Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare beskriver barns lekfulla lärande. Vi vill även undersöka förskollärares uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande, och hur de utformar miljön för ett lekfullt och lustfyllt lärande. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare. Vi bad även förskollärarna att ta fotografier av hur det lekfulla lärandet framträder i verksamhetens fysiska miljö. Resultatet visar att samtliga förskollärare är ense om att ett lekfullt lärande och miljöns utformning hänger samman. De anser att leken är oerhört viktig och att det är ett tillfälle där barnen får möjlighet att bearbeta känslor, erfarenheter och kunskap i samspel med andra. Slutsatsen är att förskollärarna beskriver att lek och lärande inte bör separeras utan hör samman. Lek och lärande är en stor del i förskolan och det är viktigt att barnen får tid för att leka och utvecklas i en trygg miljö.

Musik som finns i spel kan kopplas till många olika aspekter av designen men där miljön är en aspekt som kanske inte uppmärksammats så mycket hittills. Musikens koppling till miljön kan klangligt och harmoniskt se ut på olika sätt. Konventioner som finns inom musikskapandet på området kan hjälpa musiker och spelutvecklare att nå ut till spelarna. Tre stereotypiska miljöer har fokuserats på i denna studie; ”Trä”,”Vatten/Is” och ”Eld”. Till dessa miljöer har det komponerats musik som anknyter till tematiken. Denna musik och tillhörande bilder har sedan använts i enenkätundersökning. Det finns många möjliga vinklar som kan beaktas baserat på respondenternas svar, men i studien har en koppling hittats mellan instrumentens klang, musikens harmoniska uppbyggnad, tempo och genre i relation till de mijöteman som använts.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka förskollärarnas uppfattning om och utformande av den fysiska inomhusmiljön på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Studien utgår från det postmoderna perspektivet som i denna studie innebär att det ställs höga krav på den pedagogiska processen. Det vill säga att utforma en lärandemiljö som intresserar och utmanar barnen till att konstruera samt arbeta kreativt utan att begränsas av könsstereotypa normer. Detta innebär att miljöns utformning samt förskollärarens förhållningssätt påverkar barnens möjligheter till interaktion, lek och utforskande. I lärandeprocessen skapar barnen inte bara kunskap utan också identitet. Identitet är något som konstrueras och rekonstrueras hela tiden i de specifika sammanhang barnen befinner sig i. Studien undersöker förskollärarnas uppfattning om könsroller och genus i den fysiska lärandemiljön inomhus på förskolan samt hur de utformar denna med hänsyn till genus och jämställdhet mellan könen. Detta har gjorts genom intervjuer av tre förskollärare samt observationer av tre förskoleavdelningars inomhusmiljöer.  I intervjuerna med förskollärarna framkommer att massmedia, samhället och olika hemförhållanden påverkar barns synsätt och könsnormer. Resultatet visar att förskollärarna är eniga om att det är viktigt att arbeta med genus och jämställdhet i förskolan. Genusarbetet ses som en lång process som börjar med granskning av förskollärarens eget förhållningssätt och egna värderingar. Förskollärarna anser att genus handlar om individen, att se varje barn som barn, inte som flicka respektive pojke. Barnen ska inte begränsas av könsnormer i den fysiska inomhusmiljöns utformning utan alla ska få lika möjligheter oavsett kön. För att alla barn ska få möjlighet att leka könsneutralt är det viktigt att materialet i lärandemiljöerna är tilltalande för båda könen. Det handlar om att lägga till samt blanda material för att göra miljön intressant samt inbjudande för både pojkar och flickor, att till exempel i bygg- och konstruktionsrum lägga till tyger, mjuka djur och figurer.  Lärandemiljön har enligt de intervjuade förskollärarna förändrats och blivit mer könsneutral vilket kan förankras i studiens observationer. Det framkommer i observationerna att förskolornas lärandemiljöer har uppblandat material som inbjuder till könsneutrala lekar. Lärandemiljön på förskolan har enligt litteratur och forskning förändrats från en hemlik samt kvinnligt präglad inredning till att bli mer skapande och verkstadslik med konstruktionsrum samt ateljéer. Observationerna och intervjuerna i denna studie bekräftar detta.

Leken har ett väsentligt utrymme när det gäller barnens tid i förskoleverksamheten. Det är viktigt att utrymme för lek ges då den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan är det intressant att undersöka de förutsättningarna som det fysiska rummet erbjuder när det gäller barns möjlighet till lärande genom lek. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lärande genom lek. Med det fysiska rummet avses såväl förskolans utomhus – som inomhusmiljö. Utifrån syftet formuleras följande frågor: Vad uppfattar förskollärare som betydelsefullt för barns lärande genom lek? Hur ser förskollärare på utomhus- och inomhusmiljöns betydelse för lärande genom lek?   Det resultat jag fått fram är genom kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet visar att det fysiska rummet har stor betydelse för barns lärande genom lek. Olika miljöer inbjuder till skilda sorters lek som i sin tur utvecklar barnet inom olika områden. Barns grovmotorik utvecklas bäst i utomhusmiljö medan finmotoriken utvecklas bäst i inomhusmiljö. Det fysiska rummets betydelse för barns utveckling får aldrig underskattas. Det fysiska rummet påverkar förutsättningarna för barns lek. Leken i sin tur betyder mycket för barns utveckling och förbereder dem för vuxenlivet. Det är bland annat genom lek som barn fostras till goda medmänniskor.     Nyckelord: förskola, miljö, lek, lärande

Syfte: Trots förbättring står byggbranschen i dag fortfarande för en stor del av det avfallsom uppstår i städer över hela världen. Företagen börjar bli medvetna om avfallet deskapar men stora satsningar inom området är fortfarande sällsynta. Syftet med detta arbete är att reda ut problemet deponiavfall från snickararbeten och att komma fram till varför och från vilka arbetsmetoder och moment detta uppstår. Att undersöka vad som kan motivera företag att välja mer miljövänliga metoder, samt vilka olika lösningar och metoder för avfallsminskning som skulle kunna utnyttjas. Metod: Efter en litteraturstudie, för att överblicka problemet och förslag till lösningar, har ett strategiskt urval av byggföretag undersökts med hjälp av intervjuer och dokumentstudier. Undersökningen kan ses som en pilotstudie för att klargöra kunskapsläget i ett svenskt sammanhang, som utgångspunkt för ytterligare forskning och innovation. Resultat: Undersökningen visar att ekonomiska ställningstaganden fortfarande styrföretagens val av material och metoder om inte speciella krav har satts upp. Problemet tar sig olika uttryck i olika företagsnivåer. Det finns på ledningsnivå en stark ambitionför miljöarbete, men man behöver antingen förbud eller starka incitament för att förbättra och effektivisera materialanvändning och avfallshantering. På lokal- och projektnivå finns en stor variation i hanteringen. Potentialen ligger till stor del hos den mänskliga faktorn, då disciplin och noggrannhet vid sortering och kapning av material kan minska avfallet avsevärt. Varje projekt har olika förutsättningar och det är därför viktigt att planera varje del av arbetet noga. Mer forskning behövs också vad gäller de ekonomiska aspekterna för återanvändning av avfall i produktionen av nytt material,vilket skulle ändra villkoren för avfallshanteringen. Konsekvenser: Byggbranschen har överlag bra översikt över problemet, men för att företagen ska bli intresserade av att satsa på detta behövs vidare forskning om hur återanvändning av material och miljövänliga metoder skulle kunna bli mer ekonomiskt hållbara. Ytterligare studier rekommenderas också om hur planering och noggrannhet på arbetsplatsen kan förbättras. Begränsningar: Studien gäller inte för industribyggnader med speciella konstruktionskrav och tar heller inte upp avfall från mark- och installationsarbeten. / Purpose: Although improvements have been made, the construction business is still responsible for a big part of the world’s waste and landfill materials. The companies are getting more aware of the waste they create, but extreme measures and bigger investments within the subject are still rare. The purpose of this thesis is to identify the amount of landfill generated from construction work and connect it to the tasks and methods used. This is to then investigate in what would motivate the companies to choose more environmental methods as well as what different solutions could be used to minimize waste and landfill materials. Method: The main investigation method in this project are interviews, but analyses of different documents are also made. Literature studies have also been made in order to get a better understanding of the subject as well as finding new, innovative techniques. Findings: The study shows that the economic aspects still controls the companies’ choice of materials and working methods if no special requirements are set. A lot of problems lie with the human factor, where discipline and precision when sorting and cutting materials are crucial to minimizing the waste generated at a project. Every project has its own conditions and good planning for all things is therefore essential, since no project is like the other. Another research area worth looking in to is the possibility to reuse some of the waste material in the production of new construction elements. Implications: The construction business have a good view of the problems and are well aware of the waste material they generate, but more research in how environmental methods and how to reuse and recycle materials into production can be used without economical drawbacks need to be made in order to motivate the companies to choose them. Additional studies in how planning and precision at the construction site can be improved are also recommended. Limitations: These findings don’t apply to construction projects for industrialbuildings, nor do they cover the waste and landfill materials generated by foundation and installation work.

Syftet med denna studie är att undersöka några pedagogers tankar kring utformandet av ateljén och hur barns kreativitet och skapande kan stödjas i förskolan. De frågeställningarna som behandlas i studien riktar sig till pedagogers tankar kring hur utformning, tillgänglighet och val av material kan påverka barns kreativitet och skapande. Studien baseras på besök i två ateljéer och kvalitativa intervjuer med tre förskollärare som arbetar mycket inne i ateljén. Resultatet visar att pedagogerna anser att det ligger stor vikt vid att erbjuda varierat material och vikten av en tydlig och bra placering i barns egen höjd. Pedagogerna har uppfattningen att detta skapar möjligheter för barnen att bli kreativa och självständiga i ateljén. Att barn känner trygghet till material och rummets utformning är mycket viktigt för kreativiteten, och pedagogers förhållningssätt och tydlighet till materialutbud är därför essentiellt. Rummet ska enligt pedagogerna vara en plats där skaparlust och nyfikenhet väcks.

<p>Syftet med denna uppsats är att synliggöra förskollärares syn på inomhusmiljön och dess betydelse för barns lek och lärande i förskolan med fokus på barn med funktionsnedsättning. Min studie utgick ifrån en kvalitativ metod där jag använt mig av intervju av strukturerad modell som forskningsmetod. Intervjufrågorna formulerades med så öppna frågor som möjligt och delades in under fyra delområden, fysiska miljön, lek, lärande och funktionsnedsättning.</p><p>Undersökningsgruppen i mitt arbete bestod av fyra kvinnliga förskollärare. Tre av förskollärarna arbetade på förskolan Blåsippan som var en förskola för barn mellan 1-5 år. På förskolan fanns barn med lättare grad av funktionsnedsättning integrerad i vanlig barngrupp. Den fjärde förskolläraren arbetade på förskolan Regnbågen, som var en förskola 1-5 år där det enbart fanns barn med hög grad av funktionsnedsättningar. Namnen på förskollärarna och förskolorna har jag benämnt  med fingerade namn för att värna om deras identitet. Studiens resultat visade att förskollärarna ansåg att miljön hade en väldigt stor betydelse för barn såväl som för barn med funktionsnedsättning och deras lek och lärande i förskola. Anordnar vi inte en bra och stimulerande miljö på ett lekfullt och lustfyllt sätt för barnen genom att göra de delaktiga i förskolan om hur rummen ska utformas, ta reda på vad som intresserar de som leksaker och material och vad de tycker är roligt så har vi inte skapat de bästa förutsättningar för barnen, vilket kommer att hämna deras utveckling och lärande. Det visade sig även viktigt att tänka på hur material serveras framför barn med högre grad av funktionsnedsättning vilket <em>kan</em> sluta i ett stereotypt beteende om barnet känner för stor press att klara av en viss prestering. Därför blir det viktigt att tänka på att anpassa kravnivå efter <em>varje</em> individs egna förmåga för att de ska kunna komma vidare i sin utveckling och lärande.</p>

<p> </p><p>Detta är en kvalitativ studie som belyser hur verksamma pedagoger i förskolan ser på den fysiska miljön och barns inflytande. Går det att påverka barns inflytande med hjälp av den fysiska miljön på förskolan? Studiens resultat visar att de flesta av respondenterna anser att det går. Vad som mer framkommer är att förskollärare skulle kunna använda sig mycket mer av den fysiska miljön än vad de faktiskt gör. Många belyser samma sätt att använda sig av miljön för att påverka barns inflytande och det verkar som att de inte har så mycket idéer om hur de skulle kunna påverka den fysiska miljön för att främja barns inflytande. Det finns däremot pedagogiska inriktningar som fokuserar och lägger ner väldigt mycket tid och energi på den fysiska miljön. Studien visar att förskolor utan särskild inriktning kanske bör ta efter dessa specialinriktade förskolor vad gäller arbetet med och kring den fysiska miljön.</p>

No description available.

<p>Hemp has been used for textiles for a long time in history until it became illegal to grow in many countries in the 1930s. </p><p>It is interesting from an environmental point of view because it doesn’t need any pesticides and in most locations it doesn’t need any irrigation either, compared to cotton, which normally requires big amounts of both pesticides and water for irrigation. </p><p>Hemp is a bast fiber, which means that the fibers are located on the bast of the stem (on the outer layer of the stem). Therefore they cannot be spun directly, they have to be removed from the stem first. This is done by retting and treatment with the base NaOH. </p><p>This report aims to investigate the environmental problems associated with hemp fiber processing, in order to see if hemp can be an environmentally friendly material for production of clothes (and other textiles) in the future. </p><p>The retting water contains organic matter (BOD = biological oxygen demand) and should not be led out directly into rivers or lakes because the retting products that are still left in the water will be degraded by microorganisms, who use oxygen and make the water free from oxygen if there is too much degradable material. </p><p>In China, where much of today’s hemp for textile production is grown and produced, the retting water is used to irrigate fields. This way, the material can be broken down in the soil, before it reaches rivers and lakes. </p><p>After the retting, the fibers are treated with a base (NaOH). The residue water from this process doesn’t seem to pose any environmental impact either, if treated properly. It needs biological cleaning treatment (microorganisms who degrade the material under controlled circumstances). This treatment produces a “cottonized” fiber that can be spun in cotton spinning machinery and has a good quality.</p><p>The hemp industry needs investments in order for the prices to go down, but it is an interesting environmentally friendly material for clothes because of its environmental advantages and easy way to grow to grow together with its high crop yields.</p>