Bakgrund: Vid psykisk sjukdom spelar olika faktorer in och symtomen varierar beroende på diagnos. Patienter med psykisk sjukdom upplever osäkerhet vid kontakt med vården på grund av att stigmatisering är ett vanligt förekommande problem. Sjuksköterskor ska ge en god omvårdnad oberoende personliga värderingar och patientens sjukdom, etnicitet eller kultur.  Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors attityder om patienter med psykiska sjukdomar och upplevelsen av att vårda dessa patienter, utanför psykiatriska vårdenheter. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt där 18 vetenskapliga artiklar söktes fram utifrån syftet, analyserades och sammanställdes till resultatet. Artiklarna var av både kvalitativ, kvantitativ design samt en mixad metod. Databaserna Cinahl och PubMed användes som sökmotorer.  Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier. ”Sjuksköterskors upplevelse av vårdmötet” där både negativa och positiva upplevelser framkommer samt faktorer som påverkar upplevelsen av vårdmötet med patienten. ”Sjuksköterskors upplevelse av kompetens” där många studier visar att utbildning har en positiv inverkan på upplevelsen av vårdmötet samt att sjuksköterskorna vill ha utbildning för att känna sig trygga i omvårdnaden av patienter med psykisk sjukdom. ”Sjuksköterskors attityder” där stigmatisering mot patienten framkommer.  Slutsats: Sjuksköterskor är i behov av utbildning för att få en ökad kunskap om psykiska sjukdomar och att vårda patienter med psykiska sjukdomar. Kunskap kan minska stigmatisering av psykisk sjukdom och främja upplevelsen av vårdmötet genom att öka sjuksköterskans trygghet i att bemöta patienter med psykiska sjukdomar. / Background: In mental illness, different factors play a role and the symptoms vary depending on the diagnoses. Patients with mental illness experience insecurity when in contact with care since stigma is a common problem. Nurses must provide good care regardless of personal values and the patient's illness, ethnicity or culture.  Aim: The aim of the study was to describe nurses’ attitudes about patients with mental illness and the experience of nursing these patients, outside of psychiatric care units.  Method: The degree project was conducted out as a literature review where 18 scientific articles were searched for based on the purpose, analyzed and compiled for the results. The articles were of both qualitative, quantitative design and a mixed method. The Cinahl and PubMed databases were used as search engines. Result: The result consists of three main categories. "Nurses' experience of the care meeting" where both negative and positive experiences emerge as well as factors that affect the experience of the care meeting with the patient. "Nurses' experience of competence" where many studies show that education has a positive impact on the experience of the care meeting and that the nurses want education to feel safe in the care of patients with mental illness. "Nurses' attitudes" where stigma towards the patient emerges. Conclusion: Nurses need education to gain an increased knowledge of mental illness and to care for patients with mental illness. Knowledge can contribute to a more positive attitude and promote the experience of the care meeting by increasing the nurse's confidence in dealing with patients with mental illnesses. The nursing meeting is also negatively affected by a lack of time as the nurses feels that the patient is not receiving the necessary care.

Bakgrund: Fetma och övervikt är ett globalt växande problem. Det finns många hälsorisker med övervikt och fetma, bland annat ökar det risken för hjärtkärlsjukdomar. Bland hälso- och sjukvårdspersonal finns det negativa attityder och fördomar kring patienter med övervikt. Det finns även en osäkerhet kring att bemöta överviktiga patienter, då det finns en rädsla över att personliga åsikter och fördomar ska framkomma.    Syfte: Syftet var att beskriva den erfarenhet som patienter med övervikt och fetma har av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen.   Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes fram via databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed samt genom sekundärsökningar. Sökningarna resulterade i 15 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades enligt en granskningsmall och analyserades sedan.   Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i tre huvudteman vilka var Att inte se personen bakom vikten, Att inte bli respekterad samt Att känna stöd och förtroende.   Slutsats: De erfarenheter som patienter med övervikt och fetma har av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen är blandade. Majoriteten av patienterna i studierna har upplevt ett negativt bemötande där hälso- och sjukvårdspersonalen inte har kunnat se bortom kroppsvikten. Flera av patienterna i studierna upplever också att de inte tas på allvar då alla hälsoproblem de har kopplas till vikten. / Background: Obesity and overweight is a growing problem globally. There are many health risks with obesity and overweight, including an increased risk of cardiovascular disease. Among health care professionals, there are negative attitudes and prejudices about overweight patients. There is also uncertainty about how to encounter overweight patients, beacuse there is a fear that personal opinions and prejudices will emerge.   Aim: The aim was to describe the experience that patients with obesity and overweight have of the encounter with health care professionals.   Method: The study was conducted as a literature review. The articles were searched through the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed, as well as through secondary searches. The searches resulted in 15 articles with a qualitative approach. The articles were reviewed according to a review template and then analyzed.   Results: The analysis of the articles resulted in three main themes which were Not to see the person behind the weight, Not to be respected and To feel respected.   Conclusion: The experience that patients with overweight and obesity have of the encounter with health care professionals are mixed. The majority of the patients in the studies have experienced a negative encounter where the health care professionals have not been able to see beyond their weight. Several of the patients in the studies also feel that they are not taken seriously as their health problems are linked to their weight.

Bakgrund: I takt med globaliseringen och migrationen blir Sverige ett alltmer mångkulturellt samhälle, vilket ökar antalet transkulturella vårdmöten inom hälso-och sjukvården. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor erfar svårigheter relaterade till patienters kulturella och språkliga bakgrunder. Genom kännedom om och förståelse för hinder och möjligheter kan sjuksköterskor utveckla den kunskap och kompetens som behövs för främjandet av transkulturella vårdmöten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är beskriva sjuksköterskors erfarenheter av transkulturella vårdmöten inom hälso- och sjukvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på en kvantitativ och 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Sökningar är utförda i databaserna CINAHL, PubMed och SveMed+. Resultat: Litteraturöversikten visade att vid transkulturella vårdmöten hade vissa sjuksköterskor ett holistiskt förhållningssätt vilket underlättade en förtroendefull vårdrelation med patienterna. Däremot ledde bristande kulturkompetens som sjuksköterskorna upplevde till en ständig utmaning och osäkerhet vid möte med patienter från andra kulturer. I dessa situationer ansåg sjuksköterskorna att missförstånd, misstolkningar eller felaktig patientvård kunde uppstå. Kroppsspråk, ögonkontakt och empati ansågs som viktiga redskap för att kompensera för språkbarriären och att ha resurser i någon form av tolk var önskvärt.Slutsats: Sjuksköterskor beskriver att ha en helhetssyn på människan underlättar vårdrelationen vid transkulturella vårdmöten. De beskriver även att vårdmöten präglas av svårigheter som uppkommer från kulturella och språkliga missuppfattningar som äventyrar vårdkvaliteten. Därför är det viktigt att sjuksköterskor får de resurser som behövs i form av kunskap, tid och tolk som kan främja ett systematiskt arbetssätt vid transkulturella vårdmöten inom hälso- och sjukvården. / Background: Due to globalization and migration, Sweden increasingly becomes a more multicultural society, which in turn increases the number of transcultural encounters taking place in the healthcare. Research has indicated that nurses experience difficulties facing the patients’ cultural and lingual background. Through awareness and appreciation of the challenges and opportunities, the nurses can develop knowledge and competence required for the promotion of transcultural care encounters. Aim: The purpose of the literature review is to describe the nurses’ experiences of transcultural encounters in health care. Methods: The study were conducted as a literature review and was based on one quantitative and 14 qualitative scientific articles. Searches are performed in the databases CINAHL, PubMed and SveMed+. Result: The literature review showed that during transcultural care some nurses had a holistic approach which facilitated a trusting relationship with the patients. On the other hand, the lack of cultural competence that the nurses experienced led to a constant challenge and uncertainty when encountering patients from other cultures. In these situations the nurses considered that misunderstandings, misinterpretations or incorrect patient care could occur. Body language, eye contact and empathy were considered important tools to compensate for the language barrier, and to have resources in some form of interpreter was desirable. Conclusion: Nurses describe that having a holistic view of the human being facilitates the care relationship in transcultural care encounters. They also point out that difficulties arise related to cultural and linguistic misconceptions which jeopardize the quality of the healthcare. Consequently, it is important that resources such as knowledge, interpreter and required time are made available for the nurses in order to promote a systematic approach during transcultural care encounters in the healthcare sector.

Bakgrund: Patienter drabbas av vårdrelaterade infektioner inom olika vårdmiljöer varje dag.Detta bidrar till onödiga kostnader och ett onödigt lidande för patienten som skulle kunnaundvikas. Syfte: Att beskriva vårdmiljöns betydelse för att förebygga vårdrelateradeinfektioner. Metod: Litteraturöversiktens resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar, sompublicerats mellan 2015–2020. Artiklarnas ursprungsland är USA, Kanada, Kina, Tyskland,Iran, Österrike, Uganda, Nigeria och England. Resultat: Tre teman identifierades som var,Vårdmiljöns utformning, Kontaktytor i vårdmiljön och Möjligheter till handhygien. Resultatetvisar att vårdmiljön och dess utformning har en betydelse för risken av att drabbas av envårdrelaterad infektion. Slutsats: Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att vårdmiljön har enbetydelse för överföring av bakterier och virus, vilket kan orsaka vårdrelaterade infektioner. / Background: Patients are affected by healthcare-associated infections in different careenvironments every day. This contributes to unnecessary costs and suffering for patients thatcould be avoided. Aim: To describe the importance of the care environment in preventinghealthcare-associated infections. Method: The results of the literature review are based on 15scientific articles, published between 2015-2020. The countries of origin of the articles are theUnited States, Canada, China, Germany, Iran, Austria, Uganda, Nigeria and England. Results:Three themes were identified: Care environment, Contact surfaces in the care environment andOpportunities for hand hygiene. The results show that the care environment and its design ismaking a risk of suffering from a healthcare-associated infection. Conclusion: The conclusionof this literature study is that the care environment has an impact on the transmission of bacteriaand viruses, which can cause healthcare-associated infections.

Bakgrund:Långvarig smärta är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning. Lidandet för individen är omfattande och ur ett samhälleligt perspektiv är det både kostsamt och resurskrävande. När en smärta utvecklas till en långvarig smärta blir situationen komplex. För att behandla långvarig smärta krävs en kombination av flera behandlingsmetoder, en så kallad multimodal rehabilitering. Denna litteraturöversikt är inriktad på att utforska kunskapsläget när det gäller mindfulness och dess betydelse vid långvarig smärta.Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt är att beskrivavilken betydelsemindfulness har för personer med långvarig smärta.Metod: Metoden som används är en litteraturöversikt som innefattar 15 kvantitativa artiklar.Resultat:Resultatet påvisar vissa signifikanta förbättringar inomområdena; smärtacceptans och smärthantering, smärtrelaterad stress, smärtintensitet och smärtskattning, medvetenhet, sömn och sömnproblematik, livskvalitet, mentala aspekter, fysiologiska aspekter och läkemedelsanvändning.Slutsats: Det kan finnas fördelar med utövande av mindfulness för personer med långvarig smärta. För att mindfulness skall vara av betydelse krävs regelbundenhetoch långsiktighet av utövaren. Sjuksköterskan skulle haett viktigt arbete genom att kunna motivera och rekommendera denna form av rehabilitering som ett komplement till befintliga metoderom detta var en accepterad rekommendation. / Background: Long-term pain is the most common reason why people are long-term sicklisted. The individuals’ suffering is enormous and from a societal perspective it is both resource-demanding and expensive. When pain evolves into long-term pain it becomes complex. To treat long-term pain requires a combination of many treatment methods. This literature review focuses on exploring the state of knowledge when it comes to mindfulness and its value on long-term pain.Aim:The aim of this literature review is to describethe value of mindfulness for people with long-term pain.Methods:The method is a literature review and it includes 15 quantitative studies.Results: The result show some significant improvements in the areas of; pain acceptance and pain interference, pain related stress, pain intensity and pain assessment, awareness, sleep quality and sleeping problems, quality of life, psychological and physiological aspects andanalgesic use.Conclusion: There can be benefits with practicingmindfulness for people with long-term pain. In order for mindfulness to be of value it is necessary to practice it regularly and have a long-term perspective. The nurse would have an important role to playto motivate and recommend thisform of rehabilitation as a complement to existing methodsif it was accepted by authorities.

Bakgrund: I dagens samhälle anses depression som ett världsproblem. En nedsatt livslust, dålig självkänsla, trötthet och orkeslöshet är ett fåtal av de symtom som en person med depression och depressiva symtom lider av. Att använda sig av fysisk aktivitet i olika former rekommenderas som en behandling vid depression och depressiva symtom hos äldre personer. Personcentrerad vård syftar till att individens egen upplevelse av hälsa är i fokus vilket ökar välbefinnandet hos en person som lider av depression eller depressiva symtom.Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka effekten av fysisk aktivitet hos äldre personer med depression och depressiva symtom.Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt. 14 artiklar söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL med sökord utformade ifrån syftet. Artiklarna granskades utifrån Högskolan Dalarnas granskningsmall och sammanställdes utifrån olika kvalitetsgrader. Artiklar med medel och hög kvalitet inkluderades. Resultatet kategoriserades och sammanställdes utifrån likheter och skillnader som framkom i analysen.Resultat: Olika typer av fysisk aktivitet har effekt på depression och depressiva symtom hos äldre personer. Att vara fysiskt aktiv genom ett tilldelat individuellt träningsprogram, träning i grupp eller i form av yoga visade sig kunna påverka de depressiva symtomen och depression positivt. Vilken intensitet av träning och frekvens som kan ha påverkan på effekten av de depressiva symtomen eller depressionen. Slutsats: Effekten av fysisk aktivitet i olika former har visat sig kunna minska depressiva symtom hos äldre personer. / Background: In today's society, depression is considered a world problem. A reduced desire for life, low self-esteem, tiredness and low energy are a few of the symptoms that a person with depression and depressive symptoms suffer from. The use of physical activity in various forms is recommended as a treatment for depression and depressive symptoms in elderly people. Person-centered care aims to ensure that the individual's own experience of health is in focus which increases the well-being of a person suffering from depression or depressive symptoms.Purpose: The purpose of the literature review is to investigate the effect of physical activity in elderly people with depression and depressive symptoms.Method: The degree project was carried out as a literature review. 14 articles were searched in the PubMed and CINAHL databases with keywords designed from the purpose. The articles were reviewed based on Dalarna University's review template and compiled based on different quality grades. Articles with medium and high quality were included. The results were categorised and compiled based on similarities and differences that emerged from the analysis.Results: The results of the literature review are shown to have an effect in depression and depressive symptoms in elderly people. Being physically active through an assigned individual exercise program, training in groups or in the form of yoga was shown to be able to positively affect the depressive symptoms and depression. The intensity of exercise and frequency may have an impact on the effect of depressive symptoms or depression.Conclusion: The effect of physical activity in various forms has been shown to reduce depressive symptoms in elderly people.

Inledning: Under Covid-19 pandemin har ett intresse väckts hos författarna angående hur en upplevd ensamhet påverkar en äldre negativt.Bakgrund: Bland annat kulturen, upplevelsen av ens egen hälsa och förtrogna kontakter påverkar upplevelsen av ensamhet. Äldre som bor på särskilda boenden upplever en större ensamhet än äldre som bor i eget hushåll. Ensamhet är en subjektiv upplevelse och kan delas in i existentiell, emotionell och social ensamhet. Besvär med ensamhet kan leda till en försämrad hälsa och ett ökat vårdbehov. Syfte: Belysa vilka omvårdnadsåtgärder som minskar de äldres besvär av ensamhet på särskilda boenden.Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativa (n=3) och kvantitativ (n=10) metod.Resultat: Resultatet delas in i två huvudteman och åtta underteman. Den äldres syn på hur ensamhet kan minskas med fyra underteman: att få stöd och uppmärksamt, att ha kontroll över sin vardag och vara nöjd med livet, att vara i kontakt med det existentiell och spirituella samt att få distrahera sig. Andra temat handlar om Omvårdnadsåtgärder i form av aktiviteter med fyra underteman: Reminiscens- och kognitivstimulerandeterapi, videosamtal, djur- och robotterapi samt hobbyaktiviteter.Slutsats: Olika omvårdnadsåtgärder lämpar sig till olika former av ensamhet, beroende på om den äldre upplever existentiell, emotionell eller social ensamhet. Vidare är den äldres individuella intresse och förutsättningar av relevans vid val av omvårdnadsåtgärd. / Introduction: A spark of interest has grown during the Covid-19 pandemic about how experienced loneliness can affect elderly in a negative way.Background: For instance, culture, the experience of once own health and close relationships influences experienced loneliness. Elderly in residential care facilities experience loneliness in a higher regard than elderly who lives at home. Loneliness is a subjective experience and can be divided into existential, emotional, and social loneliness. Encumbrance of loneliness can lead to decline in health and increased care needs. Aim: Portray nursing interventions that decrease the elderly’s encumbrance of loneliness at residential care facilities.Method: A literature review based on 13 scientific studies with qualitative (n=3) and quantitative (n=10) methods.Result: The result has been divided into two main themes and eight sub-themes. The elderly’s view of how loneliness can be decreased, with four sub-themes: to get support and attention, to have control over once daily-life and to be satisfied with life, to be in contact with the existential and spiritual dimensions, and to distract one-self. The second main theme is nursing interventions in the form of activities, with four sub-themes: reminiscence- and cognitive stimulation therapy, videocalls, pet- and robot therapy and leisure activities.Conclusion: Different nursing interventions is suitable to different kind of loneliness, depending if the elderly is experiencing existential, emotional, or social loneliness. Furthermore, the elderly’s individual interest and condition is of relevance when applying nursing intervention.

The current paper is aimed at providing an overview of the current state of research regarding the potential of linking series of crimes to single offenders through repeated modus operandi behaviors. A systematic literature review was conducted to document findings from previous evaluation research as to the predictive accuracy of crime linkage specific to residential burglary. The findings indicate that predictions of linked burglaries can be made with moderate to high predictive accuracy. In order to get an understanding of the extent to which residential burglary offenders repeat their crime scene behaviors, the findings are discussed in relation to the criminological theories Routine activities theory and the Rational Choice perspective. Future research is suggested.

The increase of firearm-related violence has plagued Sweden, and specifically Malmö, for thirty years. This Systematic Literature Review gathered ten articles from different fields in order to discern the causes behind such an increase, the mechanisms of gun violence in a Swedish settings and the implications for Malmö on a criminological level. Results showed that a combination of factors such as the illegal importation of illicit firearms and the expansion of organized criminal groups in vulnerable territories were responsible for a shift of pattern in homicide. This change is preventing the police from properly solving homicide cases and the criminal justice system from prosecuting them. All in all, firearm violence is strongly related to gang activities in the three largest Swedish cities and the reason why Malmö is the most affected may be explained by the large number of clustered near-repeat shootings spread over three neighborhoods considered vulnerable. Actions have been taken though still require some analysis.

Bakgrund: Varje år drabbas 18 000 personer av höftfraktur, den vanligaste orsaken är fall. Behandlingen av höftfraktur har utvecklats från att patienter ligger i sträck under flera veckor till operation med mobilisering direkt efter. Ålderdom leder till att kroppen blir mer sårbar och att patienten har svårare att hantera återhämtningen både fysiskt och psykiskt efter en höftfraktur. Syfte: Att beskriva den äldre patientens upplevelse av återhämtningen från en höftfraktur efter utskrivning från sjukhuset. Metod: En litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga artiklar, artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna är av kvalitativ och mixed-metod ansats. I analysen sammanställdes artiklarnas resultat, sammanställningen presenteras i litteraturöversiktens resultat under tre huvudkategorier. Resultat: Resultatet visar att patienterna upplever ensamhet och isolering då de upplever sig fångade i sitt eget hem, de har svårt att komma ut och röra på sig på grund av begränsad rörlighet och smärta. Patienterna upplevde att deras egen attityd och inställning återspeglades i återhämtningen. Stunder när patienterna upplevde livet som innan höftfrakturen gav styrka och motivation. Slutsats: Resultatet visar att de flesta äldre upplever återhämtningen på liknande sätt, begränsad rörlighet leder till ensamhet och isolering och behov av hjälp från andra upplevs som frustrerande av vissa och motiverande av andra. De äldre som haft tillgång till information kring operation och återhämtning samt möjlighet att utnyttja fysioterapeut har upplevt återhämtningen som lättare än de som upplever en brist på information. / Background: Each year 18 000 people suffer from hip fracture, the most common cause is fall. The treatment of hip fracture has evolved from patients were on stretch for several weeks to surgery with mobilization immediately after. Aging causes the body to become more vulnerable and the patient has a harder time to handle the recovery both physically and mentally following a hip fracture. Aim: To describe the older patient's experience of the recovery from a hip fracture after discharge from the hospital. Method: A literature review containing 15 scientific articles, the articles were searched in the PubMed and CINAHL databases. The included articles are of qualitative and mixed method. In the analysis, the results of the articles were compiled, the compilation is presented in the results of the literature review under three main categories. Result: The results show that patients experience loneliness and isolation when they feel trapped in their own home, they have difficulty getting out and moving due to limited mobility and pain. The patients felt that their own attitude and mindset were reflected in the recovery. Moments when patients experienced life as before the hip fracture provided strength and motivation. Conclusion: The results shows that most elderly people experience recovery in similar ways, limited mobility leads to loneliness and isolation and the need for help from others is perceived as frustrating by some and motivating others. The elderly who have had access to information around surgery and recovery as well as the ability to exploit physiotherapist have experienced the recovery as easier than those who experience a lack of information.