachers in vocational education and training programmes need to define and specify for WBL supervisors before and during upper secondary school students’ WBL periods, and 2) the knowledge exchange between them, so that a student who is in need of extra adaptations or special support is to be well taken care of and can develop towards achieving the upper secondary programme’s goals during their WBL period.Answers are sought for the following research questions:• What knowledge do WBL supervisors consider they need to have clarified in order to supervise vocational students who have extra adaptations or special support?• In what way do WBL supervisors obtain the knowledge they need on WBL from the upper secondary school?• What knowledge do vocational education teachers consider needs to be defined and specified for WBL supervisors and in what way?MethodSemi-structured interviews were conducted with four supervisors at different WBL sites and with four vocational education teachers in different vocational education and trainingprogrammes. The supervisors work in four different vocational education areas and receive students from four different vocational education and training programmes. All the WBL supervisors have completed the Swedish National Agency of Education’s WBL supervisor training course and have good experience of what it means to receive students for WBL periods.The vocational education teachers work in four different vocational education and training programmes and have teacher certification. They have completed the Swedish National Agency of Education’s WBL supervisor training course and are responsible for WBL matters in their respective programmes.Prior to the interviews, the respondents received information in the form of a covering letter. The interviews were conducted with the supervisors at their workplaces and with the teachers in their workrooms. All the interviews, which were conducted in March and April 2018, were recorded and transcribed. After the respondents had answered the pre-set questions, follow-up questions were asked. The length of the interviews varied, as respondents were given the opportunity to speak freely on the questions and thus some interviews were longer than others.ResultsThe supervisors consider that the knowledge they need before a student starts their WBL is what the student did in school before WBL, i.e. what experience the student has. They also need information about how the student is as a person and if the student has a need for support of some kind. The knowledge that supervisors say they receive is which form the student is in at school, the student’s name, contact details and the times the student will be involved in WBL. All the supervisors say that they receive a folder containing this practical information. The teachers consider it is important that the supervisor does not get a preconceived idea about the student and are fearful that the supervisor will not accept the student if they find out about the student’s difficulties. The teachers express this by saying they may “burn” WBL places, if the student cannot manage. All the teachers state that they inform the supervisor about the need for extra adaptations, but all are very clear that for integrity reasons they only provide information that is allowed to be disclosed. When they are asked about what they may disclose from an integrity and confidentiality perspective, none of them knows where the boundaries are. All supervisors state that they do not receive information about a student’s difficulties. A content analysis of the interviews has been conducted based on the research questions.Implications for special education teachersThe teachers have different ideas about the way in which special education teachers can be involved in work relating to WBL. Two of the teachers wish that the special education teacher participated in meetings and programmes with the supervisors from the WBL sites in order to provide information on diagnoses and extra adaptations. One of the teachers would like assistance from the special education teacher in the preparation and follow up of WBL. This teacher considers that students who need extra adaptations require more preparatory work than others and that the special education teacher can be an asset in this work. Working as a special education teacher in a vocational education and training programme presupposes considerable knowledge and understanding of workplaces beyond the school walls and of learning environments that are not always optimal from an educational perspective. The special education teacher’s traditional role is to work on analyses of students and my understanding is that teachers do not expect the special education teacher to be involved in WBL, particularly not in preventive and supportive contexts. It is therefore pleasing that the interviewed teachers consider that the special education teacher also has a role in the preparatory work leading up to WBL.

Abstra Abstra ctInom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar många yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av särskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll är i detta sammanhang att hjälpa eleverna via lärarna för att eleverna ska kunna nå målen i utbildningen. Syftet i detta arbete är således hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslärare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frågeställningar som rör yrkeslärarnas syn på lärande, lärarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform. Målsättningen har varit att skapa en större förståelse för dessa lärares situation i det dagliga arbetet så att specialpedagogen utrustas med rätt verktyg för att utveckla samarbetet. Resultatet visar också hur dessa yrkeslärare ser på lärande och hur ett utvecklat samarbete mellan dem och specialpedagogen kan se ut. Slutsatsen blir att den pedagogiska behörigheten inte är utslagsgivande för att utveckla detta samarbete.Nyckelord: