• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 43
  • Tagged with
  • 43
  • 15
  • 12
  • 10
  • 10
  • 10
  • 10
  • 9
  • 8
  • 8
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

"Det sitter i kroppen"

Karlsson, Helene January 2017 (has links)
Helene Karlsson (2017). ”Det sitter i kroppen” En intervjustudie om kunskapsbedömning i gymnasiesärskolans yrkesprogram, hotell, restaurang- och bageriutbildning.Speciallärarprogrammet, Institutionen för Skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö högskola. / ”Fingertip assessment” An Interview Study about Assessment of Curriculum for Pupils Studying at Upper Secondary School for Pupils with Learning Disabilities.
22

Från förortsbetong till grönskande stad : En essä om min bildningsresa och yrkesroll

Wall, Elisabeth January 2015 (has links)
Essän handlar om hur min bildningsresa har gått från en förort till Stockholm och vad som hänt mig på min bildningsresa till Linnéuniversitetet. Från betong till en grönskande stad. Funderingar om tyst kunskap och mitt yrkeskunnande som lärare och pedagog och vad som hänt under vägen och vad som påverkat mina val.
23

ERFARENHET + REFLEKTION = KUNSKAP : en bildningsresa på gymnasiet

Olén, Annika January 2014 (has links)
Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning. Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande. Genom att reflektera över olika dilemman som uppstår inom yrket och lärarandet kan kunskapen bli mer synlig och uppenbar för de blivande yrkesutövarna, i detta fall eleverna. Dialogseminariemetoden visade sig vara framgångsrik och ledde till att fler elever började förstå och reflektera över deras kunskaper och hur man lär sig. Den tysta kunskapen exemplifierades och genom samtal lyckades vi skapa en arena som lyfte dilemman ur och från verkligheten. Dilemman som blev både mer tydliga och konkreta än tidigare.
24

Förväntningar på APU-elevers kunnande och lärande. / Expectations of workplace-based education (APU) students' knowledge and learning.

Kedjevåg, Jesper, Nilsson, Håkan January 2010 (has links)
Med utgångspunkt från byggprogrammet med inriktningarna husbyggnad och byggnadsmålare lyfter denna studie fram vilka förväntningar som finns mellan yrkeslärare och företagare som tar emot APU-elever. Vilka förväntade förkunskaper har de olika parterna på eleverna samt vilken utvecklingsprogression förväntar parterna under APU-placeringen? Studien försöker tydliggöra skillander och likheter som parterna har på eleverna. Vilka förkunskaper tycker yrkeslärarna respektive företagarna är viktiga? Vilken kunskapsprogression förväntar de sig under APU-placeringen.
25

Dubbla yrken : En intervjustudie om vilka kompetenser som är betydelsefulla för yrkeslärare / Dual careers : Personal experiences of the competencies that is important for instructors

Bladelius, Anna January 2011 (has links)
Yrkeslärare har som uppgift att arbeta med att förmedla sin kunskap om branschen så att elever ges möjlighet att utföra hantverket. De har också en pedagogisk roll för att kunna lära ut och undervisa i hantverket. Programmålen betonar aspekter som handlar om förmåga att kunna utföra yrket. Hur hanterar yrkeslärarna sina dubbla yrkesroller, upplever de att de har dubbla yrkesroller? Studiens syfte är att undersöka vilka kompetenser yrkeslärare i Hotell – och restaurangprogrammet upplever betydelsefulla för att bli en professionell yrkeslärare. Detta är en intervjustudie där jag valt att intervjua tre yrkeslärare inom Hotell – och restaurangprogrammet. Resultatet pekar på att vara yrkeslärare innebär att ha kompetens inom två yrkesområden, dels branschkompetens, dels den pedagogiska yrkeskompetensen. De tre första aspekterna som lärarna betonar har koppling till branschen, och handlar om vikten av grundkunskaper och yrkeslivserfarenhet, att vara stresstålig problemlösare samt nyfikenhet och intresse för egen utveckling inom yrket. De två övriga är mer relaterade till den pedagogiska uppgiften och handlar om att vara flexibel och väl förberedd samt betydelsen av god elev- och föräldrakontakt. Samtidigt kan konstateras att dessa kompetenser också överlappar varandra, enligt analysen av deras utsagor. De upplever inte att de har dubbla roller, de upplever att det är en roll att vara yrkeslärare med dubbla och breda kompetensområden. / Instructors who have to deal with sharing her knowledge of the industry so that students are enabled to perform the craft. They also have an educational role to teach and instruct in the craft. Program goals emphasize aspects is the ability to carry out the profession. How to deal with professional teachers of their dual roles, they feel that they have dual roles? Purpose of this study is to examine what skills trainers in the hotel - and restaurant program is experiencing significant to become a professional instructors. This is an interview where I chose to interview three instructors in the hotel - and restaurant program. The results indicate that as instructors is to have expertise in two professions, and industry expertise, and teaching vocational skills. The first three aspects of teacher stress has been linked to the industry, and about the importance of basic skills and work experience, to be stress problem solver as well as curiosity and interest in own professional development. The other two are more related to the educational challenge and about being flexible and well-prepared and the importance of good student and parental contact. At the same time be noted that these competencies also overlap, according to the analysis of their evidence. They do not feel that they have dual roles, they feel that there is a role to be instructors of dual and wide areas of expertise.
26

Kockens kunskaper : Vad tycker krögare och lärare att en nybliven kock ska kunna?

Andersson, Daniel, Ekman, Peder January 2009 (has links)
I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock från det treåriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av en enkätundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkät till 76 yrkeslärare och till 65 krögare. Resultatet visar att det är den praktiska kunskapen och den sociala förmågan som är det viktigaste. Den kunskapskategori som fått flest markeringar är "stort matintresse", andra som fått många är "bra social förmåga", "ansvarstagande", "planeringsförmåga" och "arbeta ekonomiskt". Man kan se detta som färdigheter och förtrogenhet som erhållits genom praktiskt arbete. Slutsatsen är att skolan tillsammans med branschen mer bör fokusera på att hitta former för hur teori och praktik kan bygga upp färdigheter och förtrogenhet. Enligt krögarna och lärarna bör skolan prioritera "grunder och grundmatlagning" i undervisningen. I framtiden ska kockarna vara "flexibla", kunna "sund och hälsosam matlagning" samt vara kunniga inom området "hygien och miljöarbete" enligt undersökningen.
27

Kockens kunskaper : Vad tycker krögare och lärare att en nybliven kock ska kunna?

Andersson, Daniel, Ekman, Peder January 2009 (has links)
<p> </p><p> </p><p>I skolans styrdokument talas det om kunskaper som en kock ska ha efter avslutad utbildning. Syftet är att undersöka vilka kunskaper som en blivande kock från det treåriga HR-programmet bör inneha efter avslutad gymnasieutbildning. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av en enkätundersökning med fyra efterföljande intervjuer. Det skickades ut en webbaserad enkät till 76 yrkeslärare och till 65 krögare. Resultatet</p><p>visar att det är den praktiska kunskapen och den sociala förmågan som är det viktigaste. Den kunskapskategori som fått flest markeringar är "stort matintresse", andra som fått många är "bra social förmåga", "ansvarstagande", "planeringsförmåga" och "arbeta ekonomiskt". Man kan se detta som färdigheter och förtrogenhet som erhållits genom praktiskt arbete. Slutsatsen är att skolan tillsammans med branschen mer</p><p>bör fokusera på att hitta former för hur teori och praktik kan bygga upp färdigheter och förtrogenhet. Enligt krögarna och lärarna bör skolan prioritera "grunder och grundmatlagning" i undervisningen. I framtiden ska kockarna vara "flexibla", kunna "sund och hälsosam matlagning" samt vara kunniga inom området "hygien och miljöarbete" enligt undersökningen.</p>
28

Vad är det yrkeslärarna bedömer? / What is it that teh vocational studies teachers evaluate?

Wallin, Camilla January 2014 (has links)
Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka vad yrkeslärare grundar sin bedömning och betygssättning på i yrkesämnet, hur de väljer att dokumentera denna och även hur relevanta Skolverkets styrdokument är för dem i det arbetet. Studien har undersökt vad 5 stycken olika yrkeslärare på en gymnasieskola upplever att de går efter vid densamma via en strukturerad intervju enligt de etiska principer som gäller. Fallstudien visar att det läggs stor vikt vid processen och att yrkeslärarna inte bara ser slutresultatet som avgörande vid betygssättningen. De kriterier som yrkeslärarna går efter påminner mycket om det som krävs ute i arbetslivet, det vill säga självständighet, problemlösningsbenägenhet och talang. Nämnas kan att talang inte finns med som ett kriterium i skolverkets läroplan. De fyra F:en, fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet genomsyrar lärarnas sätt att se på eleven i yrkesämnet. Yrkesutbildningen, som ska förbereda eleverna för det kommande yrkeslivet försöker också, bland annat genom praxisgemenskap ge eleven inblick i det kommande arbetslivet. De situationerna är också bedömningssituationer som yrkeslärarna använder sig av vid kommande betygssättning. Det framkommer i fallstudien att yrkeslärarna inte är helt tillfreds med styrdokumenten vad gäller bedömning inom yrkesämnet. Det krävs stor profession av yrkesläraren inom både hantverket och läraryrket för att kunna följa de riktlinjer som läroplanen ger. Här måste yrkesläraren själv skapa miljöer för att kunna göra bedömningarna genom ett friutrymme för att den realism som krävs inom yrket ges. Tankar för fortsatt forskning gäller ifall branschen ska få ännu mer att säga till om för att det ska bli realistiskt inom yrkesutbildningarna eller att konceptet mästare-gesäll tas upp under större övervägande.
29

Ett flippat klassrum : från ett yrkeslärarperspektiv / A flipped classroom : from a instructors perspectiv

Carlsson, Samuel January 2017 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur yrkeslärare som undervisar på industritekniska utbildningar reflekterar kring, flippade klassrum som undervisningsmetod. Metoden som använts i studien har varit kvalitativ och tre stycken yrkeslärare har intervjuats. Tidigare forskning om flippade klassrum och olika lärstilar ligger till grund för analysen.Resultatet visade att flippade klassrum har många positiva effekter för både lärare och elever. För många elever blir inlärningstiden många gånger mindre jämfört med traditionell undervisning. Många lärare blandar traditionell undervisning med flippade klassrum och variationen gör att eleverna lättare kan lära sig nya saker.Min slutsats blev att flippade klassrum är en omtyckt undervisningsmetod av både lärare och elever, men att det är tidkrävande för lärarna i början och att det blir en omställning för eleverna som förväntas vara mer förberedda innan en lektion startar. Läraren och eleverna som arbetar med flippade klassrum måste mer eller mindre vara teknikintresserade för att modellen ska fungera. / The purpose of the study is to investigate how vocational teachers who teach industrial engineering education reflect around, flipped classroom as a teaching method. The method used in the study has been qualitative and three vocational teachers have been interviewed. Previous research on flipped classrooms and different learning styles forms the basis for the analysis.The result showed that flipped classrooms have many positive effects for both teachers and students. For many students, learning time is many times less compared with traditional teaching. Many teachers mix traditional classroom with flipped classroom and the variation allows students to learn new things more easily.My conclusion was that flipped classrooms are a popular teaching method of both teachers and students, but it is time-consuming for the teachers at the beginning and that there will be a change for the students who are expected to be more prepared before a lesson starts. The teacher and the students working with flipped classrooms must more or less be technically motivated for the model to work.
30

Faktorer som kan påverka elevens resultat i yrkesämnen på gymnasiet. : En studie ur elevens perspektiv. / Factors that may affect studen's results in vocationals subjects at Swedish upper secondary. school. : A study from the student's perspective.

Svendén, Carina January 2018 (has links)
Syftet med studien var att undersöka vilka olika faktorer som påverkar elevens resultat i yrkesämnen på gymnasiet. Studien skulle också visa elevens behov av särskilt stöd och extra anpassningar inom de programgemensamma ämnena: ”yrkesämnen” på gymnasiets yrkesprogram. Jag ville belysa problematiken utifrån elevens perspektiv och få fram vilka faktorer som eleverna ansåg påverka deras resultat. Undersökningsmetoderna jag använde var både kvantitativa och kvalitativa. Inledningsvis gjordes en större enkätundersökning på fyra olika yrkesprogram och sedan gjordes sju elevintervjuer för att få en tydligare bild av elevernas tankar. Studiens teoretiska utgångspunkter var det sociokulturella perspektivet samt det relationella perspektivet. I min studie ville jag få fram vilka faktorer som avgör om eleverna i gymnasieskolan lyckas i sina yrkesämnen. Många saker händer i unga människors liv och det finns många anledningar till att eleverna riskerar sämre eller underkända betyg i sina yrkesämnen. I min studie deltog studenter som var ointresserade av sin utbildning, saknade motivation och hade språkstörningar. Det fanns också elever som tvivlade på sina lärares färdigheter men också elever som led av psykisk ohälsa och negativt grupptryck. Det visade sig vara många olika faktorer som störde elevernas väg att nå sina mål. Genom min insamling av empiri visade det sig att det sociala samspelet mellan elever och lärare var mycket betydelsefullt för elevers lärande. Det var individuellt vilken hjälp eleverna behövde för att få godkända betyg. Intressant var vad eleverna ansåg att skolan borde ha gjort för att hjälpa dem att lyckas och nå sina mål att nå yrkesexamen. Problem som uppstod varierade men det var tydligt att elever som hade en bra relation med sina lärare lättare hittade sig tillbaka och så småningom lyckades nå de uppsatta kunskapskraven. Eleverna sökte inte specialpedagogiskt stöd utan förväntade sig att yrkeslärarna skulle ha kompetens att möta deras behov i yrkesämnena. Det fanns också elever som förklarade hur kommunikation, planering och tydliga mål skulle kunna bidra till att bana vägen mot sina mål när de förlorat fokus. Den största framgångsfaktorn visade sig emellertid vara lärare som har förmåga att skapa relationer i klassrummet, både individuellt och för klassen som helhet.

Page generated in 0.0614 seconds